hej alla

hej alla
Skrivet av	Åsa
Det verkar vara lite dött här inne men jag såg att någon frågade för några veckor sedan om det fanns några här som separerat och sedan hittat tillbaka till varandra. Det har jag och min man verkligen gjort. Vi gick igenom en riktigt otäck kris, kunde inte kommunicera alls, bara skrik och gråt och hårda ord. Detta var drygt ett år sedan. Jag tog barnen och flyttade, osäker på om det fanns något kvar att lappa ihop. Idag är vi lyckligare än någonsin. Båda mådde väldigt bra av att leva ensamma ett tag. Han insåg hur mycket jag egentligen gjorde därhemma. Jag tvingades ta tag i mitt liv och ta upp kontakten med gamla bortglömda vänner och hobbies och det fick mig att leva upp. Självförtroendet är också starkare nu när jag vet att jag klarar mig bra själv. Samtidigt insåg jag hur viktig min man är för mig och hur mycket jag älskar honom och lyckligtvis kände han likadant. Nu känns det som att inget kan rubba vårt förhållande. Vi lever dock fortfarande som särbos på deltid pga jobbsituationen. När vi är tillsammans är det en högtid, när vi inte är tillsammans ägnar vi oss åt personliga intressen. Att det hela slutade lyckligt beror till största delen på att vi älskar varandra så mycket. Dock, det faktum att vara särbo fungerat för oss betyder inte att jag rekommenderar det till alla, ville bara dela med mig av en positiv erfarenhet.
Svar på tråden: hej alla

En fundering
Skrivet av Yello
från en som är särbo för tillfället. Umgicks ni mycket även under 1:a delen av separationen och gick ni hos familjerådgivningen? Jag och tjejen har varit isär sedan mars i år och går på FR. Vi umgås dock mycket på fritiden och jag brukar sova där ibland. Men jag ställer mig ibland tveksam till att flytta ihop igen eftersom det var hon som lämnade mig och jag är väl rädd att det ska ske igen. Hon vill mer än gärna flytta ihop igen. Lite svamligt blev det, men jag är lite morgontrött...

svar
Skrivet av Åsa
De första månaderna umgicks vi inte så mycket, det var en tid för eftertanke. Sedan när vi började ses igen blev det mer och mer regelbundet. Vi har inte gått på FR, det blev liksom aldrig av även om åtminstone jag funderade mycket på det. Vi har som sagt inte flyttat ihop igen "på riktigt", bor ihop på halvtid kan man säga. Vi är nöjda med att ha det så tills vidare.


vi har också hittat tillbaka
Skrivet av Helsingborgstjej
till varandra! Vi hade varit separerade i 1 år men aldrig skilda och när gemensamma dottern fyllde 2 år så märkte jag att han uppvaktade även mig lite grann. Jag blev helt paff och det tog ett tag innan jag kunde acceptera och till och med tycka om tanken på att det kanske skulle bli vi igen men efter ett par månader så kändes det riktigt bra! Vi är fortfarande särbo men funderar nu på att försöka bo tillsammans igen vid årsskiftet. Jag hoppas att det håller!

vad kul
Skrivet av ky
att höra många ser så ledsna o tveksamma ut,när ja berättar att vi "bara" har flyttat i sär .Ibland undrar jag verkligen om jag är naiv som tror det.

Hej Åsa!
Skrivet av ML
Det var jag som undrade om det var någon som separerat och sedan flyttat ihop igen. Och det var skönt att höra att det finns andra. Även skönt att höra från dig "Helsingborgstjej". Dock är det väl tyvärr som så att jag inte är särbo utan uttalat separerad, i alla fall om man skall gå efter min mans åsikter. Han säger att han inte har några känslor kvar och han orkar inte kämpa med mig för att få någon form av samförstånd i detta. Trots det är det en tröst att höra att det kan lyckas. Jag älskar fortfarande min man trots allt ont han gjort/gör mig. Och jag kan inte se att han helt tappat känslorna för mig, utan att han snarare förlagt dem någonstans och inte kan hitta dem. Allt som hänt sedan han flyttade känns så "fel", det stämmer liksom inte. Men det kan ju vara en önskedröm. Men även drömmar kan slå in, eller? Tack för att ni bryr er, kramar från

hej alla

En fundering

svar

vi har också hittat tillbaka

vad kul

Hej Åsa!

Artiklar från Allt för föräldrar

Artiklar från Familjeliv

Livsstadier

Samarbeten

Forum

Verktyg

Information