Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

hej :-)

Skrivet av undrande
jag har lite undringar och hoppas jag har kommit till rätt forum för det.
det ligger till så att jag separerade för snart två år sen och det var ingen lätt historia , men när dom värsta stormarna lagt sig och livet började gå vidare igen ,så började mitt ex uppvakta mig igen , i början ville jag verkligen inte ,trivs bra med att bo själv med barnen och styra över min egen tid , men föll för honom "igen" :-) vi har det ganska bra ihop då vi ses , MEN nu har frågan om gemensamt boende kommit upp , och jag vet inte om jag vill !!! det är inte det att jag inte älskar honom ,för det gör jag verkligen ,MEN jag känner att vi aldrig har haft det så bra som nu ,då vi inte bor ihop ,vi längtar mer efter varandra och njuter mer av att vara tillsammans när vi träffas , barnen verkar oxå må bra av detta ,dom har fri tillgång till oss båda , och vi är oftast glada och har mysigt då vi ses ...
men nu är det så att han vill att vi ska bo ihop , hur ska jag ta upp det med honom om hur jag känner inför det ? han kan vara väldigt svår att nå ,när det är ngt som det kan bli en konflikt om . då drar han sig undan och vill inte prata om saken ... det skulle vara tråkigt om vår nytändning rann ut i sanden pga av det ... ska tillägga att vi var tillsammans 11 år innan seprationen ,och nu har vi "träffats" sen i början på maj
Svar på tråden: hej :-)

hejsan

Skrivet av  Åsa
Hej, jag känner precis igen det du skriver, vi har det nästan exakt likadant. Jättemysigt att vara tillsammans men ett skönt andrum när vi bor isär. Vi kommer att ha det så i fortsättningen att vi bor ihop på halvtid så att säga. Största orsaken är att min man arbetar på annan ort och bor där mån-tor. Torsdag kväll kommer han till oss och åker igen måndag morgon. Nu har han ett sådant jobb att han själv kan styra sina tider till stor del, annars hade det ju inte funkat. Jag tycker att det här är toppen, man slipper mycket av den gråa vardagen. Vi har också båda ett hett temperament och då är det jättebra att vara isär och tänka efter de gånger det ändå uppstår konflikter.

Kan du inte försöka förklara för din man att du är rädd att mista det fina ni har just nu. Eftersom det gått snett en gång kan det vara värt att vara varsam, det är lätt att halka tillbaka. Jag kan inte ge något annat råd, ni måste ju ändå tala om saken.
 

hej Åsa

Skrivet av  la gatita
jovisst ,du har alldeles rätt ,ska ta och prata med honom ,för som sagt ,om han värnar lika mkt om det vi har nu ,så bör han kunna förstå , sen är det ju inte sagt att det alltid ska vara så , men för nu ,tycker jag att det är bra som det är ,och jag är livrädd för att vi ska hamna i samma rävsax som vi var i , innan separationen.. :-)tack för ditt svar / Annika
 

Artiklar från Familjeliv