Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Fråga om min dotter

Skrivet av MAMMA
Hej, jag har en dotter på ett år som inte äter och inte har ätit sedan födslen. Hon har sondmatats sedan hon var 7 mån och vid ett års åldern tog vi bort sonden för att hon äter LITE bättre själv men forfarande inte bra. Hon väger för lite och är för kort relaterat till sin ålder.
Vad jag undrar är om någon känner till en sjukdom eller så som kan ge deaas problemen eller om det kan vara psykiskt problem med maten redan från början?
Tacksam för svar om det finns
Svar på tråden: Fråga om min dotter

Nej...

Skrivet av  Fröken K
...jag har väldigt svårt att tänka mig att det är en psykisk åkomma. Vill ge dig ett tips om att fråga på knappbarn ( som vad jag tror är barn som får mat genom sond/knapp). Där kanske någon känner igen sig?

Lycka till med er dotter!
 

ingen ätstörning

Skrivet av  Ck
Däremot har jag hört att det finns en sjukdom som heter Prader Willi syndrom som ger liknande de symptom du beskriver de första åren(sondmatning,kräkningar osv).Det är ett ämnesomsättningsfel som kan övergå i okontrollerbar hunger och övervikt när barnet blir äldre.Det behöver ju inte vara det din dotter har,men det är definitvit ingen ätstörning iaf.
 

vi också

Skrivet av  Pernilla B
Vår dotter, nu 2 år, sondmatades till 3 mån ålder. Sen följde ett år av matvägran och krabb. Först 1 år gammal började hon äta smakportioner hyfsat. Men fortfarande har hon väldigt störd relation till mat. Riktig aptit visar hon bara 2-3 gg/månad. Mat är annars ett nödvändigt ont för henne. Vi ger henne mat, frukt eller mellanmål ofta, varannan timme kl 7-20. Vi är mycket bestämda på att hon måste äta lite varje gång åtminstone. Fick hon välja skulle hon inte äta alls. Men hon behöver maten - får hon inte mat blir aggressiv, extremt trött, raglar och ramlar.
Vi vet att vår dotter har problem med lågt blodsocker pga medicin hon äter. Lågt blodsocker kan göra att hjärnan inte fattar att det är mat som behövs. (Precis som för diabetiker.) Då måste hon mer eller mindre tvingas att äta. Hon har också en skada på sin hypofys, som bland annat stimulerar ämnesomsättningen. I hjärnan ovanför hypofysen finns hypothalamus som bl.a reglerar aptit och törst. Jag misstänker att hon kan ha en skada även där, men ingen läkare har kunnat svara på detta. Men jag forskar vidare. Kram till dig som kämpar på med din dotters matvägran. Det blir lättare med åren, men stundtals är det verkligen ett h-e. Ingen som inte haft ett matvägrande barn vet vilken påfrestning det är psykiskt för hela familjen. Det är så basic att man som mamma vill att barnen ska äta och må bra. Man känner sig så förbannat misslyckad när man inte lyckas med detta. Storasyster, som är 4 år, har helt normal inställning till mat så jag inser att lillasysters matvägran inte är "mitt fel", men det är ändå skitjobbigt stundtals.
 

Artiklar från Familjeliv