Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Hej

Skrivet av erica
Ni är många som har tankar kring ämnet barn och deras vikt. Dessutom så har vi oxå en massa funderingar kring vår egen vikt och matvanor...

Då det gäller barn så ställs vi inför en hel del funderingar kring våra små eller hur?

Barnen kan vara 5-6 år och väga för mycket eller för lite för sin ålder och självklart blir vi bekymrade.

Övervikt hos barn är ett stort problem och lösningarna är inte alltid enkla, men jag tror att vi som deras guider i livet ska i största möjliga mån försöka smyga in ett rätt ätande i deras liv. Detta utan att för den sakens skull tala om det för dem. Det är en balansgång men fullt möjligt.

Jag är mor till två barn 3 och 5 år gamla. Den stora tösen är 110 cm lång och väger ca 17 kilo hon är rent ut sagt mager.
Min lilla tjej är 98 cm lång och väger runt 20 kg. Jag har alltså en av varje. Den som bekymrar mig mest är inte den runda tjejen utan min lilla "pinne" Hon äter som en häst dygnet runt men inget verkar fastna på henne. Alla säger tryggt... hon följer sin egen lilla kurva...

Nåja det kanske hon gör men ändå är det nåt som bekymrar mig...

Och alla våra funderingar kring dessa faktorer strandar ju i det faktum att vi alla älskar våra barn och vill deras bästa eller hur???

Någon som har några funderingar kring detta tar jag gärna emot dem...

Tex vem är det som sätter normerna för vad som är normalt och inte normalt?

Om min tös eller pojk mår bra är det då farligt för han eller henne att vara överviktig eller underviktig??

sådana här tankar funderar jag kring ofta och skulle gärna ta del av era funderingar.

tack på förhand
Svar på tråden: Hej

Hej på dej!

Skrivet av  linn
Jag har också en liten pinne. Han är 5 år, väger 13,5 kg och är c:a 105cm lång. Jag har inte varit på BVC på ett bra tag nu men han har alltid varit ruskigt liten och smal. Vi ska väl dit på 5 års besiktningen snart och då får vi se vad domen blir denna gång. Jag antar att det har att göra med en otrolig ämnesomsättning helt enkelt men det gör ju inte saken bättre när ungen knappast växer. Man blir ju orolig nu i influensa tider eftersom han inte har något alls att ta av. Sist blev det dropp på sjukhus vid en vanlig maginfluensa bara för att grabben är smal som en sticka.

linn
 

Jadu

Skrivet av  erica
min dotter är dessutom hjärtsjuk och en operation gör sig gällande i form av byte av pacemaker och det gör mig orolig.

hon är så späd

men hon har klarat det förut så varför inte nu

Jag har som jag berättat tidigare på denna sida varit sjuk i anorexia och bulimia nervosa och jag försöker få mina barn att ha ett normalt förhållande till mat. De äter allt och gärna grönsaker dessutom en paprika kan gå åt på de båda vid ett och samma tillfälle.

Jag petar i extra smör i linneas mat med gott mod och jag försöker få henne att äta strax efter måltider men då är hon mätt sen om några timmar kan hon gladerligen sätta isig hur mycket som helst... 3- 4 potatisar och massor av kött och sås och grönsaker men inget fastnar.

det är oootroooligt. men som du sa det har nog med ämnesomsättningen att göra och det är som det är vi har sådana barn helt enkelt och vi måste väl acceptera det antar jag

Förr hällde de i dem grädde och annat och det är ju allt annat än normalt.

tack för ditt svar
 

Helknäppt egentligen men inte så konstigt...

Skrivet av  L.L
att vi bryr oss. Hela samhället jämför och att bli mamma till ett barn som avviker från "normen" (vem som nu bestämmer den kanske Hennes&Mauritz barnkatalog????????) är ju jättejobbigt. Tänk att få slippa alla kommentarer. "Hon är ju liten som en myra. Får hon ingen mat eller? Jag är stor och min lilla räka år 115 och väge 18 kilo.
 

Ja denna reklam

Skrivet av  erica
får mig många gånger att vilja hoppa i taket alltså det är helt otroligt att media kan styra våra ideal och att vi dessutom köper ideerna... men å andra sidan är det konstigt tycker jag att läkare osv oxå har bestämda normer som man måste följa till varje pris

jag tycker framförallt för dem med kraftiga barn att javisst ska man tänka på vad de stoppar isig för det är inte sunt för nån att äta för onyttigt men annars ska man se på helheten är barnet friskt? verkar det någorlunda aktivt? har barnet kompisar?

sen vi som har små pinnar vi har det omvända problemet där får man höra att oj oj oj kan den lilla verkligen vara 5 år oj oj oj så klen hon är oj oj oj får hon mat

kanske ska vi bara skratta åt det???
 

Artiklar från Familjeliv