Frågar era barn? |
|
Skrivet av | Ingen |
Något om hur ni äter, varför ni inte äter eller äter så mycket. Om de märkt att ni hoppar över måltider eller spytt? Om kilon och vikt och vad de borde väga? Ingen | |
Svar på tråden: Frågar era barn? | |
|
|
Nej. |
|
Skrivet av Någon | |
Det är som ett normaltillstånd för dom. | |
Ja |
|
Skrivet av värdelös | |
tyvärr är min son (10 år) på väg att bli lite rultig och detta råkade någon kommentera, vilket har gjort att han är väldigt fixerad av vad och när jag äter och varför inte jag äter middag med resten av familjen mm Jag önskar att det inte var så |
|
|
|
Oj då |
|
Skrivet av . | |
Vad gör du åt det? Det är ju inte bra om sonen börjar må dåligt av det. Du skulle ju kunna sätta dig till bords utan att äta upp maten. Det är ju en trevlig plats att prata om hur dagen har varit. Så du kan ju prata och prata med gaffeln i handen, men inte äta själv. |
|
prata med honom |
|
Skrivet av mim | |
Jag håller inte med, han skulle märka att du inte äter och bara bli mer förvirrad. Jag tycker att det är bättre att låta honom få veta i stora drag att du har det jobbigt och varför, och framförallt låta honom få komma med sina funderingar och känslor och lyssna på honom. Och betona tydligt att det här är ditt ansvar som vuxen, att du tar hand om det och att han bara ska må bra och låta er/ dig ta ansvaret. |
|
självklart... |
|
Skrivet av värdelös | |
vill jag inte att sonen ska få samma knäppa inställning till mat som jag har. Jag har pratat med honom och sitter också med så ofta som jag kan vid middagsbordet. jag är även oftast tvungen att äta lite annars blir min sambo vansinnig. Han har ingen förståelse för mina konstranden. |
|
|
|
Samma ålder |
|
Skrivet av Ingen | |
på min frågande dotter. Jag försöker svara utan att lägga något värderande i det. De måste ju få fråga. Min dotter har också blivit väldigt fixerad vid hur jag äter och hur hon ska äta. Hon tar sötsaker i smyg och har svårt att veta när hon är hungrig. Hon försöker äta såsom hon tror att jag vill... Pratar med henne ibland om nackdelarna med att både vara för stor och för smal och säger att hon som leker inte behöver tänka på det. Att jag är sjuk och önskar att jag inte blivit det. Är det bra eller dåligt? Hon är ju så stor att hon tänker själv... | |
Hon äter inte som hon tror att du vill. |
|
Skrivet av . | |
Hon äter som du gör. Det är ju så barn tar efter, inte att dom lyssnar på något annat, och så gör vi vuxna tvärtom. Det fungerar inte så, har aldrig gjort och kommer inte att göra. Du får nog bita ihop och få hjälp, så du inte för över ännu mer av din ätstörning på dottern än vad som redan är gjort. Jag smyger ibland och tror inte att dottern ser, men det gör hon. Så jag hittar godispapper under sängen, halvätna mackor mm. Ingen höjdare precis. Så nu försöker jag att bita ihop och tar smällen att må dåligt. Hellre det än att dottern tar efter mig ännu mer, för det vill jag inte. (Sonen är för liten ännu...) |
|
ja hm |
|
Skrivet av Ingen | |
visst är det så att hon tar efter mej. Jag vet att det inte går att säga en sak och göra en annan. Men det är inte bara så, för vi äter helt olika. Hon vill göra mej glad ibland genom att visa upp hur hon äter. Så det är både och. Jag får hjälp. Men det är ju inte bara att vända på en pannkaka. Det tar tid. Kram Ingen |
|
|
|
dom vill veta |
|
Skrivet av mim | |
Jag tror det är det bästa sättet. Barn märker definitivt och undrar och behöver få veta. Att svara på deras undringar, låta dom få berätta om sina känslor och funderingar och lyssna på dom är det bästa man kan göra är jag övertygad om. Och samtidigt betona att mina problem är mitt ansvar som den vuxne, jag tar hand om det och du ska bara må bra och låta dig bli omhändertagen. |
|
nej |
|
Skrivet av Fumlan | |
min dotter är bara 3 år. och jag spyr inte och äter ganska normalt nuförtiden. däremot kan hon ha idéer om att man ska tävla om vem som äter fortast. det har nog inte kommit från mina ätstörningar utan från att barnen på dagis ibland tävlar om vem som får på sig kläderna först. och sedan tävlar de tydligen om maten. det tycker jag är dumt. försöker få henne att förstå att man ska äta i lugn och ro. att det inte är bra att äta snabbt. | |
känner igen det |
|
Skrivet av Ingen | |
där med att tävla om allting. Mina pojkar gör likadant. Vem som får gröt först, vem som åt upp först, vem som vann... = ) Och det gäller just nu precis allt, inte bara mat. Just nu tävlar de om vem som har flest vattkoppor... Kram Ingen | |
|
|
Ja |
|
Skrivet av Soppero | |
Mitt barn undrar varför mamma aldrig äter lunch och middag. Eftersom mitt barn är fem år vet jag inte riktigt vad jag ska säga. Än så länge har h*n inte tagit efter (kanske i minnet), jag frågar varje dag på dagis hur h*n har ätit och så. Jag vill ju verkligen inte föra över detta till mitt barn! Sedan brukar h*n också fråga varför vi alltid måste ta så långa promenader. | |