Ångest ibland

Forumarkiv I Forumarkiv II

Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Ångest ibland
Skrivet av	Blomman
Jag har ett barn som snart blir 4 år. Är singel för tillfället och tänker ofta att det inte blir några fler barn, även om jag skulle träffa den rätta. Det är bekvämt med en 4-åring som kan uttrycka sig, klarar sig lite själv, inga blöjor och allt det där. Jag skulle mycket väl kunna se mig som en nöjd ettbarnsföräldrer. Men å andra sidan vill jag skänka honom syskon. Inte bara för sällskapet, men med syskon får man så mycket mer i livet, anser jag. Inte minst i vuxen ålder, då man har varandra som trygghet och för samhörighet. Familj liksom. Tänker ofta att om det skulle hända mig något, så skulle de kanske vara en trygghet att ha ett syskon, inte behöva vara ensam. Jag har själv en liten släkt (med syskon) och har alltid önskat att jag hade stor släkt omkring mig. Kanske är det därför jag känner så här? Förstår ni hur jag menar? Annars tycker att jag det kan vara nyttigt att ha syskon i barnåldern också, för gemenskapen, lära sig att samsas och så. Man lär nog en massa saker med ett syskon. Som man visst kan göra utan också. Har läst nånstans att om det äldre barnet är mer än 6 år innan syskonet anländer, räknas man som ensambarn ändå, vet nån om det stämmer? Men innerst inne, skulle jag gott nöja mig med ett barn också. Har någon liknande tankar?
Svar på tråden: Ångest ibland

Syskon behöver inte betyda samhörighet
Skrivet av Fröken J
Båda mins föräldrar och min man har syskon som inte ger så mycket gemenskap... Inga personer vi umgås med mer än vid "påtvingade" tillfällen. Syskon behöver inte betyda gemenskap, men det gör självvalda nära vänner.

Jag har ett
Skrivet av daisy
lysande exempel på en familj där syskonen inte pratar med varandra - inte för att de är ovänner utan för att de inte har något gemensamt och för att brodern totalt gick miste om empati-genen när han blev till, så systern är den som har lämnats med både det fysikt hårda arbetet att ta hand om sina föräldrar och de mentala känslorna och dåliga samvetet som följer med detta ansvar. Nej, syskon innebär inte alls automatiskt samhörighet och gemenskap, däremot väljer man sina vänner själv, och dem har man livet ut!


Man lär sig ju mycket
Skrivet av Monica D. m Amanda 030626
utan syskon också, just av att inte ha ett syskon! Men andra saker än om man hade syskon. Så det kan man ju lika gärna framhålla som en fördel att vara ensambarn. Om du innerst inne inte vill ha fler barn så är nog det ett bra beslut. Det är nästan lättare känns det som ibland att skaffa fler barn eftersom det är det som förväntas av släkt och vänner. Om man däremot bara vill ha ett barn är det nog ett ganska välgrundat beslut eftersom det inte är det självklara.

Artiklar från Allt för föräldrar

Artiklar från Familjeliv