hur förklarar ni för ert barn...

hur förklarar ni för ert barn...
Skrivet av	Linn
...att det nog inte blir ngt syskon, inte i nuläget iallafall och troligtvis inte ngt biologiskt från din egen sida? Jag har en 8-åring och är separerad ifrån barnets pappa sen flera år.jag har är idag singel igen efter några förhållanden och har insett att jag troligtvis inte kommer att få fler barn, vare sig jag vill eller inte. Jag vill bara ha ett barn till om jag har ett perfekt förhållande samt att det då känns helt rätt för tillökning (som om det skulle hända, lite av en utopi). Mitt barns pappa har levt ungefär som jag efter separationen och verkar inte heller vilja ha några fler barn, han har nog med sig själv och jobb o så. hur förklara man detta för sitt barn (en tjej) som fullkomligt skriker efter syskon och dessutom inte känner ngt ensambarn, ALLA 22 i klassen har syskon, mina vänner har minst 2 barn var samt hela min släkt... Jag känner mig väldigt självisk så fort jag ska försöka förklara så jag tar gärna råd av andra. vissa av mina vänner har valt att ha syskon till sitt barn enbart för att barnet vill det, och då kan de själv ha ett "skitförhållande" med partnern samtidigt och tom har blivit lämnade under grav, så min dotter förstår inte att jag hon inte fått syskon trots att mitt föra förhållande varade i dryga 2 år... tack på förhand för alla synpunkter och förslag!
Svar på tråden: hur förklarar ni för ert barn...

För mig...
Skrivet av Ante
är det inte så svårt att förklara eftersom jag inte kan få fler barn och det har jag pratat med min son om. Jag har sagt att jag också är ledsen för att det inte blivit fler barn - han vet att jag skulle velat om det fungerat. I ditt fall är det ju också lite svårt ;-) om du nu inte har något förhållande. Tror att du helt enkelt ska vara så ärlig som möjligt och tala om att det för det första behövs en pappa till varje barn och att du inte vill ha ett barn till om det inte kan få en BRA pappa. Du verkar ju inte tycka att man skaffar barn bara för att det ska bli syskon utan för att barnet förtjänar en så bra uppväxt som möjligt. Detta kan du säkert förklara för din dotter på något bra sätt. Lycka till!

Säg som det är (oj, långt)
Skrivet av AnnaG
Hej! Tror också man ska var så ärlig som möjligt. Inte ens om man vill kan man ju styra det där i alla lägen. Även om du skulle ha världen bästa förhållande är det ju inte säkert att det blir barn. Jag tror en åtta-åring kan förstå det. Finns det kusiner med i bilden, de kan ibland funka lite som syskon. Men annars så är det ju så i livet, att allt inte blir som man tänkt sig eller önskar att det var, så är det ju även för barn. Jag tror barn både kan förstå det och behöver lära sig det. Och livet är inte så rättvist heller i alla lägen. Men viktigt är kanske att inte låta alltför ledsen för att man själv så gärna vill, utan förklara rakt upp och ner hur det är och naturligtvis att det är tråkigt att det är så och kanske prata om hur man kan få det bra på andra sätt Jag skulle själv gärna ha ett barn till, men är 41 och nyseparerad, så det blir med största sannolikhet inte så. Min treåring pratar mycket om syskon (hon har i och för sig en halvsyster som är 16 år) och hon gillar att ha många människor omkring sig, men nu är det bara hon och jag i familjen och för tillfället inte så mycket att göra åt, men jag försöker skapa stort nätverk kring henne av både barn och vuxna. Men jag börjar känna att det också finns många fördelar med ett barn. Många, som du säger, skaffar flera barn i ett ganska dåligt förhållande och med jobbiga kringförutsättingar och sen blir livet ett enda råddande och logistikande och där flera av de inblandade inte mår så bra. Och det är ju inte så eftersträvansvärt. Sen finns motsatsen också, där allt är bra med många barn, men grunden är alltid ett bra förhållande. Jag höll själv på att skaffa ett barn till i mitt förra usla förhållande (oplanerat gravid, 39 år, typ sista chansen...). Det blev inget barn och det är jag både ledsen och glad för. Ledsen för att jag inte fick ett barn till men glad för det hade INTE varit kul att ha ett barn till med den mannen. Om jag någonsin får ett barn till så ska det var i ett mycket bra förhållande (utopi, som du säger, känns det som ibland) Oj, det blev väldans långt och svammel om allt möjligt...


Min son
Skrivet av Blomman
frågar ständigt efter storebror (!) han också. Sonen är snart 4, och de flesta på dagis har syskon. Nu har hans bästa kompis också fått bebis i familjen och nu vill han bara stoppa bebisar i min mage. =) Jag försöker säga som det är, att det inte blir några bebisar för tillfället. =) Men det är ju lite svårare med en 8-åring, men jag skulle nog försöka säga som det är till henne också. Att det krävs två för att få till en bebis och när man väl är två, så går det inte på beställning och att det kan ta en massa tid. Eller nåt sånt. Lycka till i alla fall!

behöver man förklara?
Skrivet av hemmamamma
förklarar man för barn MED syskon varför de fått syskon?

Klokt sagt
Skrivet av Monica D. m Amanda 030626
det kan kanske också jämföras med att förklara för barnet att det inte kan få en hund, en häst, mm.


Om man får frågan
Skrivet av Sojakorven
Nej, man behöver inte förklara varför. Men när min sexåriga dotter frågar: "kan inte vi skaffa en bebis?" och på nejet som följer säger "varför?", ja då måste jag ju ge ngt svar. Och jag tycker det är svårt. Eftersom jag och maken är frivilliga ettbarnsföräldrar har jag försökt förklara att VI är så nöjda med att ha ett barn. Däremot tar jag hennes syskonlängtan (som är rätt sporadisk och mest verkar handla om att få gosa med ett litet barn) på allvar och vi pratar om hur det skulle kännas att få ett syskon, bra saker, dåliga saker, etc.

Fast visst kan det jämföras
Skrivet av Monica D. m Amanda 030626
med andra saker som barn vill ha, men inte får även om det är möjligt för föräldrarna att skaffa det. T.ex. en hund. Men det klart att det är en större fråga kanske, men å andra sidan kanske man som förälder gör den större eftersom man själv tycker att det är känsligt? Jag tycker att din förklaring är bra och ärlig. Man måste ju acceptera att barnet vill ha ett syskon, men samtidigt klart stå för sitt beslut att inte ha fler barn utan att känna skuld eller ånger.

hur förklarar ni för ert barn...

För mig...

Säg som det är (oj, långt)

Min son

behöver man förklara?

Klokt sagt

Om man får frågan

Fast visst kan det jämföras

Artiklar från Allt för föräldrar

Artiklar från Familjeliv

Livsstadier

Samarbeten

Forum

Verktyg

Information