Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

en undran bara......

Skrivet av jennylie
Ni som enbart väljer att skaffa ett barn. Har ni stor släkt ?
Jag själv har två barn och står i valet och kvalet för om jag ska skaffa fler eller ej. Jag själv har en mycket liten släkt och min sambo´har sin släkt lååångt borta så våra barn har i stort sett bara oss.
Svar på tråden: en undran bara......

Mamma..

Skrivet av  S-J
.. är ett av 4 syskon och pappa är ett av 8 syskon. Min man har 4 syskon, jag själv har ett.

Nu är vi i o f s inte helt frivilliga blivande ettbarnsföräldrar. Egentligen vill vi ha minst 2, men pga rådande omständigheter så väljer vi nog att inte försöka få fler då det nu väntade barnet kommit (via adoption). Så det är halvt självvalt kan man säga.
 

Har hört att

Skrivet av  P
många blir gravida efter att de adopterat. Kan kanske bero på att man släpper tvånget liksom.
 

jag förstår att du har hört det MEN..

Skrivet av  S-J
.. det är en stor stor myt. Det är INTE vanligare att ofrivilligt och oförklarligt barnlösa så småningom får barn spontant efter att de adopterat än att de som INTE adopterat blir det. Inte det minsta, det visar flera av varandra oberoende undersökningar. Så det där är en myt, det är poppis till tusen att dra upp alla dessa "solskenshistorier" (som om de som adopterar EGENTLIGEN hellre vill ha ett egenfött barn och ÄNTLIGEN så har de lyckats och är så lyckliga för det), så jag förstår att många tror att det är så vanligt. Men det är det alltså inte.....

F.ö, varför påpekar man det så ofta? Tror man som sagta tt vi som adopterar egentligen hellre vill ha ett biologiskt barn och hoppas på det och adopterar" så länge" eller vad? Personligen VILL vi inte bli gravida, vi vill inte hellre ha ett biologiskt barn. I så fall hade vi inte adopterat och definitivt inte skyddat oss. Nej det väntade barnet från Indien är det barn vi vill ha, det är det sätt vi vill bli föräldrar på och vi går inte och hoppas att adoptionen på nåt sätt skulle göra oss mer fertila eller nåt..

Sen lär vi för egen del inte försöka bli gravida EFTER adoptionen heller, vi vill inte gå igenom våndan av en ny graviditet och allt det jobbiga som följer med.
 

Näe, inte så värst stor släkt

Skrivet av  Slotte
Vi bor i Enköping. Det är bra att jag kan studera på flera olika håll utan att vi behöver flytta: Örebro (lång utbildning), Eskilstuna, Sthlm

Vi har en dotter på 8 månader. Min fru skulle ju gärna föda ett till barn och sedan skulle det räcka, men själv anser jag att det skulle räcka redan nu eftersom det är lite väl snålt på inkomstsidan och jag har redan nyligen ordnat så att vår dotter kommer att ha en lekkompis, och mamman till det barnet och min fru blev snabbt vänner

Mina föräldrar bor på rimligt avstånd, 4 mil

En gammal släkting bor i Södertälje. Den ena av Lauras föräldrar bor i Oulu som ligger i norra Finland vid kusten i höjd med Piteå, den andra föräldern i Helsinki. Min farfar bor i sitt hus i Oulu men är väldigt gammal

En släkting, som förresten är näst intill gemensam släkting p.g.a. vänskap fast förståss inte släkt till oss bägge, bor i USA och har bildat familj. Den mamman kommer med sina barn på besök i Finland med 1-2 års mellanrum, och vi passar på att åka till Finland då så att vi kan vara med dem

Föräldrarna till den ovanstående personens som bor i USA, bor i Oulu, de är inte så jättegamla, drygt 70, men hälsan börjar visst svikta

Vi kommer att flytta till Finland om c:a 6 år, men vi flyttar till området kring Helsinki p.g.a. arbete, så vi kommer ändå inte så mycket närmare släkten då

Hela resten av släkten har dött, nästan alla av ålder, och en nära ung släkting kommer att dö i ung ålder

Annars också så har min fru en väldigt liten nära krets av vänner, och jag koncentrerar mig på studier och efter det jobbet, och utanför skolan/jobbet är jag enbart med min fru och vårt barn, har inget intresse i livet av annat än yrke och min familj, så jag har inte vad jag skulle direkt kunna kalla vänner
 

2 kusiner, 3 småkusiner

Skrivet av  Slotte
Jag har 2 kusiner, de bor i en förort till Helsinki
Så har jag också 2 småkusiner i Helsinki, och 1 i Oulu
Min fru har inga kusiner
 

Inte så värst stor

Skrivet av  Fröken J
Jag har inga syskon, 9 kusiner. Min man har ett syskon och 8 kusiner.
 

Nej, lite släkt

Skrivet av  Monica D. m Amanda 030626
Vi har varsitt syskon som inte har några barn, och min makes bror kommer inte skaffa några heller. Sen har vi i och försig våra föräldrar nära, men om man ser på kusinfronten så ser det ganska klent ut för tillfället. Hon har visserligen 3 "ingifta" (genom pappas nya fru) kusiner, men det är inte riktigt samma sak.

Men, jag har svårt att se kopplingen till att skaffa fler barn bara för att man har en liten släkt!?
 

Nä den är väl varken liten eller stor.

Skrivet av  Linda-m-Oliver
Maken har fler men vi träffas bara typ 1 gång om året, from iår. Tidigare sågs vi på barnens födelsedagar men nu tyckte min svärmor attdet blev förmkt att åka på alla kalas o ha alla hem på julafton o så där.
Lite trist eftersom vi inte lär känna dem eller ja Oliver lär inte känna dem. Men men... kvar har vi ju farmor, farfar, farbror o hans sambo.
På min sida är det mina föräldrar o min bror.
 

Ingen stor släkt här

Skrivet av  Jeanette m Allis
Jag har en bror, inga kusiner.
Maken har en bror, 2 kusiner.

Vår dotter har i dagsläget 2 kusiner och 2 (snart 3 ;o) sysslingar.
 

Jag har STOR släkt!

Skrivet av  Erika79
Pappa har 4 systrar som har vardera 2 eller 3 barn (jag har alltså 10 kusiner). Dom, mina kusiner på pappas sida, har mellan 1-6 barn var.
Mamma har 2 bröder som har 2 barn vardera. Så vi är några stycken. Låter inte så mycket när man räknar såhär men när man ses...oj! Va folk! :)
Men vi har valt ett barn mycket pga att vi tycker att det räcker gott o väl med ett än så länge. (sen e ju vår dotter fortfarande ganska liten)
 

Glömde...

Skrivet av  Erika79
... min kille har inte lika stor släkt som mig. Han har väl en sådär 4-5 kusiner och 4 syskon, varav en av hans systrar har 1 dotter. :)
 

Jag har jättestor släkt

Skrivet av  Helena och Fredrika -97
min makes är lite mindre men ändå inte jäteliten.
Jag är storasyster till 7 halvsyskon, min mamma har 5 syskon och min pappa har 4.
Jag har någonstans strax över 20 kusiner.
Min make har 3 halvsyskon hans mamma har 3 syskon och hans pappa har två syskon.
Vi har lite kontakt med en del av dom på min mans sida och en del av dom på min sida.
Mina syskon brukar jag träffa någon gång om året.
Att jag är storasyster till så många och har en mamma som flitigt använde mig som barnvakt har nog påverkat mitt beslut om få barn.
Att det blev 1 istället för två är att både min man och jag är sjuka.
Jag saknar inget mer barn faktiskt utan känner att det är "lagom" med 1.
Det gör även min man :o)
 

släkt & familj...

Skrivet av  SAGA
Jag har en brutalt stor släkt, sammanlagt ca 50 kusiner över hela landet och stora delar av världen, har schysst kontakt med en...

Vi har båda rätt små familjer, ett litet gäng syskon och några syskonbarn, så jag vet inte om det i vårt fall har haft någor med ettbarns "beslutet" att göra?
 

Artiklar från Familjeliv