När man dör kommer man till himlen...

När man dör kommer man till himlen...
Skrivet av	Arg anonym
Min dotter som är 4,5 år bor varannan vecka hos mig, varannan hos pappa. Här hos mig har vi sedan i somras en katt, pappa har (hade) två tamråttor... Tydligen har den ena råttan dött, och då har mitt kära ex förklarat för dottern att "Bamse är i himlen med sina råttkompisar och sitter på ett moln och tittar ner på dig.." Jag är skitarg! För det första tycker jag att det är fel att blanda in himmelriket när man inte tror på det själv (nä jag tror inte på tomten heller, men dottern får gärna göra det) För det andra är jag arg på att han har tagit beslutet själv att säga till henne att "så ÄR det!" Vem mår bättre av att ljuga för henne? Ska han säga samma sak till henne när mormor eller farmor eller nån annan släkting dör? Visst, idéen är ju fin, men verkligheten då? Nån gång bildar hon ju en egen uppfattning? Nu menar jag inte att man behöver förklara allting i detalj för henne, men man kunde ju ge henne ett alternativ..? Dottern är jättefixerad vid döden efter detta och pratar ofta om Bamse och hans råttkompisar och frågar om honom... Har han alltså tänkt att jag ska fortsätta förklara vidare på hans historia? Hur har ni gjort när någon/något dött? Vad har ni sagt till barnet? En sak till som för mig har betydelse är att han skaffade råttorna under sin vecka med dottern, nästa vecka, alltså när hon var hos mig, dog den ena. Hon har alltså träffat råttan i 3 dagar, ändå är det nu allt hon kan prata om?? (Hon gråter också ofta på kvällarna när jag lagt henne och säger att hon ser Bamse i taket, hon ser hans vassa tänder osv) Jag har tänkt på hur man ska göra när nån dör, min idé har varit att skaffa nån bok det finns ju massor av bra böcker om barn och döden, från barnets sida, väldigt pedagogiska... Sen kan man ju resonera utifrån det! Usch nu är jag arg... (Råttan dog för snart två månader och hon pratar fortfarande om den nästan dagligen...)
Svar på tråden: När man dör kommer man till himlen...

Men...
Skrivet av Venus
varför är du så upprörd över att han sagt att Bamse kommer till himlen? Du säger att det inte är så, men kan du VETA det? Vad hade du sagt? Antar att du inte tror på Gud och Jesus, annars är "sommarlandet" en fin bok om döden.

Nää...
Skrivet av Arg anonym
Det är ju just det, varken jag eller pappan tror på Gud eller Jesus och då känns det fel att dra in himmelriket i det här också... Känns som om han säger så bara för att göra det enkelt för sig själv typ... Lillan kommer ju i alla fall bli ledsen senare i livet, då kunde man ju faktiskt förbereda henne på det på ett bättre sätt. Kan ju säga att om (när) till exempel min mamma dör vill jag kunna visa dottern att det är ok att vara ledsen. (Han berättade för henne som värsta glädjehistorien...) Jag kommer aldrig kunna säga att "mormor sitter i himlen och tittar på dig..." Kanske är jag konstig men jag tycker det känns fel att "utnyttja" religionen för att det är enklare än att berätta som det är (för oss är det ju inte sant att man kommer till himlen när man dör, varför då ljuga för dottern?) Tack för boktipset i alla fall! Jag funderar faktiskt på det där med att ge dottern olika perspektiv, när hon växer upp kanske hon "väljer att ha en tro" (vet inte hur jag ska uttrycka mig s) och det kommer jag såklart stödja!


Prata med henne!!
Skrivet av Lena
Detta verkar ju ha varit en omvälvande händelse för din dotter (oavsett hur kort tid hon "kände" råttan). Mina systerdöttrar har båda gått igenom en DÖDEN-fixering runt ikring 4-5 års ålder och jag pratade med dem om det. Resten av familjen gick mycket på himlen-köret och den yngsta verkade lite rädd av att grannens hund (som hon varit rädd för) nu var i himlen med gammelfarfar och såg ner på henne... Nu var det flickorna som tog upp frågan med mig "vet du vad som händer när man dör?/Ska du dö?" etc så vi läste inget eller så men hade en bra diskussion ändå :-) Jag sa att alla dör men att man gör det när man är gammal och att de inte behövde oroa sig för det nu. Sen pratade vi om vad som händer - att vissa tror att man komer till himmelen, vissa tror att man föds på nytt och att vissa tror att det bara är slut. Jag sa att ingen vet säkert men att en sak är klar - de som dör lever vidare i våra hjärtan. Gammelfarfar finns ju kvar så länge vi minns honom och pratar om honom och den del av honom lever vidare i hans barn och barnbarn - vilket ledde till en annan djup diskussion om hur barn blir till :-) Det är underbart att höra barn resonera om de stora frågorna och ofta hittar de något de kan ta till sig och tro på. Man måste bara känna av deras respons - Alva blev rädd snarare än tröstad när hon fick veta att hunden var i himlen och det låter nästan som att din dotter tycker det är lite obehagligt att råttan är i taket med sina vassa tänder... lycka till :-)

Så!
Skrivet av Arg anonym
Precis så som du pratat med dina systerdöttrar skulle jag velat prata med min dotter (eller att exet pratade så) men nu har han ju sagt att Bamse är i himlen... Känns så definitivt, särskilt just eftersom hon hängt upp sig så på det... Känner också att hon är lite skrämd, särskilt detta med hans vassa tänder i taket... Får se vad jag ska göra, får försöka prata lite med henne nästa gång hon tar upp det! Tack för din erfarenhet! :) Visst är det kul med dom djupa diskussionerna! Hade en häromdagen med min dotter om kroppen och allt den är till för och vad alla kroppsdelar heter, både inre och yttre organ. Hon vägrar fortfarande gå med på att man har två skinkor på rumpan, man har "skinka här, och ost här" pekar på höger resp. vänster "skinka"

Skinka och ost lol
Skrivet av Lena m Ella
Gud va härligt sagt! :-D Jag tror du ska ta upp det där med "vad som händer sen" - Bara för att hennes pappa tror att man kommer till himlen så behöver hon ju inte tro att det är den enda sanningen... Nästa gång hon säger något om råttan i himmelen så skulle jag svarat typ; "vet du, jag tror inte råttan är i himlen - jag vet att pappa tror på det men det är inte alla som tror på det... Jag vill hellre tro att Bamse har fötts på nytt som en fin fjäril... Vad tror du?" Eller vad du nu tror på :-) Jag tror nog att hon inte kommer ha några problem med att du och pappan har olika åsikter - det är hon väl säkert ganska van vid? Hoppas ni får en intressant diskussion! :-)


Förstår inte riktigt
Skrivet av Siv m. David 03
varför du är så arg. ""XX är i himlen" är ju en ganska vanlig förklaring när någon har dött, vare sig man tror på det eller inte. Ditt ex tyckte väl det var enklaste utvägen... eller han kanske faktiskt tror det. Jag förstår heller inte varför det är mer OK att dottern tror på tomten än på himlen.... är det kanske för att du kan "bevisa" att inte tomten finns, men det är ju svårare med himlen? Att din dotter pratar mycket om råttan ännu efter två månader är nog för att hon _behöver_ prata om det. Varför kan du inte låta exet göra som han vill, så kan du göra som du vill? Bara för att han har sagt en sak så kan du väl ändå låna hem böcker o läsa för din dotter, prata med henne om att "alla tror inte att man kommer till himlen, jag tror att.....".

Det som gjorde mig mest arg...
Skrivet av Arg anonym
var nog det att han pratade med dottern, sen sa han ingenting till mig om detta. Jag fick alltså veta det först av dottern, blev ganska ställd :) Jag vet att mitt ex inte tror på himlen själv, och tycker därför att han gör "fel" genom att utnyttja religionen bara för att slippa ta en längre och kanske jobbigare diskussion med dottern... Sen att hon är rädd på kvällarna och ser Bamses vassa tänder i taket känns ju inte heller bra, antar att det kommer av att "han sitter och tittar ner på dig"... Jo, jag ska försöka ta en diskussion med dottern, så som Lena skriver ovan. Vill ge henne alternativ, även om jag inte tror på Gud är det ju inget som säger att hon väljer det samma... Det där med tomten, jag vet faktiskt inte varför det är mer ok... Kanske för att när tomten kommer till oss på julafton är det någon hon känner som gömmer sig bakom masken... Känns inte som om det kan leda till lika stor ledsamhet kanske... Svårt att förklara...

Jadu...
Skrivet av Betula
Att möta döden för första gången är en stor och omvälvande händelse för ett litet barn. Vi skaffade en hamster förra sommaren, som tyvärr dog redan efter en vecka (sjuk redan vid köpet, vi fick en ny). Min dotter som då var 5,5 (det var inte hennes hamster) blev alldeles otröstlig och ville läsa Adjö herr Muffin flera gånger om dagen i veckor. Hon kan fortfarande brista i tårar över stackars Olivers korta liv, särskilt på kvällarna när hon är trött och känner sig skör. Själva "fixeringen" vid råttan Bamse är nog alldeles naturlig i hennes ålder, men jag förstår att du är bekymrad över snacket om råtthimlen. Kan du prata med pappan och säga att du inte tycker det känns sunt och riktigt att fortsätta på det spåret? Och kanske låna den bok jag nämnde, den är faktiskt väldigt fin och låter barnen ha sin sorg ifred men på ett lite mer vardagligt sätt, om du förstår hur jag menar. Hoppas det löser sig.


Adjö Herr Muffin
Skrivet av mitzu
Är jättebra, min pappa har gett ungarna den eftersom han har cancer och inte har så långt kvar och vi har läst den många gånger. Min dotter hade en sån period i den åldern när döden diskuterades dagligen och hon och en kompis hade låååånga resonemang, bla grälade de om det var själen som åkte till himlen eller själen och kroppen eller inget av dessa och i så fall, vad hände då? vi pratade mycket då och jag tror det är helt normalt och även om Bamses död utlöste det hela så hade du fått ta snacket i alla fall någon gång.. Lycka till!

Tack!
Skrivet av Arg anonym
Låter som en jättebra bok! Ska se om jag hittar den... Just att hon ser Bamses vassa tänder i taket känns ju inte bra... Hon är verkligen livrädd de kvällar hon säger så... Jag har mest lyssnat när hon pratar om Bamse och döden, hon har inte frågat mig något utan mer berättat vad som har hänt... Skulle vilja utveckla det lite :) Får se hur det går! Tack igen för boktipset!

Djurhimmel och människo... (fyll i själv)
Skrivet av Anna m Embla (och råttor)
Om du nu inte vill att ditt barn ska tro att man kommer till himlen efter döden, så kan du väl helt enkelt låta henne tro att djur kommer till himlen men människor förmultar i jorden (eller vad de nu gör enligt din "tro"). Många inom råttvärlden talar om att djuren vandrar över regnbågsbron till himlen och det blir en vacker symbolik då regnbågen tittar fram en dag...


Jag har ingen tro...
Skrivet av Arg anonym
Eller rättare sagt är jag nog inte klar över min egen tro riktigt... Jag tror inte på att själen far till himlen, men jag vet inte riktigt vad jag tror händer i stället... Det jag skulle vilja är ge dottern alternativ, som Lena skrev, en del tror att man kommer till himlen, andra tror att man föds igen och får leva ett nytt liv, andra tror... Kändes fel att pappan bara sa att "så här är det", särskilt som hon nu verkar rädd för Bamse och hans vassa tänder i taket...

Köp "döden boken" av pernilla starfelt
Skrivet av vovv
Jätte bra bok ! Min lill kille har kommit över döden fixeringen nu. Han är 5,5 år. Jag tycker att himmlen är en bra förklaring. Du är inte normen som är det mänskliga idealet som alla skall följa. Tycker det är tråkigt att du förkastar en annan människas förklaring och tro. Låt ,ditt ex. dagisfröken,du,mormor etc ha sina egna olika förklaringar på ex. vad som händer efter döden. Alla människor tror olika saker och din dotter kan väl få upptäcka att folk tycker olika saker. Inget är mer rätt eller fel utan bara annorlunda. Vovv

Ja, det är...
Skrivet av Maffi
väl kanske inte så bra att hon inte kan släppa tanken på råttan förstås. Men kanske kan du försöka förklara för henne att olika människor tror olika saker om vad som händer när vi dör. Så har jag gjort, eller rättare sagt vi, när min son kommit hem och pratat om änglar i himlen och sånt som vi inte heller pratar om särskilt ofta. Imorgon skall han spela Josef i ett julspel. Han har inte en aning om vem Jesus eller Gud är heller för han får inte det med sig hemifrån. Däremot får han det från andra håll som jag inte kan påverka särskilt mycket. Och det gör mig inte särskilt mycket utan jag vill lämna det helt och hållet öppet för honom att själv avgöra. Jag tror kanske att det är bättre att försöka få barnen att förstå att det finns väldigt många olika sätt att se på den saken och att man kanske själv får komma fram till vilken som är bäst? Jag kan tänka mig att ditt ex kände sig överrumplad och hann inte tänka igenom saken, eller så är det hans åsikt som han delade med sig till dottern och även om ni levt ihop så är det ju kanske inte självklart att ni hade haft samma åsikt om saken? Och frågan är väl om man nödvändigtvis måste ha en enad front gentemot barnen i alla frågor. Förvirringen kanske blir stor, men å andra sidan så är det ju ingen som vet riktigt inte bland oss vuxna heller =)


Nä...
Skrivet av Arg anonym
Jag vet ju inte vad som händer när man dör. :) Precis som du skriver, min dotter kanske väljer att tro på Gud när hon växer upp, det stödjer jag även om det inte är något jag själv lever efter! Det är kanske just därför jag blir arg, jag tyckte det kändes fel att exet bara gav henne ETT svar istället för att låta henne välja själv (i den mån hon nu förstår allting) och ta en ordentlig diskussion med henne och försöka svara på frågor. Exet är inte själv troende (det kan jag garantera s) Han är snarare tvärtemot, hånar nästan religiösa och tycker dom är mindre intelligenta eller svaga männsikor som inte kan klara sig i livet utan att tro på nåt annat än sig själva... Därför känns det ännu mer fel! Han har bara gjort det enkelt för sig... Jag är inte religiös i den meningen att jag bundit mig till en speciell religion eller Gud, däremot tror jag på "nånting"... Svårt att förklara! :) Är fascinerad av olika religioner och har läst både Bibeln och Koranen flera gånger, försöker fördjupa mig i religionernas historia osv. Kanske hittar jag min tro definierad nån gång :) Ska försöka prata med dottern lite mer när hon tar upp det nästa gång.

Vår son...
Skrivet av Martina med Benjamin -00+Victoria -02+bf 21/6
snart 5 år har haft en period nu när han frågat mycket om döden.Han frågade ofta om vi kommer att dö snart och om vi lever när han blir vuxen.Han har också frågat om döda blir änglar.Eftersom jag är kristen men inte min man har vi försökt att berätta att ingen VET exakt vad som händer när man dör men att man TROR olika saker. T ex att jag tror att man kommer till himlen och att pappa inte vet riktigt vad han tror.Det är ju viktigt att de FÅR prata om det och jag tror det är ganska naturligt att de i 4-5-årsåldern har en period då de funderar mycket över alla möjliga saker.Det är väl bra att barnen upptäcker att det finns olika sätt att se på saker.

Ta itu med det!
Skrivet av Tonårsmamma
Ni har dottern varannan vecka, ni har olika regler och så kommer det att fortsätta. Är det så att pappan har sagt något som dottern börjar grubbla på, så får du inte ta avstånd ifrån det och skylla ifrån dig. Du måste aktivt ta itu med dotterns bekymmer när du har henne. Du kan inte tala om för henne att "Pappa har fel, din råttar är inte i himlen". Klart att hon grubblar när du säger något annat. Gör henne inte förvirrad, utan var tacksam att du får veta vad som händer hos pappan.


Jo...
Skrivet av Arg anonym
Visst har du rätt, att jag inte ska skylla ifrån mig! Det känns lite fel bara att pappan sagt det så definitivt till henne... Han tror det ju inte själv. Jag har inte sagt så mycket de gånger hon pratar om det, inte sagt att pappa har fel eller dyl, mest lyssnat och ställt frågor till henne... Har liksom inte vetat hur jag ska göra, vill verkligen inte förvirra henne! Svårt...

Så du tycker hon ska tycka som du alltså?
Skrivet av Ragata Askeland
Varför får hon inte bilda sig en egen uppfattning senare i livet, för det kommer hon att göra oavsett vad ni säger nu, hon är ju ändå bara ett barn. Jag fattar ärligt talat inte varför du är så förbannad, du tycker inte att HAN ska få säga till henne sin version, det innebär ju att DU vill att hon ska anamma DIN version av vad som sker efter döden. Du kan bara ge din syn, han sin och sedan tar hon själv ställning utan era påtryckningar förhoppningsvis och hittar ett eget synsätt. Det är väl ingenting som hindrar dej från att ta en bok och prata om döden med henne? Vissa tider i ett barns liv är de mycket fixerade vid döden, helt normalt. Vi har samtalat om döden, mina barn vet vad jag/den andre föräldern tror och tycker, men vi har alltid pratat om hur barnet ser på det hela och utgått från barnet när vi samtalat om döden.

Om du läst mina andra svar...
Skrivet av Arg anonym
så är det ju just det, mitt ex har inte gett henne SIN syn (läs särskilt mitt svar till Maffi) utan bara gjort det enkelt för sig... Han har givit dottern ETT alternativ, vart tog hennes val vägen då??? Jag skulle hellre vilja att hon fick höra att en del tror att man kommer till himlen, andra tror att man föds igen osv. Skulle absolut inte ha några problem med att dottern blir troende, är själv väldigt fascinerad av olika religioner men har inte hittat MIN tro än... Jag har heller aldrig haft nåt alternativ hemifrån under min uppväxt, döden pratade man inte om (Vi hade sån tur att när jag växte upp dog ingen som stod mig nära, så mina föräldrar slapp förklara! Första diskussionen om döden med vuxna var i skolan nån gång...) Så, jag vill faktiskt att hon ska bilda sig en egen uppfattning... Jag tänker prata med henne nästa gång hon tar upp det, särskilt eftersom hon är så rädd för Bamse med sina vassa tänder i taket när hon ska sova...


Men även om han gett sin syn kan väl du fortsätta
Skrivet av Ragata Askeland
ge henne ytterligare synsätt? Det ena utesluter väl inte det andra eller? Tror du fixar det där.

Japp :)
Skrivet av Arg anonym
Jag ska försöka ge henne några olika synsätt... Sen är det upp till henne att bestämma vad hon vill tro på! Som jag skrivit tidigare, hon och jag har inte direkt diskuterat saken, hon har mer berättat vad pappa sagt, inte ställt några frågor eller så... Ska försöka få fram mina tankar till henne nästa gång! :)

Lite knepigt...
Skrivet av mee
kan egentligen inte riktigt förstå din frustation. Min dotter får ofta höra av omgivningen att så här och så där är det. Medans jag berättar hur jag ser på saker. om du nu inte tror på hiommelriket (vilket inte jag heller gör) vad tror du på då? Om du nu inte tror på något liv efter döden tycker jag att du kan låta henne tro på himmelriket, det är rätt fin tanke. En enkel tanke som ett banr kan ta till sig. Men om det strider helt mot din egen övertygelse så berätta vad du tror att Bamse gör idag.


Jag vet inte riktigt...
Skrivet av Arg anonym
vad jag tror som sagt :) Jag vill gärna att min dotter ska få bilda sin egen uppfattning, men då krävs det ju alternativ... Jag kommer prata med henne nästa gång hon tar upp det och försöka få igång en diskussion... Jag har inte tänkt dra några detaljer om förmultningsprocessen eller så, utan "ljusa" versioner eller vad man ska säga. Att kanske föds man igen, kanske kommer man till himlen men ingen vet riktigt vad som händer. Ställa frågor till henne osv. Visst får min dotter också höra av omgivningen att saker är på ett visst sätt, en del saker är ju fakta, andra saker är "personliga åsikter" som detta med vad som händer efter döden... En del av min ilska kom också av att dottern verkar rädd, iom att hon gråter för att hon ser Bamse med vassa tänder i taket...

För barnen kan det nog
Skrivet av Sofie och Ronja + sprattelgumma 28/3
vara en tröstande tanke, tror själv inte på en himmel i den bemärkelsen men nyckelordet här är _tror_ det är ingen av oss som _vet_. Jag har presenterat himmlen som ett alternativ för min dotter som snart är fyra år, att kanske är det där man hamnar när man dör. Hon har gott om tid på sig att bilda sig en egen uppfattning och själv välja vad hon ska tro när hon mer aktivt kan fundera och söka information. Att hon nu pratar mycket om döden tror jag inte har att göra med pappans prat om himlen utan just att göra med att råttan dött. Det är svårt för barn att förstå och en sådan händelse kan behöva ältas länge innan de lägger den till sidan, sedan tror jag att det hör lite till åldern. Min dotter pratar mycket om döden och de släktningar och vänner vi haft som dött - även om det var före hennes tid och hon inte har träffat någon av dem så ältas döden mycket här hemma också och jag ser det som något naturligt.

När man dör kommer man till himlen...

Men...

Nää...

Prata med henne!!

Så!

Skinka och ost lol

Förstår inte riktigt

Det som gjorde mig mest arg...

Jadu...

Adjö Herr Muffin

Tack!

Djurhimmel och människo... (fyll i själv)

Jag har ingen tro...

Köp "döden boken" av pernilla starfelt

Ja, det är...

Nä...

Vår son...

Ta itu med det!

Jo...

Så du tycker hon ska tycka som du alltså?

Om du läst mina andra svar...

Men även om han gett sin syn kan väl du fortsätta

Japp :)

Lite knepigt...

Jag vet inte riktigt...

För barnen kan det nog

Artiklar från Allt för föräldrar

Artiklar från Familjeliv

Livsstadier

Samarbeten

Forum

Verktyg

Information