Förtvivlad...

Förtvivlad...
Skrivet av	LEDSEN
Hittade ingen sida som passade mer än den här.. Min dotters far ringde just.. Han vill ADOPTERA bort henne! Han har fått tid hos soc i morgon kl fem.. Jag har panik, vad ska jag göra, har redan försökt ha henne boende hos oss, men det trivdes hon inte alls med, livet blev ett h.vete för oss alla, jag är helt förstörd, vad gör man i en situation som denna??? Lillasyster bor med oss, å allt funkar bra med henne, FÖRVIRRAD!!
Svar på tråden: Förtvivlad...

Vad är det som har hänt..?
Skrivet av Carina
Pappan har väl ingen rätt att adoptera bort din dotter utan att du går med på det??? Hur gammal är hon? Vad var det som inte fungerade när ni försökte ha henne hos er? Har Du annars en bra relation till dottern, och Du vill att hon bor hos Dig så kanske det skulle gå att försöka igen men att man tar det väldigt långsamt och går försiktigt till väga. Med rätt stöd under tiden så kanske det finns möjligheter för det. Som Du förstår så är det svårt att ge något svar då man har lite information. Men var inte rädd för att söka hjälp och stöd. Carina

Inte klok..
Skrivet av LEDSEN
Pappan är inte riktigt klok.. Ända sen i vintras då jag å sambon flyttade, nära honom, har han hållt på med dom stackars barnen som slagträ.. Den 3 dec fick jag ett samtal från soc,´(barna bodde då med honom båda två) att han hade ringt dit å sagt att han vägrade hämta hem dom från dagis/skola den eftermiddan, att han inte orkade med dom, och att jag skulle ta dom nu.. Så då flyttade dom hit hux flux över natt.. Alla inblandade vart helt förstörda, å dottern i fråga ( är 7 år) skrek efter sin far i TVÅ månader oavbrutet, trodde jag skulle bli knäpp av allt.. Sen sa jag till honom, att hon var så dålig att jag måste söka läkare åt henne å då reagerade han.. Hon flyttade tillbaka till honom å lillasyster bodde kvar med oss, hon trivs å vill absolut inte bo med pappa.. Allt lungt ett tag.. Sen ringer han å säger: Ja har sålt lägenheten å hur gör vi med E? Hoppas hon e välkommen till er om 2 v. Han flyttade till sin tjej, å nu vill tjejen inte ha med E att göra, hon e så jobbig å tjejen gillar inte henne.. Tanken på att hon ska bo med oss skrämmer.. Hon blir helt vansinnig.. Ska tilläggas att hon har vissa svårigheter, och skall utredas på BUP till hösten..


Tanken på om hon skulle bo hos oss skrämmer....
Skrivet av iris
Om jag var som du skulle jag anta denna utmaning.Flickan är ju din och hon är 7 år, och pappan klarar ju tydligen inte detta.Att hon är jobbig och helt vannsining kanske beror på erat sett att hantera henne den sista tiden.Hon kanske känner att ingen riktigt orkar med henne och vill ha henne, men troligtvis är det hon som har det största behovet av hjälp.Jag skulle strunta i allt annat och lägga all min energi på att få flickan att känna sig trygg och välkommen och älskad igen, som hon troligtvis var när hon föddes Det är värt allt och det kommer säkert att gå bra det finns hjälp att få och det hade ni ju på gång också. Nej, släpp dina rädslor och hjälp flickan till 100% och du kommer att må jätte bra.Hoppas du inte tar detta på fel sätt, jag menar inget illa tvärt om. Lycka till.

Tycker
Skrivet av mammama
inte heller han verkar klok. Men om han inte kan ta hand om dottern och du inte vill, är då inte det bästa att hon verkligen får en egen familj som älskar henne? Ta en funderare, klarar du att ta hand om barnet, med avlastning osv kanske? Hon är trots allt din dotter, men om du absolut inte klarar/vill det så låt henne då få ett ordentligt hem hos nån som kan ge henne det. Jag har själv flera barn, varav ett har ett ganska jobbigt handikapp men aldrig jag lämnar nåt av barnen ifrån mig, inte ens nu när en av dem dessutom går hos psykolog efter misshandel mm och är helt vidrig mellanåt.

Du kanske...
Skrivet av A. på besök
kan ta kontakt med soc och BUP och förklara hur det ligger till, och be om förtur på BUP och någon sorts stöd för dig? Det kommer givetvis att bli mycket svårt för er, men du är ju hennes mamma. Man vet ju inte heller vad han tutat i henne om dig och din sambo - om ni får rett ut det och får mycket tid tillsammans, och professionell hjälp kanske det går över förväntan? Har en kompis som går hos psykolog för att komma tillrätta med dotterns problem. (Gäller något helt annat än detta iofs) Hon har blivit mycket stärkt av dessa samtal, och familjen fungerar nu mycket bättre! Finns det något ekonomiskt stöd du kan få för att gå ner i arbetstid el dyl, så du orkar med? Dottern kanske kan behöva en stödperson/assistent i skolan och på fritids? Gå till soc och ge dig _inte_ förrän de hjälpt dig med en helhetslösning för både dig och dottern!


Inte samma A. som nedan! IMT
Skrivet av A. på besök
ddddddddd

Förtvivlad...

Vad är det som har hänt..?

Inte klok..

Tanken på om hon skulle bo hos oss skrämmer....

Tycker

Du kanske...

Inte samma A. som nedan! IMT

Artiklar från Allt för föräldrar

Artiklar från Familjeliv

Livsstadier

Samarbeten

Forum

Verktyg

Information