Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Millimeterrättvisa

Skrivet av Sissi
Har tvà flickor, 7 och 10 àr. Blir tokig av millimeterrättvisan som krävs, mest av min äldsta.
Ex: Om lillasyster fàr vara uppe en kvart över sin läggtid sà skall hon utöka sin läggtid med en kvart ocksà. Finns det nàgon annan med samma problem, och vad gör ni?
Svar på tråden: Millimeterrättvisa

Aldrig i livet

Skrivet av  MsK
Du har nog bundit ris till egen rygg genom att ställa upp på detta.

Här hemma prenumererar vi på en barnbok och de skickar en present också. Den här gången var det en ryggsäck, som gick till 7-åringen. 5-åringen pep och tyckte att han borde fått den. Det var ju minsann 7-åringen som fick sova först med örngottet som kom förra månaden!
Men jag förklarade att det faktiskt är 7-åringen som går i skolan och behöver en ryggsäck. Dessutom så fick ju han, 5-åringen alltså, en elektrisk tandborste nyss, det fick inte storasyster.

Så håller vi på. Det barn som är med i affären kan få en tablettask eller en klubba, men jag köper inte hem till alla. Den här gången fick han, nästa gång kanske det är du som är med.
Detta är en form av rättvisa som kanske måste förklaras - men nu fattar de nästan alltid i allafall.
Så är det ju så att livet inte ÄR rättvist.

Hörde om en mamma som mätte saften i glasen för att ungarna blev som tokiga annars.
Jösses. Får min ena en cm mer än den andra, så kanske den andre har en cm mer nästa gång, eller en vecka senare. Det köper de, sådan är verkligheten.

Fem barn är de förresten, hur skulle jag klara millimeterrättvisa? :-)
 

OM!

Skrivet av  Fredrica
Jag som alltid sagt att "det jämnar ut sig i längden" och man ska inte behöva vara så superrättvis i alla sammanhang och jämt...Suck! Vår äldste son är ständigt på mig och jämför med sina bröder och säger att "de fick mer" eller "dyrare julklapp för två jular sedan" eller något liknande...jämt jämt! Jag blir tokig! Så hamnar jag i att förklara och förklara och försöker jämt vara så rättvis så att han inte KAN anklaga mig/oss, men lyckas aldrig (nästan). Han hittar alltid orättvisan i allt allt! Så jag ger upp!
Det spelar ju ingen roll om man är superrättvis eller inte!
 

funkar inte

Skrivet av  turtle
med millimeterrättvisa.
Då sliter man nog ut humör, tålamod och allt ganska fort.
Visst kan de gruffa, gnälla om saker och ting. Allt från att den ena fick mer saft än den andre, eller att den ena fick sova hos kompis och det inte passade för den andre just då....mm mm
Berättar om och om igen att livet är ALDRIG helt rättvist till 100%.
ibland får den ena nåt och ibland den andre.
Man får jämka lite. De accepterar det för det mesat utan större gruff men är de trötta så är det hårdare.
 

OM!

Skrivet av  Pojkmamma
Vår äldsta kräver löjlig rättvisa i alla löjliga och tokiga sammanhang, men hur vi än vänder oss så får han till det att han är orättvist behandlad och det är superjobbigt! Jag har aldrig trott på superrättvisa utan alltid tänkt att man inte ska "förstora det" utan att "det jämnar ut sig i längden" men när man har ett barn som med lupp undersöker alltings rättvisa är det svårt...Jag har inget svar på din fråga...Vill bara säga att det är jobbigt och vi är fler som har det så...
 

Artiklar från Familjeliv