Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Dödsorsaken

Skrivet av MammaMia utan Hugo f010502/d040124
Hej, jag måste bara skriva nu även om ni kanske bara blir ledsna igen. Vi har nu fått dödsorsaken efter en mikroskopisk undersökning. Vår älskade Hugo, som dog helt plötsligt för ca en månad sedan dog av ett aggressivt virus som orsakade hjärnhinneinflammation, hjärtmuskelinflammation och lunginflammation! Vi kan bara inte fatta hur han kunde le och skratta och se pigg ut! Ingen märkte hur dålig han var! Men allt var över på några timmar och hur vi än hade gjort hade inget eller ingen kunnat rädda honom. Virus är inget som man kan rå på! Men det känns så fruktansvärt att han var så angripen. Förmodligen delvis pga att hans kropp fått ta mycket stryk hela hans lilla korta livstid. Livet är just nu för jävligt och saknaden större än det finns ord att beskriva. Saknar hans små händer, långa spretiga fingrar. Hans stela spastiska ben och hans soliga leende och varma stora ögon. HUR ska vi orka leva utan honom?
Svar på tråden: Dödsorsaken

Det är så fruktansvärt...

Skrivet av  Maria & Herman
tragiskt det som hänt så det finns inga ord för det!
Men det är ju ändå skönt att veta VARFÖR??
Jag lider verkligen med er!!!
*Kramar om*

 

KRAM!

Skrivet av  Katarina med Maja
Vilken kämpe han var!! Som trots att han var så sjuk, orkade han le och skratta!!
Han ville nog ge er kraft och energi att orka!

citerar lite ur Ulla-Carin Lindqvist bok; Ro utan åror

"Fjärilen som är i en kokong. Den börjar ju så.
En dag ramlar den här kokongen av den vackra fjärilen. och fjärilen flyger och är fri. Den flyger dit den vill. Den är inte bunden av den här kokongen."

Många KRAMAR!!!!
Alla ord känns så fjuttiga..... livet är fruktansvärt orättvist....
 

Kramar

Skrivet av  Thea
Vilken otrolig kämpe er lille Hugo var.
 

Stor kram..

Skrivet av  Eva&Alma
till er Mia. Har tänkt mycket på er och undrat.

Eva&Alma
 

Kära vän!

Skrivet av  Ann m Fanny & Frida
Jag är så ledsen för er skull, tänker så ofta på er! Varför ska livet vara så grymt?

Inte vet jag om det hjälper att få veta hur han dog och varför, men jag inbillar mig det iaf. Eller kanske iaf i ett längre perspektiv. Just nu är väl saknaden så akut så ingenting kan hjälpa.

Frida ska ju hjärtopereras på måndag nu och bara tanken på att kanske, kanske ser jag henne för sista gången när jag ser henne bli sövd är helt ofattbar, ogripbar och bara helt omöjlig! Jag får gråten i halsen bara jag tänker på det. Fattar inte hur jag ska klara av det avskedet.... :-(

Våra barn är det viktigaste vi har och utan dem blir livet tomt och innehållslöst. Jag hoppas att minnet av Hugo en dag kan sprida lite ljus i era liv igen.

Många kramar
Ann

 

Jag ska hålla tummarna

Skrivet av  MammaMia utan Hugo f010502/d040124
för att allt ska gå bra under op och efter. Är det en stor op?
 

*Kramar om*

Skrivet av  Carina och Filip
Tänker på er!
 

Stooor kram !

Skrivet av  Mollis
Vilken kämpe han var lille Hugo! Förstår att smärtan och sorgen är stor och svår. Jävla livet som är så orättvist!
Jag har svart dig inne på barn med CP också.
Kram gumman! Vi hörs!
 

Artiklar från Familjeliv