Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Är ni hönsigare än andra föräldrar?

Skrivet av Hönsmamman
Har bara varit förälder ett par veckor men börja fundera över om jag är hönsigare än andra föräldrar som inte fått kämpa så för sitt barn. Dvs man vill så mycket att man ställer upp på allt och inte tänker på sig själv. Någon annan som upplever samma sak?
Svar på tråden: Är ni hönsigare än andra föräldrar?

JA

Skrivet av  Kråkan
Jag skulle vilja påstå att jag är oroligare...både genom graviditeten då jag var som ett vrak och under det första året. är nog fortfarande mer hönsig än andra i min omgivning.
Sedan är jag en orolig typ men jag tror att det är delvis på grund på den långa förtvivlande väntan
 

Nej, men

Skrivet av  Sofia*
jag känner ofta att jag är mer genomtänkt i mitt sätt att hantera mina barn. Kanske har jag fel eller så är det så, jag hade ju 8 år på mig att se hur andra gör och fundera över hur jag skulle gjort. Dessutom har jag under dessa år hunnit läsa allt som finns skrivet i ämnet. Men hönsigare är jag absolut inte, tvärtom, jag litar mycket på mina barns förmågor.
 

Under graviditeten

Skrivet av  Längtan
var jag supernervös men när sonen kom så släppte allt och jag var/är inte hönsig alls längre. Får se med nästa hur det blir.
 

ja

Skrivet av  andromeda
men nu har jag äntligen slappnat av lite efter som mina börjar bli lite större(3 icsi barn).
 

Njae - men så här är jag!!!

Skrivet av  Py
Vill vara med mina barn mycket!!! Bland många av mina vänner är det många många som har den inställningen att det är helt OK att barnen är lite längre på dagis så man hinner handla ordentligt mm ... Jag tycker den iställningen är helt otroligt knäpp!!!! Eller att ha barnen på dagis när man är ledig en dag i veckan t ex!! (Kanske får någon emot mig nu - men står helt fast vid detta.) Framför allt för att jag vill träffa mina barn!!!!!! Tycker inte att det är så jobbigt att handla med dem, städa fast de är hemma mmmm Var lite så med stora killen o ännu mer så nu med lillviggo som är en ivf/icsi kille. Tycker inte heller att det är betungande att köra dem till träningar mm mm - fast jag ser till att få egen tid oxå! Är nog rätt effektiv av mig!
Kram Py
 

hmm

Skrivet av  Maarija med Tove89 o Simon03
ja jag är mycket hönsigare nu än med Tove. Kan dock inte svara på om det har med åldern att göra eller om det är för att Simon tog sån tid på sig att komma till oss! Som Py säger så känns det väldigt viktigt att vara med Simon. Det gjorde det med Tove också, jag var ensamstående och tog dagbarn för att kunna vara hemma längre, men nu känns det ännu viktigare. Kanske för att jag vet att tiden går så svindlande fort, kanske för att jag kan misstänka att det inte hinner bli fler barn... jag vet inte riktigt. Men jag har fortfarande inte varit från Simon längre stunder än en timma...jag menar - vi har ju skaffat barn för att vi vill vara med barnet! Svamligt och långt för att konstatera att ja, jag är hönsig!!!
 

Graviditeten var ett mentalt helvete.

Skrivet av  Jenny & Molly 5/6
Jag var så orolig hela tiden och letade ständigt fel. Mådde pyton av att gå på MVC-möten och annat då jag var beredd på att få höra att bebisen var död.

Men när hon väl föddes så släppte det. Visst låg jag och lyssnade på hennes oregelbundna andning på nätterna första veckorna, men när hennes andning lugnade ner sig så lugnade även jag ner mig.

Nu är hon iofs inte mer än 3 månader, men hittills är jag inte hönsigare än vad andra är. Vi får väl se vad som händer framigenom.
 

Artiklar från Familjeliv