Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Ang. öronbarn och svårt på dagis

Skrivet av Öronmamma
Jag har en son på 4 år som hade väldigt många öroninflammationer när han var runt året och till 3 år ca, sedan blev det bättre men det kom en till igen i början på december.
Då vi varit hos läkaren har de ofta sagt att han han har mycket vax i öronen, men vi har inte tänkt mer på det då de aldrig rekommenderat sköljning eller så.
Han hör väldigt dåligt, ibland får man nästan prata direkt i örat på honom och jag upplever det som sämre sen sista öroninflammationen.
Gick in hit och läste av nyfikenhet då det är en ny snackgrupp och såg då inlägg om öronbarn och svårt på dagis.
Vår son har alltid haft det jobbigt mer eller mindre på dagis, hela första året gallskrek han och grät hjärtskärande varje dag då vi lämnade honom, men resten av dagen var allt bra enligt personalen och då vi kom ville han ej gå hem.
Sen blev barngruppen mindre på avdelningen och han stortrivdes. Tills det blev dags att flytta upp en våning till storbarnsavdelningen nu i höstas.
Han har aldrig verkat trivas där känns det som och ibland har jag hittat honom under ett bord eller bakom en snickarbänk gråtandes ensam. På frågan varför han suttit där har han sagt för han var arg på sin bästis som tydligen sagt åt honom att gå hem nu när mamma kom.
Han har verkat mer aggressiv (han har ett j_kla temprament för övrigt också) och nedstämd.
Vi har haft en jobbig höst, jag är gravid och sjukskriven, pappan har jobbat mestadels utomlands, vi har bott i ett lånat hus långt bort då vi byggt nytt hus själva så vi har hela tiden trott att detta orsakat hans humör.
Men nu när jag läste inlägg här nedan så undrar jag om detta möjligtvis kan ha samband?
Han är ingen direkt ensamvarg, han har sin bästis som han haft sen första dagen på småbarnsavdelningen, de är oskiljaktiga och han har alltid varit populär säger fröknarna. Han är väldigt lugn och go, de tycker han är trygg i sig själv, han har mycket humor och är lite lillgammal då han är första barnbarnet på båda sidor samt enda småbarnet i släkten och har även varit först i bekantskapskretsen, har alltså umgåtts med vuxna rätt mycket.
På småbarnsavdelningen var han alltid de stora barnens favorit och alla tog hand om honom.
Han har pratat mycket om de större killarna på dagis (de runt 5-6 år) och verkat lite rädd för dem men häromdagen kom han hem och sa att de frågat om han ville vara med och leka, han hade dock svarat att han inte ville (!!), men de verkar gilla honom.
I alla fall så undrar jag vad NI tror, kan detta bero på att han hör dåligt och därför känner sig utanför eller tror ni att det ligger andra orsaker bakom?
Vi skall denna vecka både till BVC för hörselkontroll och till dagis för föräldrasamtal (som vi bett om i ett halvår) så lite svar lär vi få då.
Tack för att Ni orkat läsa så här långt, det vore intressant att höra vad ni som har öronbarn eller barn som hör dåligt av olika anledningar och har svårt på dagis tror om detta.
Kram på er.

Svar på tråden: Ang. öronbarn och svårt på dagis

Ja du, någon med nedsatt hörsel borde svara om det kan vara så.

Skrivet av  Tjotten
Jag vet ju inte själv, därför inlägget nedan ;-).
Jag vet ju av erfarenhet att förstabarnen ofta har svårare på dagis ibörjan efter som de inte är vana vid andra barn och inte vana vid att saker skall delas på, även uppmärksamheten.
Men det kan ju också finnas en annan anledning då problemet kvarstår.
Vi vet ju att hörseln är försämrad men inte riktigt i vilken utsträckning. Han (vår son)hör ju vardagligt tal men har svårt att höra när många talar(eller om det är konsentrationen). Innan vi fick besked om nedsatt hörsel fick vi även höra från dagispersonalen att de misstänkte det men om det är det som gör det svårt på dagis för vår son vet vi ju inte säkert utan bara misstänker en så länge.
Frågan är ju sedan vad som kan göras åt det?
Du får ju tydligen snart svar på frågan om nedsatt hörsel, vänta och se och sedan får ni ta ställning på vad nästa steg ska bli.
Lycka till och hoppas att allt är bra.

 

Artiklar från Familjeliv