glömde en sak

glömde en sak
Skrivet av	Ulrica m Simon o Victor snart 4 år
skrivklåda idag...=) Är det fler av er som har tvillingar där den ena "tar på sig för mycket" dvs "ansvarar för den andre" litegrann? Jag känner att Simon ibland kan må lite dåligt nästan, när vi "skäller" på Victor över saker, eller om vi kräver saker av Victor? Om Victor vägrar ta av sig sina skor (ja, han är en riktig liten latpelle) så går jag helt sonika in och låter honom sitta där tills han fått av sig skorna... Men då vankar Simon av och an och vet inte hur han ska bete sig? Det har tom blivit så att vi fått säga åt Simon att INTE gå fram och hjälpa Victor...=( Det är ALDRIG åt andra hållet, dvs att Victor beter sig likadant mot Simon. Han struntar fullständigt i om vi ryar på Simon och skulle absolut inte bry sig om honom på samma sätt... Vem av dem ska man hjälpa? Visst är det väl Simon som behöver mest, dvs att man får försöka förklara för honom att Victor bör få försöka själv? Eller är det mer rätt att hjälpa Victor direkt? Jag vill ju inte att Simon ska ta på sig för mycket å brorsans räkning, lilla gubben... Känner någon igen sig?
Svar på tråden: glömde en sak

Ja, jag känner...
Skrivet av Sara
verkligen igen det! Christian tar, och har alltid tagit, ett stort ansvar för Patrik. Han är som den storebror han faktiskt är, en hel minut äldre än brorsan! :) Nu i somras på landet har Christian hela tiden passat Patrik så att han inte springer ut på vägen tex. En kväll fick Patrik för sig att han skulle cykla nerför trappan på altanen, men då var genast Christian där och ställde sig i vägen och skrek att det var farligt! Ibland känner jag att han inte kan slappna av och leka riktigt, utan att hela tiden kolla att brorsan inte hittar på något... Men, det är inte hela tiden, utan de leker väldigt bra tillsammans nu! Även om det givetvis bråkas, kivas och retas en hel del också!

Där är du ju:0)
Skrivet av Carola m Robban&Corrinda, och Novalie 030523:0)
Jag har funderat på vart du tagit vägen, tänkte snart efterlysa dig här:0) Hur är det med dig och killarna? LÅter fint att de leker bra ihop....tycker att mina inte gör annat än bråkar med varandra just nu...hoppas på bättring ! Ha det bra!


Ciaooo!
Skrivet av Sara
Har varit på landet mest hela sommaren, utan internet, samt haft en hel del besök från Italien här! Nu är vi dock hemma igen! Dagis har börjat och jag söker jobb, samtidigt som jag deppar över alla resttentor jag har kvar... Killarna längtar tillbaka till friheten på landet och vill inte alls vara i stan! Om en månad åker jag till Italien, vilket ska bli så härligt! Var glad över att jag lyckades få plats just de dagar jag kunde åka, sen när jag glad i hågen ringer och meddelar detta till de berörda i Italien upplyser de mig om att jag ska åka den 11 september!! Jag som redan är flygrädd, trots att jag flugit så mycket i mitt liv... Hjälp!! Hade inte en tanke på datumet när jag bokade... Ha det bra!!

Men hallå???
Skrivet av Carola m Robban&Corrinda, och Novalie 030523:0)
Glömde du inte en yttepytteliten sak nu??? ...??? Nämligen moi?? :0))) Jag vill åxå åka och förlänga sommaren lite!!! Skämt åsido, vad härligt det låter, åker du solokvist eller ska killarna med? Inte är det nån fara att flyga 11 september heller! Är det nåt datum som de extrakollar flighterna så lär det ju vara då:0) Känn dig extra säker ist! LÅter som ni haft en fin sommar! Hur blev det med lägenhetsförsäljning osv?? Bor du kvar eller har du flyttat?? Nyfiken ju:0) Ha det så bra!!

Förlåt Carola!! :)
Skrivet av Sara
Men du, inte har jag glömt dig inte!! Det är bara att hänga på!! :) Jag åker själv, killarna stanna hemma med mormor och morfar och eventuellt ställer min syrra upp någon dag också! Lägenhetsförsäljningen har jag lagt på hyllan för ett tag... Det blev så mycket annat som hände i mitt nya liv som singelmamma! Att komma ur ett förhållande som inte var det bästa är som att ha fått sitt liv tillbaka! :) Nu håller mina bruna killar med alldeles linblont hår på att hoppa sönder sängen, så det är väl bäst att jag räddar det som räddas kan! Så jag ilar... Förresten, förstår jag inte hur jag som är mörk, kan ha fått så blonda barn?? :) Ha det bra!!


Nää...
Skrivet av Carola m Robban&Corrinda, och Novalie 030523:0)
...känner inte igen det från Robb&Corr, men lite från Janelle och Patricia... Janelle har alltid tagit ansvar för sin lillasyster och båda blir väldigt ledsna och oroliga om jag skäller på den andre..Janelle gråter ibland när jag gormar på Patricia....vilket får mig att bli arg på henne MED......stackarn Nog tycker jag att Victor måste få "lära sig" att göra sakerna själv, alltså att du INTE ska hjälpa honom med att tex ta av skorna, men jag förstår att det är svårt med Simon....hm... Jag försöker tänka mig in i situationen med skorna, men kan inte få till nån bra lösning:0)) Simon blir orolig hur jag än funderar...! Kanske om du förklarar för Simon att Victor måste få göra det själv(vilket du ju säkert gjort 10000gr!)och sen försöker distrahera honom med att tex hjälpa till att packa upp matkassarna/väskan edyl?? Fast det har du ju redan gjort, du är ju en klok kvinna! Nä, jag har ingen lösning, men jag förstår ditt dilemma!! :0)

Nej, så är det inte hos oss.
Skrivet av Kajsa och Filippa snart 3 år
Våra ibland helt otroligt jobbiga damer är visserligen omtänksamma mot varandra, men just nu tycker jag det är lite väl mycket bråk och kiv. De älskar att reta varandra tills en gråter och är arg. Suck! Så att någon tar mer ansvar för den andre det har jag inte märkt något av. Men jag förstår att det är jobbigt för er när ni ser att Simon mår dåligt samtidigt som det är viktigt att markera för Victor. Har tyvärr inga superbra förslag på lösnng att komma med heller.

Känner igen det
Skrivet av Ajna
Det där känenr jag väl igen. De stora abrnen är 5 år nu. Dottern kan bli oerhört störd över att sonen blir ledsen eller arg och jag låter honom hållas. reaktionen har jag inte sett i samband med skoavtagning, även om min son och Viktor verkar klonade i det avseendet. Under hela första året nrä vi kom hem från dagis (de började när de var tre) lade sig sonen i trappan och förklarade att han var så trött att han inte orkade någonting (Jag hämtade 11.45, okej). Det fick lirkas och det skreks och det fick hjälpas till (om jag tar två saker så tar du två) så man fick verkligen se till att lunchen var så gott som färdig innan man hämtade dem, så att man skulle orka med. Dottern kunde ibland ställa i ordning sonens skor, men inte mer. Men nu, när de är fem. Jag bestämmer var alla skall sitta vid matbordet, sonen börjar pipa, och dottern vill inte att hans kall pipa utan erbjuder sig att byta plats. Jag har börjat se ett mönster, och säger nu nej. Följden blir två gråtande barn: Man jag vill ju vara snäll! kvider dottern. Jag vill inte att han skall vara ledsen och gråta. Min bestämda uppfattning är att flickor i allmänhet ät alldeles för medgörliga, eller har svårigheter att sätta sina behov främst. Tycker att jag ser det i dottern, och håller därför emot. Sonen har inga sådana problem, även om han är en go och rar pojke också. Det är också dottern som oroar sig mest när sonen får tillsägelse sällan tvärtom. Sammanfattningsvis: Ulrica, jag har också sett det och vet inte riktigt hur man skall hantera det jag har väl gjort som du förklarar och så, men visst är det tråkigt.


Tack för svaren
Skrivet av Ulrica m Simon o Victor 4 år
himla knepigt är det. Kanske är det så i syskonrelationer också, vem vet? Antagligen (förhoppningsvis)så är det naturligt och ingenting som någon behöver bli lidande av...? Vi har iaf skrivit i på barnens "nya-dagis-lapp" om deras utveckling att vi skulle vilja se att Simon kanske släpps in före/efter Victor tex, för att han inte ska bli så överbeskyddande. Han behöver få vara den han är och Victor behöver känna att han fixar det själv också, få en puff framåt. Kanske det är lösningen, att Victor får mer självförtroende han också. (om det är möjligt med den latmasken, han lär väl utnyttja brorsan så mycket han kan...=)) Tänk ändå att de kan vara så olika! Simon kan varenda bokstav, Victor har iiiingen som helst aning. Victor kan däremot rita riktigit fina huvudfotingar men Simon gör mest "solar". Victor är trött och slö för det mesta, Simon glad och pigg. Victor vill sällan ge mamma en kram eller puss nuförtiden, när man ber honom så kommer SIMON hoppandes...?=) Kul är det iaf, härligt att de är personligheter!

glömde en sak

Ja, jag känner...

Där är du ju:0)

Ciaooo!

Men hallå???

Förlåt Carola!! :)

Nää...

Nej, så är det inte hos oss.

Känner igen det

Tack för svaren

Artiklar från Allt för föräldrar

Artiklar från Familjeliv

Livsstadier

Samarbeten

Forum

Verktyg

Information