Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Harry Potter igen

Skrivet av Lingling
Jag brukar ströläsa härinne. Blir lite konfunderad över diskussionen om just HP.

Själv är jag har jag älskat alla möjliga sorters fantasy genom åren; Givetvis har jag plöjt igenom Narnia (många gånger, ser fram emot att kunna börja läsa den för mina barn) och Härskarringen/LOTR (inte lika många ggr) och allt möjligt annat, sängknoppar och kvastskaft, Prydain, olika varianter av artursagan, mytologi ...

Jag undrar vad som är fel just med HP? Hyggliga människor som använder magi? För mig är det så uppenbart en skrattspegel av vår värld, en värld där det samtidigt finns de som är födda med en förmåga att trolla, ungefär som en del är bra på att sjunga eller hoppa höjd, andra göre sig icke besvär. Bland magikerna finns onda och goda.
Såg dessutom en artikel där en pastor i USA menade att det märks att Rowlings är medlem i sin kyrka och att det rentav skiner igenom kristen teologi.

OK att åkalla andra gudar eller demoner, eller de döda och sia förbjuds i Bibeln. Eller rent av allt övernaturligt.

Hur är det isf med Galadriel och Gandalf m fl i Tolkien? T o m i Narnia-böckerna finns goda trollkarlar. I Böckerna om Prydain finns en snäll häxa (som på slutet ger upp sina krafter f a kunna stanna hos Taran, men dessemellan så).

Hur är det med Stålmannen, Spindelmannen (har sitt sk spindelsinne) och andra superstarka och diverse hjältar som har ESP (jämställs med magi av somliga).

Får böcker ha en alternativ teologi? (Det har ju på sätt och vis Narnia).
Svar på tråden: Harry Potter igen

Av precis den

Skrivet av  Ebba m. 3
anledningen som du beskriver är jag just tveksam. Tolkiens och C.S Lewis böcker är jag inte tveksam till helt enkelt för att de var kristna. Skulle Rowlings vara kristen? Det har jag inte hört... får väl läsa böckerna själv ( har bara set filmerna) så att jag kan göra en egen bedömning.
 

Böckerna vinner på att läsas

Skrivet av  Hello
De är bättre än filmerna och ger liksom en "fullödigare" bild av hela saken. Filmer har en tendens att bli ytliga och är så även i detta fallet.
 

Jag förstår

Skrivet av  Sölvi med 6 barn
att jag nog inte kommer överäns med de flesta (?) av er i denna HP debatt :) Så är det ju, man tänker olika om saker och ting, och det är ju tur att man kan prata sakligt om det utan att peta ner varandra av den orsak.
Du hade lite olika "frågor" i ditt inlägg...tänkte bara jag kort kunde ge min uppfattning, om det nu kan vara till hjälp...
"Hyggliga människor som använder magi?" skriver du om HP, och det är just det jag ser som varningstäcknet. Ulv i fårakläder liksom. Jag tror inte magi och trolldom är någon förmåga som människor har fått som kan jämställas med att sjunga fint. Det har i dag blivit så accepterad med magi, titta på böcker att köpa till barnen, inte ovanligt med tittlar som "Vad man behöver veta för att vara en bra häxa"...och det är inte humorböcker, utan saklig info. Jag tror att om man låter barnen läsa om vit magi så leder man in dem på fel väg, inte farligt i början kanske, men... varför låta barnen ta det osäkra framför det säkra? Jag vill inte leda mina barn längre bort från Gud, utan nämre.
Jag tror inte barnen behöver alt. teologi. Jag kan inte uttala mig om Narnia, det var länge sedan jag läste den. Men vad jag kan minnas var det mycket man dirket kunde jämföra med Biblens budskap, inte bare det onda och det goda i kamp mot varandra? Sagan om Ringen och dessa böcker har jag inte läst. Vet inte helt vad jag tycker, barna har inte sätt den (är för små också) Kan inte helt förstå varför vi måste ge barnen "kamuflerade" budskap, varför inte läsa biblen som den är, ge dem budskapet som det är? Det är Guds ord vi skall leva av, det är Biblen som ger oss "mat". Läser vi allt detta andra i stället för, så blir det fel, om man nu aldrig så mycket tolkar in hela frälsningshistorien i boken.
Oj....sa jag inte att jag skulle ge ett kort svar, förlåt, jag gjorde ju allt annat än det, utan började fundera och tycka som vanligt....får nog ta och krypa till köys i stället....god natt på era alla vänner! :)
 

Men...

Skrivet av  Hello
...det är väl ingen som har sagt att man ska läsa HP, Tolkien eller Narnia _istället för_ bibeln. Det tror jag ingen av oss här inne tycker är en bra idé.
 

Sölvi..

Skrivet av  ylvat
..jag mejlade dig igår på emailadressen du uppgivit längre ned. Hoppas det var okej. Jag tyckte det var så roligt att läsa dina rader (längre ner) och ville svara mer personligt.
Vi hörs!
Kram!
 

Det jag reagerar på

Skrivet av  Lingling & Rikard +
Är att just HP får klä skott.
Andra böcker där de goda använder magi listas som OK.
Och som sagt, hur ser ni då på t ex X-men, Stålmannen, Spindelmannen med fl?
Hur är det med Artur och Merlin? Arturs magiska svärd?

Gör ni skillnad på ESP och magi?
Jag har haft minst en person i släkten som drömt sanndrömmar och sett syner, utan att ens försöka, klassas sånt som ockultism?

I den alternativa värld som t ex HP utgör _är_ förmågan till magi ungefär, som om man har god hörsel, eller ämne till sångröst. Sedan är det som Spindelmannen/Peter Parker säger ´´med stora krafter följer stort ansvar´´ :) - förvalta ditt pund!

´´Alternativ teologi´´ finns ofta i fantasy, den handlar ju ofta om alternativa världar, som CS Lewis säger ´´Hur skulle Gud uppenbara sig där?´´ Romaner av typen science fiction och fantsy handlar om att ställa upp hypoteser ´´Tänk om ...? Vad skulle det medföra?´´

LOTR har också en, valar är en slags pantheon av gudar (änglar?) som delvis byggt och förvaltar världen på Iluvatars (Guds) uppdrag.

Jag kan läsa Bibeln, helt riktigt, men jag kan också läsa böcker som hjälper mig att förstå och tolka Bibeln eller ger mig nya infallsvinklar på den, både i form av läroböcker och romaner, det finns också psalmböcker och bönböcker.
Eller böcker som helt enkelt ger mig nya infallsvinklar på olika företeelser, eller bara roar mig.
 

min 6-åring såg Mysteriet på Greveholm på Bolibomp

Skrivet av  Flugan
När hon skulle sova på natten, sa hon att hon skulle önska sig hundra andar som kunde vara hos henne. Jag blev helt paff, och frågade varför då. Jo för att andar kan göra vad som helst, så det är bra att ha såna i sitt hus. Det hade hon lärt sig i Mysteriet på Greveholm...

Jag blev alldeles förskräckt och försökte ta ett samtal om att man nog inte ska gå omkring och önska sig andar, utan jag försökte övertyga henne om att det isåfall är mycket bättre att önska sig hundra änglar, eftersom de bara kan göra goda saker. Det var inget lätt samtal, eftersom man ju inte vill skrämma henne heller, ska jag säga. Samtidigt tror jag ju att det finns både en ond o en god makt.

Ja hjälp. Vad jag ville säga med detta är:

-barn tar intryck av allt de ser och hör, och kan ha svårt att skilja på fantasi och verklighet

-vad vi än låter våra barn se/höra/läsa, är det viktigt att prata mycket med sina barn

-det är nog inte bara i Harry Potter det kan finnas tveksamheter...

Till sist en liten tanke också. Att totalförbjuda kan ju också i sig göra det mer lockande. Jag har hittills vägrat köpa HP åt min 9-åring, med påföljden att han inte tjatat om annat i flera år.

Funderar nu på att köpa en i julklapp, eftersom jag nu anser att han är så gammal att han ser att det är en saga och kan hålla iallafall ett visst avstånd. Rätt eller fel? Håller på att omvärdera min inställning eftersom jag anser att fortsätta totalvägran kan få oönskade effekter. Troligen läser vi den tillsammans o diskuterar den istället. Vad tycker ni?
 

Flugan

Skrivet av  Kesomor
Hej!
Din kille är 9 år..och han kommer om några år att antingen att gå ut i välden som vuxen utan någon träning att själv pröva det goda, och förkasta det dåliga. Eller så kommer han att vara tränad hemifrån att skilja gott från ont, och känna sig fri att våga välja och också känna sig trygg att Gud är med honom och leder honom. Attt börja göra egna val i hemmets skyddade miljö har barnen stor nytta av. Även misstagen kommer att hjälpa dem att växa. Ja jag tror du kan köpa en bok/film med H P till honom och läsa den/se den tillsammans med honom och prata om den.

Tillsammans kan ni skratta åt det som är roligt och prata om vad som inte var så bra.

Totalvägran blir ett budskap till barnet att detta tänker vi inte hjälpa dig med, du får klara dig på egen hand om du inte väljer som vi.

Jag tror inte att det är det bästa. Jag har som jag skrev nedan varit en förbudsmamma och jag trodde då att jag gjorde något bra, så jag tror att barnen kan förlåta mig. Jag har bett om förlåtelse för vissa saker som jag i min enögdhet förbjöd dem.

När barnen växer så bör vi växa som föräldrar, det är roligt och svårt.

Lycka till hur du än gör.



 

Tror...

Skrivet av  lizaliza
..du är inne på rätt väg. Alla vet att förbjuden frukt är oerhört lockande. Bättre då att läsa och diskutera tillsammans. Har inte barn i den åldern än så jag har ingen erfarenhet.
 

Jag tror det är jättebra

Skrivet av  Portia
att läsa och diskutera tillsammans, det var väl ung det råd som gavs i artikeln jag länkade till i mitt inlägg nedan. Jag vill inte heller förbjuda. Därför får de ha HPLego. Min son är dock mycket andligt medveten om att egen magisk kraft verkligen inte är detsamma som den Helige Andes kraft.
 

Tack för era svar

Skrivet av  Flugan
Hej!

Känns som om vi är inne på samma linje... Det blir nog så att det blir en HP-bok i julklapp i år, och så läser vi den tillsammans och kan prata om den. Det blir så uppförstorat att vägra när han såååå gärna vill läsa den (alla kompisar har den). Det finns nog större faror som lurar längre fram. Håller också med om att det inte är bra att totalvägra allt hemma och sedan skicka ut barnen i världen helt oförberedda när de blir vuxna.

Tack för era fina o vänliga svar!
 

Hej!

Skrivet av  Sölvi med 6 barn
Fast jag liksom är emot HP så låter det vettigt det du gör. Nu har ju inte heller jag barn som önskar sig detta. Vi pratade om det när det kom, och jag sa vad jag tyckte och så, och de har "köpt" det och aldrig frågat. Hade de önskat sig jättemycket och pratat och pratat så kanske jag valt annolunda. Bra att ni skall läsa tillsammans. Sedan får man ju be givetvis, om ledning och beskydd för barnet. Barn kan vara väldigt andligt medvetande. Vi hade tjafs engång om Pokemon, som jag absolutt inte ville ge mina ungar. Men sedan är det ju kompisar som har och man kan inte hålla barnen helt borta. Vi har dock inget hemma. Sedan var vi på tivoli, och där vann barnen pokemonfigurer, och fick också några kort på MCDOnald. Pojken tyckte först det var kul att få något mamma inte tyckte om. Jag sa vad jag menade, men lot honom ha sakerna. Han undrade och frågade, jag så att han var tveksam ändå. Tillslut sa jag att du får väl fråga Jesus om han tycker du skal ha kvar dem? Sonene gick iväg, om han bad eller inte vet jag inte. Efter ett tag kommer han tillbaka och säger att "jag tror jag slänger dom i alla fall..." Sedan var det inte mer snack om dem :) Det var så skönt att jag inte behövde vara förbjudande och hindra/ta ifrån...utan Gud fick tala till honom själv.
 

Nej inte kristet precis

Skrivet av  Kesomor
Kristna tycker jag absolut inte att böckerna om H P är.
Narnia däremot är ju en saga byggd helt utifrån Bibelns skapelsberättelse, fallet, ondskan och en frälsargestalt, Lejonet Aslan.

Det är nog så att Harry Potterböckerna är som Lingling skriver, en roande skrattspegel av vår värld. Barnen kan identifiera sig i de olika personernas egenskaper, den glömska eleven Neville, den ivrigt studerande Hermonie, den själviska Malfoy osv

Och det räcker gott och väl för mig.

Jag tycker däremot inte att dom är speciellt uppbyggande men visst får barnen läsa dem. Vi läser även dessa böcker högt tillsammans och småskrattar.

Jag vet inte om det stämmer att Rowling är kristen och det är ju jättetrevligt i så fall. Jag tycker nog inte att den tron lyser igenom överdrivet mycket i hennes sagor om H P. Böckerna är också rent av dåliga bitvis därför att hon har en föraktfull ton mot människor och det retar jag mig på. Tonen kan i värsta fall, om man är lite orolig som mamma, visa att det är OK att håna feta människor eller att det är OK när vi vägrar att älska dem som gör ont mot oss.

Det som jag då, kan tolka som kristet är just berättelsen start, berättelsen om Harry som liten.

Det fanns en gång ett barn...som ondskans makter ville dräpa. Men det GICK inte!
Ondskans herre, Voldemort, tappade sin kraft när han gick till attack på detta lilla späda gossebarn....*visslar till* det är ju häftigt och minner mig om en annan liten kille som föddes i ett stall och skakade världens makter med sin första späda gråt.

Men det är bara början som ger mig den rätta teologin tycker jag.

Sedan spårar det ur och är ingen ordning på onda och goda.

Trots det så finns det mycket att plocka från böckerna för ett barn i utveckling, och det är väl detta sagor är till för.

OK för Harry Potter men någon sund teologi är det inte. Det är skillnad på att säga OK till en humoristisk bokserie och att hylla den som andligt ljus. För det anser jag inte att böckerna är.
Inte heller vill jag läsa dem som "alternativ teologi", för alternativ teologi, det behöver inte mina barn.

Men som underhållning och förströelselitteratur är den godkänd. Det finns bättre sagor, men om detta är vad barnen vill ha så gärna för mig, jag tror inte att jag genom att tillåta H P böckerna och filmerna skadar deras inre liv med Jesus. Inte så länge jag finns här med kärlek, värme och förböner *ler*
 

:)

Skrivet av  Lingling
Artikeln om Rowlings tro tyckte jag var intressant, eftersom den verkade skriven av ngn med ett litet annat perspektiv. Däremot vet jag inget om JKR:s personliga tro, hur stark den är etc, mer än att hon tydligen är medlem i en församling och den här teologen jämförde böckerna med den kyrkans doktriner.
Har också sett en recensent som menade att HP närmast byggs upp till ett offer, en kristus-figur allteftersom serien går mot en ganska allvarlig final.

Blandning av ont och gott ja. En del av det jag gillar, att personerna inte alltid är tydligt svartvita, att även personer man ogillar kan visa sig vara på den rätta sidan när det verkligen gäller. Harry Potter _är_ en strulig unge som man har lust att örfila (inte f a jag rekommenderar det) emellanåt.

´´Alternativ teologi´´ handlade egentligen inte om HP så mkt som om t ex Narnia eller Tolkiens böcker (läs Silmarillion, om ni undrar vad jag menar. Tolkien kritiserades när trilogin kom ut för att den var irreligiös och mkt annat (ngt han tog illa vid sig för), i Sverige har böckerna skyllts som inkörsport till både svart magi och rasism), och mkt annan fantasy.
En del fantasy diskuterar vad ondska är lite här och var, eller mer ingående, eller vad godhet är, det är ett vanligt underliggande tema.
 

Nu blev jag nyfiken!

Skrivet av  Hello
Jag har alltid älskat fantasy, men inte varit någon större Tolkien-beundrare. Trots otrolig bokmal orkade jag inte igenom Sagan om ringen i mellanstadiet. Nu har jag dock läst dem (och älskar dem!). Men nu blev jag nyfiken på mer! Silmarillion skall genast införskaffas.
 

Delar helt din uppfattning!

Skrivet av  Portia
Glömmer aldrig hur min man berättade att han i affären mött två av våra vänner som numer tillhör sådan församling där fruktan för att släppa in djävulen tar sig lite väl stor plats enligt min mening. I kundvagnen låg ett paket HPLego (sonen älskar Lego och HP lego var högst på önskelistan även om sonen visst är medveten om att HP inte är någon andlig förebild utan kan skapa ett intresse för wicca hos barn). Maken reagerade med ryggmärgen - slet av sig jackan och slängde över leksaken. Helt sjukt egentligen men han orkade väl inte dras in i en debatt eller se deras sorgsna blickar över sina förtappade bekanta. PS Jag är mycket väl medveten om risken för att öppna dörrar till osund andlighet men jag räknar kallt med Jesu blods beskydd över även mina barn så att de skall klara att leva I världen men inte AV den. Det går bara inte att skydda våra barn från allt detta - vi måste ge dem redskap att hantera det de möter. Vi pratar och ber mycket tillsammans!
 

Det finns många berättelser om

Skrivet av  Portia
kampen mellan det goda och det onda. Skillnaden är väl om den kristna allegorin blir tydlig som i Narnia t.ex. Jag är mer tveksam till berättelser där "kraften" är en egen sak som kan användas för gott eller ont. På så sätt är t.ex. Star Wars ingen kristen allegori utan mer som new age-tankar om "andlighet" som något i grunden neutralt men som du själv bestämmer skall användas för goda eller onda syften. Dock älskar min son Star Wars och kan väl alla filmer utantill. Vad man kan göra tillsammans med sina barn är ju att förklara skillnaden och diskutera hur man hade kunnat "agera" om Gud hade funnits i berättelsen istället. Mina barn vet om att det finns bara en god kraft och vem som är källan till den samt vem som ligger bakom den onda kraften i världen. Undrar förresten om någon här läst den relativt nyutgivna (på svenska i alla fall) boken Skuggornas besvärjare?
 

Artiklar från Familjeliv