Vems efternamn har era barn? |
|
Skrivet av | Våris |
Har ni och er partner samma efternamn? Vems har ni tagit i så fall? Vems efternamn har ert/era barn fått? |
|
Svar på tråden: Vems efternamn har era barn? | |
|
|
Egna svar |
|
Skrivet av Våris | |
Jag har precis tagit ett nytt (eget) efternamn, min sambo har kvar sitt. Så kommer vi ha det efter vi har gift oss också (om inte han vill byta till mitt förstås) Vårt barn har samma efternamn som jag. Tycker i de fall man väljer att ha ett gemensamt efternamn att det borde vara självklart att man väljer det finaste/ovanligaste/äldsta/lättaste/etc namnet, och inte helt oreflekterat väljer mannens! |
|
Hans som mellannamn, mitt som efternamn. Imt |
|
Skrivet av Sarah | |
.. | |
|
|
samma här *imt* |
|
Skrivet av Maa | |
dfgas | |
Barnen och jag har mitt efternamn... |
|
Skrivet av Helena | |
Och min man (vi är gifta) har sitt kvar. | |
Jag och min |
|
Skrivet av lyckligt lottad | |
man har våra egna efternamn och barnen har mitt + pappans efternamn. Lite långt och egentligen gillar jag inte dubbelnamn men ... | |
|
|
Sambons efternamn |
|
Skrivet av Mamma Erik | |
Och mitt som mellannamn, så att han själv kan välja när han blir myndig (jag tyckte faktiskt att sambons efternamn blev snyggare ihop med sonens än mitt eget). Själv har jag aktivt valt ett nytt (gammalt släktnamn), min systern man antog vårt efternamn och själv kommer jag nog aldrig att byta efternamn | |
Mitt :-) |
|
Skrivet av Frk Marmelad | |
Men det kan ju förstås ha att göra med att jag och hennes pappa aldrig bott ihop. Klart mer praktiskt att vi som kamperar ihop har samma då (och så måste jag säga att mitt namn är åtminstone liiiite snyggare än pappans *S*). | |
Hans |
|
Skrivet av Brynhild2 | |
Barnens pappa har ett så oerhört vackert, enkelt och ovanligt efternamn att jag skulle ge bra mycket för att också ha det. Fast vi var bara sambos och sen separerade vi med buller och bång. I den väpnade vapenvila vi har är det inte läge att föreslå att jag också tar hans efternamn, eller...? | |
|
|
Lite av varje... |
|
Skrivet av Mia 2+1 | |
De två äldsta har min f d mans, som mej... Lilleman fick förstås sin pappas - kunde inte med att ge honom exets namn, även om jag alltid sagt att jag ska heta som mina barn... | |
Undring |
|
Skrivet av Helena | |
Känns det inte konstigt att behålla exets efternamn? Att barnen behåller det är ju en annan sak. | |
Jo, ibland... |
|
Skrivet av Mia 2+1 | |
Men det är ett bra efternamn, ovanligt, kort, och så heter ju barnen så... Funderat mycket på det, men eftersom alternativet var att ta tillbaka "flicknamnet", som jag aldrig gillat, så fick det bli så! |
|
|
|
Vi tog min mans |
|
Skrivet av H-n | |
namn allihop. Jag tyckte det var ett fint namn, helt enkelt. Har aldrig gillat mitt "flicknamn" av olika anledningar. Jag vill gärna att vi ska heta samma namn hela familjen, men hade jag gillat mitt första namn så hade vi ju kunnat ta det om vi var överens. | |
mitt |
|
Skrivet av Sara & Noa 2/7 | |
Vår pojke heter som jag. Våra efternamn är av samma vanlighetsgrad och finhetsgrad så han fick mitt. Min pojkvän har lite jobbig släkt och brydde sig inte så mycket. Jag tycker att det är lite skönt att mitt barn heter som jag | |
Makens namn |
|
Skrivet av Tilia | |
Innan jag gifte mig hette jag samma som en känd politiker och bytte därför gladeligen till makens efternamn eftersom jag tröttnat på skämten. Maken har samma förnamn som min pappa, så det skulle blivit lite märkligt om han bytt till mitt efternamn och då hetat exakt samma som min pappa. Dubbelnamn verkade krångligt. Däremot lade jag till ett förnamn som betyder samma sak som mitt flicknamn, fast på latin och det är: | |
|
|
Det var en rejäl ledtråd det!! |
|
Skrivet av Helena | |
Förstår att du tröttnade på skämten!:-) Fast sämre "namnar" finns ju... | |
Så den gissade du minsann! |
|
Skrivet av Tilia | |
Ja, tänk om jag hade hetat Marita Ulvskog! | |
Eller... |
|
Skrivet av Helena | |
... Göran Persson eller för den delen Greider. Å andra sidan hade du då haft större chans till framgång i styrelserummen. Häpp! |
|
|
|
Hade redan tidigare gissat det riktiga efternamnet |
|
Skrivet av Margis | |
jag kan ju latinska växtnamn ju. | |
Tack för era svar! |
|
Skrivet av Våris | |
Kul att så många ville svara, det var intressant läsning! Kram. | |
vi |
|
Skrivet av Anna Maria med Li | |
har olika efternamn, mitt barn bär min sambos namn. | |
|
|
Makens namn. |
|
Skrivet av Anna-Maria | |
Jag valde att ta makens namn när jag gifte mig, dels av tradition och dels av praktiska skäl. Mitt flicknamn är konstigt och utländskt och har ibland fått mig diskriminerad på arbetsmarknaden. Vår dotter har nu också fått "vårt" efternamn. |
|
Makens |
|
Skrivet av Cattis och Lova 000728 | |
Vi är gifta och jag tog min mans efternamn eftersom det är såååå mycket roligare än Andersson som jag hette tidigare. Dotterna har naturligtvis samma efternamn som vi båda. |
|
Hans |
|
Skrivet av G | |
Jag hade som ogift ett mycket ovanligt namn och har alltid sagt att jag kommer vägra byta till ett vanligare namn och om tillkommande make har ett ovanligare namn så ska det vara mycket fint. Därigenom troddde jag att jag hade mitt på det säkra ,men så träffade jag en man med ett mer ovanligt och tillika ett vackert efternamn så det bidde byte. Liten långnäsa blev det allt. Och barnen heter då samma som vi andra. |
|
|
|
Vi har alla tre... |
|
Skrivet av Lena W | |
...hans efternamn. När vi gifte oss-96, bestämde vi oss för att ha samma efternamn. Först ville vi göra ett dubbelnamn, men det får man inte göra båda två, utan isåfall bara den ena parten som kan behålla sitt namn som "mellannamn", någon slags mellanting mellan för- och efternamn... Så vi grunnade fram och tillbaka - hade ungefär samma typ av namn, men hans förnamn med mitt efternamn lät inte lika snyggt + att hans namn var betydligt ovanligare (även om det låter ganska vanligt), så vi tog hans namn. Men jag vill poängtera att det ingalunda var självklart för någondera parten. |
|
Mitt |
|
Skrivet av Demeter | |
vi har mitt namn och maken har sitt gamla som mellannamn. Dottern heter som jag/vi. Vi förs¨ökte först ta ett nytt namn men fick inte igenom det. Jag vägrade också att ta makens, som är ett vanligt son-namn. Jag är inte son till någon! Maken bryr sig inte, men ville inte helt ta bort sitt namn av hänsyn till sin mor, som skulle bli ledsen - hon är mycket gammaldags. Fortfarande får vi brev till familjen: hans förnamn, mitt/vårt namn, hans gamla efternamn... Helt fel alltså, men brevbäraren fixar det! Jag låter henne hållas... |
|
Alla har olika! |
|
Skrivet av Myrr | |
Nästan, i alla fall. Mitt efternamn består av min pappas förnamn + "dotter". Min sambos efternamn av hans morfars förnamn + "son". Därför ville vi fortsätta på samma spår, och diskuterade ifall vi skulle ge vårt barn ett efternamn som bestod av mitt namn + "son" eller "dotter", eller pappans namn + "son" eller "dotter". Min sambo höll på det första, men jag tyckte att man fick lite för religiösa konnotationer ("Mariasson" skulle det ha blivit :), så det blev den patrilineära varianten till sist. Nu får ju inte barn ha ett annat efternamn än föräldrarna, så tills vidare har sonen sitt eget efternamn som mellannamn, och har i officiella sammanhang samma efternamn som pappan. Vi får väl se hur han gör när han fyller 18 och får bestämma själv. |
|
|
|
varför får inte sonen |
|
Skrivet av ella | |
ha ett eget efternamn? Det har vår dotter. Jag har ett efternamn, sambon ett annat och dottern har pappans förnamn+dotter. Det kostade oss 1100 hos PRV, inga problem alls. |
|
Hur gammal är hon? |
|
Skrivet av Myrr | |
Jag fick inte ta mitt efternamn (min pappas namn + dotter) till efternamn förrän jag fyllt 18. Samma sak gällde tydligen fortfarande när vår son föddes, i januari 01. Vi bad att han i alla fall skulle få ha "sitt" efternamn (pappans namn +son) som mellannamn med det gick inte, så han har det som förnamn. När han fyller 18 får han, om han vill, ta det som efternamn. Till oss sa de att barn inte får ha andra efternamn än sina föräldrar och att "det bara är så". |
|
hon är 18 månader |
|
Skrivet av ella | |
alltså född i mars-01, och har haft sitt "egna" efternamn sen hon var 7 månader, vi ansökte om det i sept-01 och fick det beviljat ca 1,5 månad senare. Jag ringde till PRV innan och frågade om de kunde neka oss, eftersom det kostar 1100 oavsett om man får byta eller ej, så ville jag veta, och då svarade hon att det var ingen risk att de skulle neka oss, man hade alltid rätt att "göra" ett eget efternamn av pappans förnamn+dotter. Vi ansökte först hos skattemyndigheten (det är gratis!)och där fick vi nej, med motiveringen att barn bara kan byta till något av de efternamn som föräldrarna bär, men de hänvisade även till PRV och det är bara PRV (patient och Regietreringsverket), som godkänner. Jag var in på PRVs hemsida och laddade hem en blankett som vi fyllde i och skickade in samtidigt som vi betalade - inga problem alls! |
|