Barnens självkänsla och den egna...

Forumarkiv I Forumarkiv II

Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Barnens självkänsla och den egna...
Skrivet av	Bea
Lite längre ner på den här sidan har det diskuterats barns självkänsla och självuppfattning och jag har en fråga om det... Hur lär man sina barn att uppskatta sina kroppar om man själv tycker att man är ful, fet och flottig ;-)? Jag har vuxit upp i en familj där det var SÅÅÅÅ viktigt att vara smal. Första gången jag bantade på eget bevåg var jag sju år. Första gången min mamma föreslog att vi skulle banta ihop var jag 13 (och jag var definitivt INTE tjock då, inte ens mullig, bara inte trådsmal...). Resultatet har blivit ett stört förhållande till mat och en svajig kroppsuppfattning. Hur sjutton ska jag göra för att inte överföra detta till mina barn? Maten har jag bra koll på nu, men jag hatar fortfarande att se mig i spegeln, att prova kläder och att se mig själv naken. Min son har lagt sig till med den förvisso väldigt charmiga men för mig otroligt jobbiga vanan att \'klappa\' mig i alla möjliga sammanhang. Han drar upp min tröja så långt det går och klappar mig på ryggen. Hemma är det ju supermysigt - jag gör ju likadant på honom och han gillar det så han vill ju gosa tillbaka. Men jag - som gör allt för att dölja mina valkar - har otroligt svårt för att han gör det \'in public\'. Att han klappar och berör är ju inga problem, det är bara det där med att han drar upp tröjan (så att alla som vill kan beskåda mina bilringar) som jag vill undvika. Vad gör man??? Det hela är ju i grunden så oskyldigt och speciellt nu på sommarn så ser man ju halvnakna människor överallt... Om jag säger att jag inte vill att han ska dra upp min tröja så undrar han varför. Jag har försökt dra till med att det är kallt, men det köper han såklart inte i den här värmen. Jag kan inte säga att jag inte vill att han ska klappa mig, för jag vill inte avvisa hans beröring. Och att upplysa honom om att fettvalkarna är problemet är liksom uteslutet... Vad gör man - både åt det generella problemet som jag skrev om först, och åt den pikanta avklädningsdetaljen?
Svar på tråden: Barnens självkänsla och den egna...

Act as if
Skrivet av Liselottan
- medan du läker vad som nu behöver läkas. Att bete sig som om tycker jag också är läkande i sig.

Kanske föreslå
Skrivet av A&Cs mamma
att det känns väldigt intimt när ni klappar varandra på naken hud och att det är något du vill göra när ni är ensamma? Säg också att det går bra att klappa dig utanpå kläderna. Rent allmänt så tycker jag att man ska hålla knäpptyst med sina negativa åsikter om sin och andras kroppar. Likaså ska man inte kommentera maten (att man blir fet av den el.dyl.). Det din mamma gjorde mot dig är kardinalfel om du frågar mig. Om du behöver diskutera vikt och mat så gör det när barnet/barnen inte hör på. Äter du annan mat än resten av familjen för att gå ner i vikt så säg att du behöver den maten för att må bra. Nämn inte att du bantar. Hoppas din självkänsla stärks med tiden. Jag är inte heller nöjd med min kropp men har kommit att acceptera den med tiden.


Ååh vad svårt!
Skrivet av Blissy
Jag tror att jag skulle säga "Jag känner mig lite naken när du drar upp min tröja sådär, så det vill jag inte att du gör när vi inte är hemma." Men skäms inte för dig själv, alla är vackra på sitt sätt. Jag är också vacker fast jag är "tjock", även om jag jobbar på att få vågen att gå nedåt. Men jag tänker alltid att jag går ned i vikt för att må bättre och kunna röra mig mer och att det är tungt att släpa på en massa extra kilon, inte för att bli snyggare i någon sorts objektiv bemärkelse. Skittrist om alla såg lika Barbieaktigt-trådsmala-med-stora-pattar ut.

Artiklar från Allt för föräldrar

Artiklar från Familjeliv