Vi fick en pojke

Vi fick en pojke
Skrivet av	Louise
för två månader sedan, Isak. Nu skulle jag vilja få lite bastips på hur vi kan uppfostra honom till en kille som inte förtrycker tjejer och tar deras plats. Var börjar man och hur kan vi påverka honom redan från början?
Svar på tråden: Vi fick en pojke

Rekommenderar...
Skrivet av Helena
... lite inledande läsning som belyser hur könsroller och attityder konstrueras: Att göra kön av Ylva Elwin Novak och Helene Thomsson. Ingen uppfostringslitteratur, jo, för vuxna kanske:-) När det gäller fostran så tycker jag själv det är viktigt att fundera över vilka signaler man sänder till barnen - vem gör vad, hur värderas det som görs av män och kvinnor. Läge att vara uppmärksam på stereotypa skildringar av pojkar och flickor i litteraturen när den dagen kommer. Pejla hur dagis och skola tänker och arbetar när det gäller könsroller och jämställdhetsarbete. Det handlar mest om att försöka ge barnen HELA världen och inte låsa in och begränsa, fundera över egna fördomar osv. Människor som får växa upp i en liberal miljö med respekt för alla individers egenart löper mindre risk att ägna sig åt förtryck - i alla former. Grattis till bebisen!

Jag blir nästan lite ledsen
Skrivet av NMI
när jag läser ditt inlägg. Är det inte lite diskriminerande och förutintatt att tro om din Isak att han kan komma att förtrycka tjejer och ta deras plats? Varför tror du att du måste hitta massor av litteratur och tips och råd för att lära han att inte bli sånn? Litar du inte på att du och din make är goda nog förebilder för honom? Det är nästan som jag hör en underton av sorg i ditt inlägg över att ni fick en (hemsk) pojke.


Men
Skrivet av Mamma till pojkar
herregud - utgå inte från att han kommer att förtrycka tjejer och ta deras plats bara för att han är pojke! Vilka superfördomar! Mina pojkar gör inte så och jag har inte uppfostrat dem på något särskilt sätt. Ej heller haft så negativa förväntningar på dem som du tycks ha... Usch!

fast du
Skrivet av Emeli
jag antar att dina pojkar inte kommer att bli undantag från mansnormen. De lever väl i samma patriarkat som vi andra på jorden?

Undantag?
Skrivet av Mamma till pojkar
Jag ser ingen mansnorm annat än då det pratas om det. Ena pojken är vuxen och han stämmer då verkligen inte in på någon s.k. mansnorm. Jag kikar med förstoringsglas... Jag har nämligen sett flickor som bättre passar in på den. Jag tror att mansnormer bara existerar i teorin och att både män och kvinnor kan stämma in på den. Vill man se att "bara" män följer en "mansnorm" så givetvis ser det ut så för den personen. Tycker att det är beklämmande när det gått så långt som till att mammor som Louise bekymrar sig över att ha fått en pojke "som kommer att ditt och datt" om hon inte gör si eller så... osv. Fy.


Också mamma
Skrivet av Päronet
till pojkar. TYcker precis som du, det kan inte vara lätt att råka födas till pojke i den feministiska världen. Har inte sett några förtryckare i mina söner, de är vuxna och lever sina egna liv. Jag har älskat dem och behandlat dem utifrån deras personliga egenskaper inte vilket kön de är.

Du har sett snackinfot va?
Skrivet av maisy
"Här pratar vi om hur det är att vara förälder och samtidigt feminist. Hur man uppfostrar sina barn i feministisk anda och hur man lever i en familj som feminist." Att säga att det inte kan vara lätt att vara pojke i den feministiska världen låter inte som ett särskilt feministiskt uttalande. Dessutom är det fel. Det går alldeles utmärkt att vara pojke i den feministiska världen. Man får lära sig att växa och leva, men inte på bekostnad av andra. Dessutom begränsas man inte av fåniga fördomsfulla regler som att pojkar inte kan ha rosa kläder, eller att det inte är okej som pojke att vilja vara en glittrig prinsessa.

Vad menar du
Skrivet av Päronet
med det? Att jag ska låta bli att skriva här eller? Mina pojkar har blivit fostrade som individer i som presumtiva förtryckare. De har haft både rosa kläder, nagellack, lackskor, lekt med vilka leksaker de ville. Jag reagerade på sättet att tänka bara? Jag skall befria dig från mina åsikter på den här sidan i fortsättningen.


Ja, jag tycker
Skrivet av Nmi
det nästan är läskigt att dom stackars pojkarna (inte dina) skall få växa upp i hem där dom får lära att allt de gör och är är fel enbart för att dom är födda med fel kön... Och att ett BARNS naturliga beteende skall bli nertryckt fördi det är POJKIGT. När en tjej visar samma beteende får hon berömm för att hon är stark och vågar ta för sig. Fy vilken dubbeltmoral. Det är BARN det handlar om. Barn som skall älskas! Mamma till 3 barn.

Undrar vem du pratar om
Skrivet av maisy
Finns det nån som har sagt här att de låter sina pojkar växa upp i hem där de får lära sig att allt de gör är fel? Och att de är födda med fel kön? Jag har definitvt missat de inläggen. Berätta gärna var du sett det.

Älska honom!
Skrivet av seven
Och visa det! En människa som är trygg och har känt sig älskad känner inte behov av att förtrycka andra. Det gäller både pojkar och flickor. Menar du på ett mer subtilt plan, så gäller det att hålla diskussionen om könsroller osv levande hemma. Men det kan du nog vänta med ett stort antal år.


Håller med
Skrivet av ES
men med någar tillägg: Tänk på vem som gör vad hemma, allt från praktiskt utförande till att ta ansvaret och hålla koll. Föregå helt enkelt med gott exempel. Och de suger i sig från tidig ålder... :-) Och håll koll på vad ni själva gör och säger egentligen. Låt honom verkligen få tillgång till hela världen. Låt honom från början vara söt och stark och gosig och pigg och näpen och busig och ...

Hvem som gör vad hemma...?
Skrivet av Nmi
Menar du nu att allt skall delas lika på trots av vad den ena eller andra parten gillar att göra? Det lär ju inget barn nåt om könsroller, men mer om tvång.

inte riktigt
Skrivet av Fumlan
ES skriver bara att man ska tänka på vem som gör vad hemma. Det står ingenstans att man ska dela lika oavsett vad man tycker om att göra.


Precis...
Skrivet av ES
... som fumlan skriver har jag aldrig sagt något om att båda ska göra lika. Men att ta sig en rejäl funderare över vem som gör vad. Och har men en könsrollstraditionell fördelning över hela linjen lär det bli vad barnet lär sig.

Vem som gör vad hemma
Skrivet av Tilia
Min åttaårige son frågade mig vid middagen häromdagen varför jag gör allting här hemma. Sedan dess har jag märkt att maken tar en större del av hemarbetet än tidigare, eftersom han delar min syn på barnuppfostran, även om vi inte alltid lyckas i praktiken.

ni kan börja med att dela
Skrivet av Emeli
på föräldralledigheten utan att skylla på att ekonomin inte gör det möjligt (i så fall får ni snarare erkänna att bil, bostadsrätt/villa, båt osv faktiskt är viktigare prioritering i er familj än att BÅDA föräldrar tar gem ansvar om barnet). Sen får ni se till att ni börjar utmana stereotyperna själva, det är jätteviktigt hur ni GÖR. Vem byter däcken? Vem lagar maten? Vem byter glödlampa, vem tvättar, vem småplockar, vem städar dass, vem har hand om räkningar/ försäkringar...gå igenom smågrejer och se till att växla. Vems jobb är viktigt, vem prioriterar barnen? Sätt er ner och prata. Sen finns det en hel värld som arbetar åt andra hållet...Men ta strid! Och glöm inte fundera över varför han inte skulle kunna ha en rosa vinteroverall/byxor/tröjor? Finns det nån annan tjejfärg ni gillar bättre? Lek med könsnormerna för att förvirra folk. Sånt piggar alltid upp. Låt honom få tillgång till allt snarare än att neutralisera hans värld. Men uppfostra honom inte genom att mena att tjejer skulle vara förtryckta eller att han skulle kunna ta deras plats. Vad vet du om det? Han är två månader och blir en produkt av dina förväntningar....Dessutom har jag flera tjejer här hemma som aldrig låter killar trampa på dem, som tar plats, som kanske förtrycker killar ibland...Förutsätt inte att han kommer att förtrycka. Mina döttrar skulle kunna förtrycka honom och ta hans plats !!


Jämlik värld vi håller på att...
Skrivet av Rimi
skapa: "Dessutom har jag flera tjejer här hemma som aldrig låter killar trampa på dem, som tar plats, som kanske förtrycker killar ibland..." Jag blir illamående av att läsa dittinlägg....är det såhär vi ska uppfostra våra barn. Är det verkligen den världen vi vill ha?....båda ska förtrycka det andra könet...herregud...vi har nog ett könskrig framför oss.

Grattis!
Skrivet av maisy
Grattis till er pojke! Själv har jag två stycken som jag försöker uppfostra efter bästa feministiska förmåga. Det är både svårt och ganska självklart att uppfostra en pojke till att inte ta för mycket plats. Ni måste (om ni inte redan gjort det) rannsaka vad ni gör hemma, du och din man. Dela på alla sysslor. Och fall inte i "fällan" med en lekande pappa och en tröstande mamma. Annars så kan man gott berömma en pojke för vad han är. Och gärna välja "tjejiga" attribut. Att han är söt och snäll. Det är ju sånt som tjejer ofta får höra, medan pojkar får höra att de är stora och duktiga. Ni kan ju såklart säga att han är stor och duktig också. Sen när han blir större är det väl bra att verkligen hela tiden påpeka att ett nej alltid är ett nej. Det ska självklart både gälla honom själv och de han möter. Även detta är ju självklar "människorkunskap" men pojkar verkar tyvärr inte få lära sig det i samma utsträckning som tjejer. jag tror att ni har kommit en bra bit på väg bara genom att uppmärksamma att pojkar ofta tar plats på flickors bekostnad. Ni kommer att se om han t ex knuffar undan flickor, pratar i munnen på dem el dyl. Och då markera att det inte är okej. Jag tror att det kommer att gå alldeles utmärkt för er. Lycka till!

Men käre Gud!
Skrivet av Nmi
det är ju inte bara tjejer som det beteendet går ut över! Killarna beter sig ju så även mot varandra! Och det är inte bara killar som beter sig så, jag har växt upp med en sånn syster, hon gjorde skolgången min till ett h... Och nu har jag en dotter som är likadan. Vi måste sätta henne på plats på skarpen för att dom andra barna våra skall få släppa fra och ta för sig. Det handlar inte om att man är POJKE eller FLICKA, dom är BARN som skall lära sig att leva i denna världen.


Det kanske har att göra med...
Skrivet av Helena
... hur man ser på jämställdhet och feminism? Ser du själv könsroller som ett problem eller ser du pojkars och flickors tämligen strikt uppdelade domäner enbart som utslag av medfödda, skilda intressen? I så fall kanske du finner bättre gehör i ett annat snack.

Jag är kanske dum..
Skrivet av Nmi
... men jag förstår inte helt vad ditt svar har med mitt inlägg att göra. Jag tror inte på "könsroller", jag tror på att man utnyttar sina evner och personliga egenskaper oavsett vilket kön man har. Och pojkar och flickors enligt dig "tämligen strikt uppdelade domäner" kan inte jag se dominerar i den värld jag lever i - dvs min famlij (både den jag har växt upp i och den jag har bildat själv tillsammans med en MÄNNISKA av hankön som jag älskar) och i dagis och skola där mina barn vistas. Det ända stället jag upplever uppdelandet av kön är på jobbet och då är det kvinnorna som står för uppdelningen och bevarandet av "skilnaderna".

OK
Skrivet av Helena
Då har vi olika utgångspunkter. Jag ser utslag av mer eller mindre bevarande könsroller överallt omkring mig nämligen. Mina barns förskollärare är kvinnor, de flesta av pedagogerna i skolan är kvinnor. De flesta (inte alla) som jobbar deltid är kvinnor. Fler män än kvinnor har bevarat tidskrävande intressen som inte rymmer familjen (kajak, jakt, golf). Fler kvinnor än män har det övergripande ansvaret för att hushåll och barnens olika verksamheter fungerar. För mig är detta inte enbart ett utslag av fri vilja och olika intressen. Jag tror på att vi formas till vad vi är från tidigaste barnsben och i dag är bilderna av vad som utgör pojke/man och vad som utgör flicka/kvinna mycket olika. Jag säger ingalunda att det ena eller det andra är "finare" - bara att skilda normer låser in istället för att frigöra. Grattis till dig som tydligen (?) lyckats hitta sociala sammanhang där ovanstående mönster inte finns!


Men?
Skrivet av maisy
Naturligtvis ska alla bete sig på ett schysst sätt mot alla. Det är väl självklart. Men jag har alltid trott (tyckt) att en feministisk syn på livet innebär att man ser att det finns en över- och underordning mellan könen. För mig är det helt uppenbart att pojkar tar plats på flickors bekostnad. Sen finns det naturligtvis pojkar som tar plats på andra pojkars bekostnad, pojkar som knappt tar nån plats alls och flickor som tar väldigt mycket plats. Individuella skillnader finns alltid. Men som feministisk pojkmamma är det självklart för mig att vara medveten om det faktum att pojkar både får och tar mer plats än flickor.

Håller med om ALLTimt
Skrivet av Jenny


hej
Skrivet av Fumlan
Jag förstår dig. Om man mött män som förtrycker och tar plats och inte står för det, är det ju inte något man vill att ens barn ska bli. Jag tror att det kommer falla sig naturligt för er hur ni ska uppfostra honom. Men barn gör också lite som de själva vill och påverkas av andra. Han kommer nog att färgas av era värderingar så var inte orolig. Kan säga hur vi gjort med vår dotter. Jag ville inte att hon skulle bli på ett visst sätt. Så typiskt tjejig på ett för mig negativt sätt. Nu är hon tre år. En konkret sak som vi gör är att byta ut namn i barnböcker till tjejnamn om det t ex bara är killnamn på djuren. Så länge som det inte finns typiska detaljer som rosetter på individerna funkar det bra. Byta ut ordet söt mot cool eller tuff när det handlar om tjejer. Jag säger ändå så ofta att hon är söt. Vi har inte köpt överdrivet mycket dockor till henne, hon har två stycken och leker sällan med dem. Hon tittar helst i böcker. Först ville jag inte klä henne i för flickaktiga kläder, med volanger och rosetter och glitter och sånt. Men nu så har jag lugnat mig lite och hon kan ha lite sånt också ibland. Det är väl för att jag märker att hon inte är så tjejig och att jag inte oroar mig för henne. Om man går på sin känsla tror jag att man kan påverka sitt barn mycket. Det handlar inte om några radikala förändringar, mer att låta barnet välja och samtidigt försöka vara den förebild man vill att barnet ska ha (hur lätt det nu är, nej det går inte alla gånger). Inte pracka på barnet saker som är tjejleksaker eller pojkleksaker bara för att affärerna klassar dem så. Utan se individen och låta dem leka med det de tycker intressant. Om en kille tycker om bilar är det inte fel att köpa leksaksbilar och tjejer kan leka med dockor. Men man ska inte placera barnet i ett fack. Jag tror att du redan är på god väg eftersom du tänker på det. Om han har tjejsyskon, låt dem inte behöva ta hand om honom, varken nu eller senare, bara för att de är tjejer. En kille ska inte daltas med och inte behöva göra hemarbete. Mycket tankar, men kanske förstår du hur jag menar.


Mycket kärlek
Skrivet av rhino
är förstås viktigast. Sedan är det viktigt, tycker jag, att visa att män och kvinnor kan vara allt de vill. Det vill säga att olika egenskaper inte finns mest hos det ena eller andra könet. Man kan till exempel både älska formel 1 och vara omhändertagande och pussig. Sedan förstås tycker jag att man själv ska tänka på att inte tala illa om "karlar" framför sin son om man är irriterad på EN man. Det viktigaste är dock att ge barn självförtroendet att våga vara sig själva. Man ska inte tvinga en känslig pojke som känner starkt tryck från kompisarna att ha rosa kläder och tofs. Min son är inte sådan men jag kan ju inte veta om han plötsligt börjar bry sig mer om vad andra tycker framöver. Idag kom han till skolan med hårband. "Schysst hårband" , sa den manliga förskolläraren på bred stockholmska. och sonen hoppade glatt in bland kompisarna (fast sedan sprang han tillbaka till mig för en jättejättekramkramkram). Jag är så nöjd med vårt dagis för där ses barnen som individer. lycka till och grattis!

Tack
Skrivet av Louise
För alla kommentarer och tips. Naturligtvis utgår jag inte ifrån att -min- Isak skall förtrycka tjejer men om man tittar på det patriarkala samhälle vi lever i så är det ju ändå så att män förtycker kvinnor och det vill jag förhindra. NMI jag har inte fått en (hemsk) pojke!

Grattis!
Skrivet av Rebecka
Jag skulle nog tänka på att pusha en tjej lite extra till att våga mer och berömma en pojke när han visar medkänsla och inlevelseförmåga....


hej louise!
Skrivet av rismalt
jättebra och relevant fråga du ställer dig. hade önskat att fler nyblivna föräldrar tänkte som du. för att kunna bryta de ofantligt sneda könsroller vi idag lever i måste man börja behandla människor olika från starten. idag prioriteras pojkar på alla plan (i hemmet, i skolan, på fritiden, av mor- och farföräldrar, av övriga släktingar och vänner). jag tror en nyckel till ett feministiskt tänkande är att vara öppensinnad och framförallt SE sin omgivning. vad är det egentligen som händer? vilka små och till synes obetydliga kommentarer slänger vi ur oss i tid och otid? vilka förväntningar på barnet och omgivande vuxna har vi? klädval är en jätteviktig grej. leksaker en annan. föräldrarnas attityd och uppgifter i hemmet är viktigt. om man har en pojke tycker jag man ska fokusera på att göra "mjuka saker", ex laga mat, plantera blommor, uppmuntras att vara empatisk och omhändertagande, allmänt få ta del av hushållssysslor. en pojke kommer ju att från i stort sett alla andra håll i samhället uppmuntras att göra "hårda saker", ex intressera sig för bilar, inte visa känslor osv osv. jag tycker man bör komma ihåg att vi inte lever i en jämställd värld. då kan vi inte heller behandla barn som om vi gjorde det. man måste vara tydlig med "mjukheten" med pojkar och tvärtom med flickor. för i relation med alla andra influenser barnet får från media, släkt, vänner, dagis, skola osv så kommer mjukis-påverkan från hemmet ändå vara för liten. viktigt att komma ihåg att feministiskt föräldraskap gäller alla dagar, det räcker inte med att "han" har "omanliga" kläder nån gång ibland. lycka till!

Å vad bra att du frågar!
Skrivet av Jenny
jag är själv pojkmamma, och har funderat mycket på det här....det jag tycker är viktigt är att försöka hålla koll på att barnet (detta gäller barn av båda könen, båda könen borde få se exakt samma bild av världen)får se en så balanserad värld som möjligt vad gäller just det här att män och kvinnor kan göra nästan precis allt precis lika bra, och är det skillnader så är det inte pga vilket kön de tillhör. Jag har gjort så att jag, när vi går förbi en byggarbetsplats, säger hon/han omväxlande, vi förutsätter ALDRIG att det är en "han" eller en "gubbe" som kör grävskopan. Samma sak när det gäller föräldrar (säger alltid mamman ELLER pappan, förutsätter inte att det alltid är en mamma det är frågan om)i tredje person, och sjukvårdspersonal. När vi läser böcker, byter vi ibland ut namnen och säger "hon" istället för "han", annars är det STOOOR övervikt av pojk-hjältar och pojk-huvudpersoner i barnböckerna. Sånt som nån här ovan beskriver som att både mamma och pappa städar, kör bil, handlar, byter blöja osv lika mycket, är också bra. Föreligger bråk mellan mamma och pappa som handlar om könsroller, kan man ju vara lite diskret med dem (mamma och pappa har ju inte vuxit upp i den jämställda miljö vi nu har chans att ge våra barn). Lycka till med lilla barnet!

Jenny
Skrivet av Louise med Isak
Tack för dina tips! Hoppas att det går bra med dina pojkar!

Vi fick en pojke

Rekommenderar...

Jag blir nästan lite ledsen

Men

fast du

Undantag?

Också mamma

Du har sett snackinfot va?

Vad menar du

Ja, jag tycker

Undrar vem du pratar om

Älska honom!

Håller med

Hvem som gör vad hemma...?

inte riktigt

Precis...

Vem som gör vad hemma

ni kan börja med att dela

Jämlik värld vi håller på att...

Grattis!

Men käre Gud!

Det kanske har att göra med...

Jag är kanske dum..

OK

Men?

Håller med om ALLTimt

hej

Mycket kärlek

Tack

Grattis!

hej louise!

Å vad bra att du frågar!

Jenny

Artiklar från Allt för föräldrar

Artiklar från Familjeliv

Livsstadier

Samarbeten

Forum

Verktyg

Information