Hej, ny här! *vinkvink*

Forumarkiv I Forumarkiv II

Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Hej, ny här! vinkvink
Skrivet av	Anna m.Isak-02 & Elin-04
Hej, jag heter Anna och jag har en pojke som blev 2 i aug och en flicka som snart är 7 månader. Funderar rätt ofta på det här med pojkar&flickor och blir inte klokare ;-) Mina tankar kretsar rätt ofta kring att jag hoppas jag/vi uppfostrar dem så lika som möjligt. Att inte deras kön ska avgöra hur vi behandlar dem, utan istället för vilka individer/personligheter de är. Sen ÄR det ju skillnad, det är jag medveten om. Min son älskar traktorer och fina kläder ;-)Min dotter har inte kommit dit riktigt än, men hon har skinn på näsan för maken till humör får man leta efter...Har redan fått utstå kommentarer som "är hon aldrig tyst?!", "gapar redan som en kärring" . djup suck Jag tycker det är ofantligt kul att hon hörs så fort vi är någonstans: hon älskar att ljuda. Varför är det ok för pojkar att stimma och låta men flickor ska hyschas på innan de ens fyllt 1 år...!!! Jo,just det: folk har oxå försiktigt frågat om hon är arg...nä, svarar jag då, hon gillar att låta. Ni kan ju föreställa er folks miner. Nollställda. Sen fryner de och skakar på huvudet. Naivt kanske, men jag trodde verkligen inte att det var sån skillnad. Eller rättare sagt: jag VILLE INTE att det skulle vara sån markant skillnad. Allt min son gjorde första året påhejades och applåderades det åt, från hans viktökning, hans framsteg m.m. Med min dotter har endast "negativa" saker lyfts fram...inget om att hon är stor och stark för att hon gått upp fint i vikt, nä då låter det "ja, det där springer hon ju av sig sen", "men oj vilka kinder hon har, hur mkt väger hon egentligen?!". En rolig sak sa faktiskt min mor då jag skojade om vad min son sen skulle tycka om att lillasyster ska ta hans leksaker. Hon får nog akta sig, menade jag skämtsamt. Min mor tittade på mej och sa: det är nog han som ska akta sig för henne. Det gillade jag! Tänk, vilken grej! JAG menar INTE att försöka "ändra" på dem, men jag tycker det är en häftig grej när min dotter som inte ens är 7 månader redan är sedd på (av vissa s) som en mej-ger-du-dej-inte-på-ostraffat. Jag och min sambo hoppas kunna lyfta fram deras egenskaper och stärka dem. Vi vill inte fastna i stereotyper. (oj, så präktigt det lät då...fniss) Vi tycker det är jättekul när sonen packar sin Miffy-väska med dinosaurier, halsband å glittriga saker och avslitna dockhuvuden. Vi tycker det är minst lika roligt när han lagar mat vid sin spis (vilket liv det blev om det då när vi sa att han ville ha en sådan i julklapp...haha!) och bjuder på sina strumpor eller bomullspads som han stunden innan "målat" sig med..Han är först och främst ETT BARN. Vet inte riktigt var jag ville komma med det här inlägget, bara att jag upptäckt att balansgången är svårare än jag trodde och det känns som man kämpar i motvind och får ha en låtsasvärld hemma eller bland likasinnade så att man kan pusha varandra. /Anna ps.trevlig helg!
Svar på tråden: Hej, ny här! vinkvink

välkommen
Skrivet av Fumlan
intressant att läsa dina iakttagelser. kände igen mig en hel del. kan också känna igen känslan av att man har en låtsasvärld hemma. men den är vår värld, lite mer som vi skulle vilja ha världen på riktigt. har funderat på det här med att tjejer inte får låta. har en tjej och det händer ofta att jag säger till henne att "jag orkar inte lyssna på dig" eller "kan du aldrig vara tyst?" och liknande. nu pratar hon i och för sig hela tiden upplever jag det som och jag orkar inte med det. men jag är rädd för att det till viss del har att göra med att hon är tjej och att jag därför har ett ideal inom mig att hon borde vara lugnare och tystare...

Artiklar från Allt för föräldrar

Artiklar från Familjeliv