Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Igår när jag handlade julklappar

Skrivet av Anne
till mina två barn, en pojke och flicka skämdes jag lite när jag tittade ner i kundvagnen. Vi hade varit på rekognosering innan så jag köpte det dom önskade sej men det såg väldigt könsrollsbundet ut och jag tänkte "hoppas hon i kassan inte är jättefeminist" för jag skämdes ju lite. Till pojken fanns i vagnen Lego, bilar, haj, helikopter,ja ni vet. Till tjejen låg där Barbie, My scene (Barbieliknande docka), We three (tre smådockor á popstjärne-modell och en lila peruk(!!!)Hon hade även önskat sig "scenkläder" men de såg för hemska ut (tröjor som mer liknade bikinis etc.)så det kunde jag bara inte köpa. Sen har jag köpt böcker också och inte blev det bättre där, rymd-faktabok till killen och Adam & Eva böcker till tjejen...Brukar ni komma på er själva när det är present/julklappsdags att man gärna köper könsrolls-stereotypiskt?
Svar på tråden: Igår när jag handlade julklappar

Inte än...

Skrivet av  Pappa Po
Men vårt barn är bara 16 månader ännu. Jag bävar för vad som kommer.
 

När dom är

Skrivet av  Anne
liten ännu som din så är det ju mycket lättare, sen smyger det som bara på.
 

Min son så liten än men

Skrivet av  Helene m Leo
när jag köper presenter till släktingarnas ungar så köper jag det de "vill" ha. Har de önskat sig generella presenter ex målarsaker mm så köper jag ganska könsstereotypt ex Barbiemålarbok. Har bara småtjejer i släkten. Är det småttingar det handlar om, under 3 år, blir det mest Bamsegrejer o likn.
Jag försöker att köpa det som ser roligt ut, färger mm, och det jag tror är populärt.
Är det poppis med någon viss leksak eller likn i skolan då köper jag skrivböcker o dyl med den figuren på även om det från mitt vuxna feministiska prespektiv är skit. Jag tycker att de små ska få det de vill ha, då blir de glada och känner sig "inne". Det bidrar sedan till att de får bra självkänsla och kan tänka fritt när de blir stora och DÅ blir de sedan medvetna och feminister.:) Allt enligt min egen teori!
Man kan ju köpa annat OCKSÅ.
Jag "skäms" alltså inte för att jag köper könsstereotypt.
Däremot är jag tveksam till krigs- och militärleksaker. Pistoler är väl ok men militärmundering kommer inte min son att få leka med!
 

Det ligger mycket sanning..

Skrivet av  Anne
i dina funderingar och jag håller nog med till fullo. Visst tror jag de måste få det dom vill ha (med reservation, enligt mej då,för krigsleksaker och alltför sexistiska "scenkläder") det var ju därför min kundvagn såg ut som den gjorde... Men att man kan "komplettera" med sånt som man själv tycker kan vara mer könsneutralt. Så väger det mer jämt. Så jag kanske inte skulle ha behövt skämmas då...:-).
 

tänker mycket på det där

Skrivet av  Elin S
Det blir lätt könsstereotypt, men jag försöker motverka det.
Ett problem är ju att leksaker är dyra, och man vill ju köpa det som man tror barnen kommer att leka mest med. Jag har två pojkar, och de har förstås tidigt påverkats av omgivningen, reklam och böcker att tycka att till exempel tåg är spännande. Så därför har de fått dyr Brio-järnväg, som de har lekt mycket med. Att köpa svindyr docka och dockvagn när de inte har önskat sig det, det tar emot.
Men jag försöker ofta balansera det, med att köpa något som bryter av. Ett exempel är syskrinen som de fick häromåret, och den presenten har de använt väldigt mycket.
Och om en av sönerna önskar sig Action Man, bilbana och dockskåp och man inte har råd att köpa allt, så är chansen stor att han får dockskåp och bilbana, men inte Action Man. Det är en ständigt balansgång.
 

Jag förstår

Skrivet av  Anne
hur du menar, kostnader finns ju alltid med i bilden. Men då är det ju ett smart sätt att väga upp det och passa på att köpa mer neutralt när tillfälle ges som i ditt exempel! Särskilt om man har barn av samma kön, såatt det finns lite av varje hemma. Annars kan jag tänka mej att det lätt hänt i t.ex.pojkhemmet inte finns en endaste docka. Eftersom jag har av båda kön så har vi leksaker av alla sorter hemma och bror får leka med systers och tvärtom såklart. Jag hade definitivt försökt väga upp som du gör om jag hade haft två av samma kön. Tack för ditt svar!
 

Nja...

Skrivet av  Helena
... jag brukar tänka som så att könsrollsjulklappar/presenter får de från andra:-) Så vi brukar nog försöka köpa annat - ofta större grejer som skidor, pulkor, snowracers, skridskor, hjälmar - sånt som ändå behövs iofs. Så blir det en hel del böcker, seriealbum (går att hitta mycket kul på antikvariat:-), ofta pysselgrejer, typ textilfärg, lera, pärlor. Trollerilåda, utklädningsgrejer, kikare, ficklampor, musik-CD, dataspel. Dockor och dockkläder är min sexåriga tjej extremt ointresserad av, hon läser och ritar helst, så det känns inte direkt som att handla emot hennes intressen.
 

Det var ju faktiskt

Skrivet av  Anne
smart, för så är det ju att släkten alltid kommer med pojk- resp. flickgrejer! Vissa i den äldre generationen har ju _ibland_ lite svårt att förstå att som din tjej t.ex. inte automatiskt önskar sej dockor mest av allt bara för att hon är just tjej. (Kan tänka mej att hon har en radda dockor trots allt..) :-)
 

Ja...

Skrivet av  Helena
Några dockor finns det: två som hon själv har fått när hon hade en kort dockvagnsperiod i tvåårsåldern, en gammal halvskallig rackare från min tid och två barbie, varav en enbent:-) När omvårdnadsgenen slår till brukar hon klä på gosedjuren.
 

Inte jag

Skrivet av  Ronja
Nej, när jag har köpt presenter till vår dotter (2,5 år) har jag medvetet valt "pojksaker" eller helt neutrala grejor. Hon har t ex fått en verktygslåda med verktyg i plast, småbilar, Brios clown. "Tjejiga" saker kan hon hellre få av andra, eller så kan hon leka med det på dagis så hon inte behöver ha det hemma. Likadant när jag har köpt presenter till hennes jämnåriga kompisar, då har jag försökt köpa i alla fall inte typiska flicksaker till flickor och pojksaker till pojkar, utan mer neutrala saker.

För min del tror jag inte att det fungerar så med könsroller att om man ger barnen "det de vill ha" när de är små så får de bra självkänsla av att vara "inne" och därför vågar bryta mot könsrollsmönstret när de blir äldre. Jag tror absolut att det är så att barnen tycker om de saker de får och som deras omgivning uppmuntrar att de leker med. På så sätt kan man, redan när barnen är små, ge dem en inställning att även flickor visst kan använda verktyg, t ex, och den inställningen bär de med sig när de blir äldre. På det sättet tror jag att man själv kan bidra till ett mer jämställt samhälle.

Jag får dock reservera mig för framtiden, för även jag förstår att ju äldre barnen blir desto svårare blir det väl som förälder att "gå mot strömmen", så vi får väl se om jag håller huvudet så högt om några år...
 

Ja,alltså

Skrivet av  Anne
det är verkligen bra tänkt av dej men det är tur att du reserverat dig lite för framtiden för det kommer troligen att bli svårare att styra då. Men om man har gjort det man kunnat när dom varit små så har det säkert en inverkan och att man fortsätter att uppmuntra olika leksaker/intressen som inte är så könsstereotypa även när dom blir äldre tror jag är bra.Min mamma sa alltid att "vi tjejer kan också alla de där sakerna som killar gör, det är bara att visa dom!"
 

Min son är bara tre än men

Skrivet av  Mortorio
han har ett väldigt brett intresse.
Han gillar dom här typiskt "grabbleksakerna" som tåg, bilar och lego, men även smycken, glittersaker, kläder, fäger, speglar, pärlor och så.

När vi är leksaksaffären hamnar han själv automatiskt på den rosa sidan, jag tror det är för han tycker så mycket om de färgen, vilket jag tror de flesta i den åldern gör oavsett kön. Det är ju en så mjuk färg menar jag.

Jag har gjort tester ibland då han har fått välja vad som helst i affären bara det inte kostar för mycket. Han brukar välja pärlhalsband då.

Men harn är ju som sagt bara tre än.

Men han får en bil i julklapp, en stor bil men radioljud och motorljud som är ... rosa ;D inga problem att kompromissa i den åldern som sagt.
 

Tror att

Skrivet av  Anne
vi får "mjukare" killar om vi stödjer och uppmuntrar att det är självklart att man kan leka med vilka saker som helst. Min kille 7 år är mittemellan, gillar Lego och fordon, men är inte så road av grabbarnas skjut-lekar och sportiga-hävda-sej lekar. Visst blir de påverkade när de blir äldre av _vad_ en kille bör leka med, men man kan ju _försöka_ väga det mer jämt som förälder med viss styrning.
 

Pyssel är jättebra!

Skrivet av  Helene m Leo
Jag brukar gå in på Pandurobutiken och kika på allt roligt som jag kan köpa och pyssla med när Leo blir lite större. Med pyssel har man ju verkligen möjligheten att vräka sig med färger och glitter och fjädrar mm och barnen kan få spraka och vara kreativa!
 

Tack

Skrivet av  Mortorio
en jättebra ide nu inför jul också.
 

Tack för alla

Skrivet av  Anne
intressanta svar jag fått (hittils)! Alltid får man tips och något att fundera över. Det jag ska göra när jag handlar till mina barn är att handla det dom önskar sig (med vissa reservationer) men att handla något neutralt eller "könstvärtom" också! Vet nu precis vilket Lego tjejen ska få och vilket pyssel det blir till pojken!
 

tillägg

Skrivet av  Anne
alltså, det blir inte de mesiga och alltför enkla "tjejlego" som finns, det får bli en dino!
 

Nähej*eftertryck*

Skrivet av  Karin
det där har jag tänkt på sedan barnen låg i magen, tror inte att jag av misstag skulle köpa könsrollsstereotypa leksaker, faktiskt.....
 

Dottern har redan...

Skrivet av  trazzel
...spanat in en borg i trä som hon vill ha i julklapp. Den var väldigt fin, med vindbrygga, fängelsehåla och hela köret. Dessutom fanns det en hel uppsättning figurer till. Kung, drottning, prins, prinsessa, riddare m m utformade i klassiskt sagosnitt.

I mina ögon var det en bra leksak, väldigt fantasieggande och helt könsneutral. Sago/medeltidstemat tilltalar väl både killar och tjejer?

Men när personalen såg flickans intresse var de väldigt snabba med att upplysa om att det fanns en motsvarande prinsessborg också - för det här var faktiskt en riddarborg.

Jag blev så förvånad att jag inte ens kom mig för att fråga vad skillnaden var. Men så otroligt meningslöst att krysta fram könsskillnader i leksaker som i övrigt är neutrala...
 

Var har du hittat detta, vilket märke

Skrivet av  Meche
är det? Låter som en underbar present till min kille. Eller om han hellre vill ha prinsesshistorien ;-)
Vet du om det finns på nätet? Jag kan ju visa honom i så fall och be farmor inhandla...
 

Vet inte...

Skrivet av  trazzel
...vilket märke det var, faktiskt. Den verkar säljas på specialaffärer - i det här fallet en liten lokal (södra Norrland)leksaksaffär med inriktining mot kvalitetsprylar i trä.

Jag har inte sett den på större leksaksaffärer. Nu kollade jag runt lite på nätet också, men hittade inte just den här.
 

i sthlm finns det

Skrivet av  emelie m Viktor 030203
om jag har förstått beskrivningen rätt, sådana riddarborgar (fast prinsessborgar har jag inte sett - bor inte riddare o prinsessor i samma borg?) på specialaffärer som Kalikå (vid Skanstull, sen finns det en annan liknande affär på Folkkungagatan). Stor o fin borg i trä, massor av olika fina figurer.
De har dessutom en bondgård med hur fina djur som helst!
 

Tack bägge två

Skrivet av  Meche
får ge mig ut och leta i småbutiker, men det får bli när vi kommer tillbaks till Sverige, vi är borta tom februari.
 

Både och

Skrivet av  Meche
köper jag till min son. Visst vill han ha "pojkgrejer" men så fort han nämner nåt annat skriver jag det på hans lista och pratar om det. Förra julen önskade han sig en docka vid något tillfälle och det fick han inte glömma... :-)
En halv vägg i hans rum består av ett kök jag byggt åt honom med diskho och en massa köksattiraljer och till det får han alltid något nytt.
Jag tycker inte att det är fel med sk "pojksaker" men det är inget vidare om han BARA får sånt.
Sen är jag inte mycket för glitter och sånt alls så jag hade väl inte gillat det till ev tjej heller. Men pärlor har han, och en dockvagn. Och nagellack i olika färger som är bara hans :-)
Den lille har inte hunnit med en jul ännu (fast han föddes på julafton men då hann vi ju inte med presenter) så det återstår att se. Antagligen ärver han väl storebrors gamla leksaker och så satsar vi nog på lite dyrare och färre saker till honom än storebror fått för nu har vi ingen mer plats till leksaker.
 

Snarare så här:

Skrivet av  Amelie
När jag ser en fin bil eller nåt liknande som jag tänker köpa åt min dotter så känner jag mig ovilligt som en radikalfeminist som köper bilar åt tjejen bara för att göra tvärtom. Och detta trots att jag tror att hon kommer att uppskatta den. Och hon har inte bara traditionella pojkleksaker hemma.

Jag gillar verkligen inte den känslan, för jag vill ju kunna köpa alla slags leksaker till mina barn utan att lägga politiska värderingar i det.
 

Känner igen känslan!

Skrivet av  Helene m Leo
Sonen är bara 5 månader nu men jag känner lite så när jag handlar kläder till honom.
Jag klär honom i ganska neutrala färger och mönster men drar mig lite för att t ex köpa rosa t-shirt fast att jag tycker att det är fint. Hade jag inte varit så medveten som jag anser mig vara(...) så hade jag antagligen köpt skärt utan att blinka för jag gillar färgen. Nu blir det istället någon konstig logisk kullerbytta i min hjärna som leder till att jag låter den rosa t-shirten hänga och tar en gul istället...
 

Exakt!

Skrivet av  ES
Precis så känner jag. Fegar ur ibland bara för att jag kanske är lite för medveten, och inte alltid har lust med "sedär så hon spökar ut, måste hon göra ett femiistiskt statement". Hade jag inte varit uttalad feminist hade det kanske varit lättare. Fast jag brukar fråga maken när jag är osäker, och han gillar det mesta. ("Vad då, vuxna karlar kan ju ha rosa tröjor" *s*)
 

tips

Skrivet av  demeter
jag köpte action man till dottern, för han hade en jättecool släde med draghundar. Dottern klädde av ation man ( mor tittade nyfiket) sen tog hon kläder, släde o hundar, klädde på barbie kläderna och drog iväg. Tjohoo!
 

svårare när de blir större

Skrivet av  Annika
När dottern var yngre hade hon väldigt blandade leksaker. Brio-järnvägen var favorit i många många år och hon önskade sig nya delar till den. Lite mer neutrala saker som bondgård och femhundra (ungefär) olika plastdjur - allt från kor till dinosaurer och gaseller leker hon fortfarande med. Hon ritar, målar och tillverkar saker - har både pärlor och "grabbiga" verktyg som hammare.

Men nu är hon snart 10 år och önskar sig hett Bratz-dockor (de senaste två åren) för det har alla hennes kompisar. Alltså har hon flera sådana, och älskar att klä dem och leka med dem. Hon är också galen i allt som glittrar och allt som är silkigt och mjukt. Alltså både köper och önskar hon sig glittriga saker, silkiga kläder och så vidare. Nån järnväg vill hon inte ha längre, däremot gärna djur (både mjukis och plast).

Och som flera har skrivit - man har inte råd med hur mycket som helst. Visst får hon flicksaker av mor- och farföräldrar. Men även mycket rita/måla/pyssla-saker. Precis som hon får av oss. Lite av varje. Om hon nu önskar sig en Bratz mest av allt i hela världen och säger rent ut att hon kan avstå allt annat bara hon får just den - vad ska man då säga? Jag är stolt över att hon fattat att hon måste begränsa sig. Ska jag sen börja tjafsa om könsroller också...? Hjälp, jag orkar inte!

Det var mycket enklare när hon var liten och inte aktivt önskade sig speciella saker. Då kunde vi själv välja vad det skulle bli.

Fast eftersom hon fortfarande tycker tåg (riktiga och leksaker) är jättespännande och samlar på stenar hellre än glitterklistermärken så kanske något av "spektrat" faktiskt har fastnat...? *hoppas*
 

Artiklar från Familjeliv