NI som har haft barn på sexårs

NI som har haft barn på sexårs
Skrivet av	SESA
under året som gått. Jag har en 5,5-åring hemma som har STORA förväntningar inför skolstarten. Hon kan läsa (bra) och skriva på egen hand och har inga problem med varken ansvar, sociala situationer eller matsalssituationer mm. Är förskoleklassen överflödig? Vad gör de? Vad lär de sig? Kommer hon att bli uttråkad? Jag är så mån om att hon ska få en positiv skolstart, men vågar inte lite på att det blir så om det mest blir en fortsättning på dagis, som hon förresten känner sig för stor för (uttråkad). Hon längtar efter att få läxor men jag försöker att dämpa henne lite och säga att man kanske inte får läxor redan på 6-års men det lyssnar hon inte på. Borde hon börja första klass istället? Eller är det dumt ur andra perspektiv? Fler som har liknande funderingar?
Svar på tråden: NI som har haft barn på sexårs

Det är ingen skola
Skrivet av Karin
Bygg inte upp förväntaningar om det. bara för att de håller till i samma lokaler som skolan blir det inte mer skola. Jag hade ett barn som hade kunskaper som motsvarar vad man kan närman slutar årskurs 1 vad gäller skriva, läsa och räkna men förskoleklassen blev ett toppenår ändå. Hon fick i ett års tid lära känna skolan, matsalen, gymnastiken området, lärarna, kompisarna mm mm. Veckan hade ofta planerad verksamhet t ex gymnastik, utflykt, tema (ihop med hela lågstadiet), bokstäver/matte och likande på fm och sedan var det fri lek på em. Det finns massor som barnen inte kan även om de har kunskap i läsning osv osv. De jobbade mkt med hantverk allt från att väva porträtt av sig själv, bygga små trägitarrer och drakar till rim, ramsor. De satte upp en teaterpjäs varje termin. har personlen glädje och fanatsi behöver det inte vara skolverksamhet för att barnen ska bli nöjda. Tänk på att hon/han ska gå ca 12-13 år i skoan, varför inte leka och vara barn ett år till.

Jo
Skrivet av SESA
det har jag givetvis tänkt på. Hon är ju född i november dessutom, så hon kommer att vara nästan 2 år yngre än de äldsta, om hon börjar skolan ett år tidigt. Jag ser iofs inte någon motsättning mellan att vara barn och leka och att gå i skolan. Jag hann med båda delarna iaf Första klass är inte så blodigt allvar det heller särskilt inte i "nya" skolan där det är så fritt och varierat många gånger. Vi kommer nog inte att sätta henne i skolan ett år tidigare. Hon kommer att få gå förskoleklass, kanske har de möjlighet att arbeta på olika nivå. Hon behöver ju tex inte alls öva bokstäver eller ljuda tex, men då får hon kanske något annat att göra istället. Tack för svar.


Svar
Skrivet av Karin
Vad jag menade var att det inte alls är den fromen av skolverksamhet så jag tror inte att det behövs särskild verksamhet för din dotter i förskoleklassen. Sedan när de börjar i :an är det så lika nivå så där gick min dotter direkt och började läsa kapitalbäcker och en del andra tränade bokstäver men i förskoleklassen finns inte den verksamheten så där gör nog alla barn oftast samma sak.

fårlåt
Skrivet av Jolin
för att jag lägger mig i, men jag måste få säga det jag har att säga ;) Sån e jag ;) Även om din dotter kan läsa och det där nu så kanske hon är "efter" när det gäller andra saker som andra 5½ åringar kan...det kan hon lära sig på 6 års verksamheten...plus att jag tror att det är viktigt att hon får vara 6 år och inte bli äldre fortare... Vad jag menar är att bygg inte upp en bild omkring henne om att hon är speciell (SJÄLVKLART är hon det för dig!) men det kan ge prestationsångest senare när klasskamraterna kommer ikapp henne när det gäller läsning osv... Min kusin är en adopterad tjej som fått ALL uppmärksamhet från sina föräldrar, hon var/är ett litet A-barn, läste och skrev tidigt och när hon började skolan var hon före de andra barnen och hon visste om det...för hennes föräldrar mer än gärna påpekade det för henne och berömde henne...2 år senare hade de andra barnen kommit i kapp henne och hon var inte längre "speciell" det gav henne grym prestationsångest och hon kände sig värdelös för då var hon inte längre duktigare än dom andra... Hoppas inte jag har skrivit på ett påhoppande sätt nu, jag ville bara ge dig min åsikt och den är låt henne vara 6 år, 6 års verksamhet är inte som dagis, men det är heller inte som skolan...det är ett mellanting, en förberedelse för skolan helt enkelt, en bra sådan!

Det är svårt
Skrivet av Tigermamman
att vara ett år yngre bl a när de kommer i tonåren. Det har jag från min fd man, som började ett år för tidigt, och från flera av mina elever. Redan vid 11-12 års ålder startar det. Då får ju många flickor sin mens och för en som är ett år yngre är det totalt ointressant att tala om, märker jag. Min son är lika gammal som din dotter och i övrigt, att döma av vad du skriver, väldigt lik henne. Vi har dock beslutat, bl a med stöd av ovanstående och samtal med förskolläraren i fsk-klassen, att han ska gå med sina kompisar. Det får vara viktigast nu. Dessutom ska både skola och förskoleklass anpassa sin veksamhet/undervisning efter de enskilda barnen (detta enligt läroplanen - det finns ju en för förskolan också), så det borde gå bra ändå. Jag räknar med att få ligga på om intressanta och, för min son, adekvata uppgifter att pyssla med. Ett råd jag kan ge dig är att prata med många olika människor som verkar vettiga. Jag var oerhört vilsen innan, men nu känner jag mig säker. Jag frågade förresten min son också och han ville gå med sin kopisar, så... Tänker att han ju kan flytta upp senare, om det inte fungerar. Hoppas du hittar en lösning som passar din dotter bra!


Tack
Skrivet av SESA
Jo nu har vi varit i kontakt med skolan, och det känns ändå rätt bra att inte gå in i ettan direkt. S kommer inte att känna något barn, vi ska flytta om ett par veckor och kanske är förutsättningarna för kamratskap lite bättre på förskolan än i ettan. Jag hoppas också att de följer läroplanen på riktigt och verkligen förmår stimulera ALLA barn, även de som inte kräver så mycket. Annars får man väl bli en sån där besvärlig mamma som gnäller på alla föräldramöten och som kräver än det ena än det andra. S Hoppas det går bra för er också!

Det är olika i olika skolor
Skrivet av Camilla
Min dotter går i skolan 3 timmar om dagen och resten av tiden är hon på fritids. De har lärt sig läsa och skriva och har matteböcker med mängdlära. Varje helg får de läxa. Det är gjort på ett mycket lekfullt sätt och handlar om att träna på att koncentrera sig. Hon tycker att det är jätteroligt att få läxor och har lärt sig oerhört mycket.

Mängdlära???
Skrivet av Pia
Är den tillbaka, ve och fasa!


Ja, visst får man kalla kårar
Skrivet av Camilla
Men det är lite roligare än på vår tid då man skulle ringa in fyra päron. Nu ska de färlägga bilder.

Det varierar från skola till skola
Skrivet av gravid igen bf 10/11
vi har erfarenhet av 2 skolors sexårsverksamhet och de skiljer sig åt väldigt mycket. Det ena var som fritids hela dagen (bara lek och bus och samling med fruktstund), den andra skolan har arbetspass hela förmiddagen och där jobbar barnen med skriva/läsa, räkning, geografi, projektarbeten om stenåldern och andra kulturer. Tycker ni ska besöka skolan och kolla lite vad de har att erbjuda - annars kanske ni hittar en bra friskola? Att hoppa direkt till 1a klass kanske skulle fungera om din dotter är född tidigt på året och socialt långt framme. Pojkar tror jag inte klarar det socialt lika lätt. Vår son började ett år för tidigt men det sociala glappet mellan honom och tjejerna i klassen blev lite för stort. Detssutom var han minst i växten och hade svårt att hänga med i takten på gympan. I åldersintegrerad klass spelar det säkert mindre betydelse....återigen får ni kolla vad som erbjuds!

Jag har just tjatat in min dotter...
Skrivet av NenNa
..i sexårsverksamheten eftersom jag känner att hon inte får någon som helst stimulans nu - och de saker de gjorde på sexårsklassen när vi var där och hälsade på är sådant hon gjort hemma för länge sedan... Efter att ha tjatat i flera månader så kommer hon få börja nu i veckan. Hon är född i maj -98 förresten. Mitt mål är inte att hon ska \'bli färdig\' med skolan ett år tidigare, utan snarare att hon ska tycka att det är ett kul ställe att var på! Om jag låter henne börja sexårs till hösten istället så kommer hon antagligen inte att få en enda utmaning på över ett år och det känns helt fel! Även om lärarna säger att de anpassar verksamheten till varje enskilt barns förutsättningar så är jag helt övertygad om att de som har svårt att hänga med kommer att få mera uppmärksamhet än de som gör sina uppgifter utan större väsen! Och det är antagligen lättare att sysselsätta barnen snabbt än att ge dem en avpassad utmaning - så jag förstår att det blir som det blir. Och jag förstår barnet som inte kräver att bli utmanad också - tänk vad kul det är att alltid kunna göra ett perfekt resultat på allting som läggs framför en! Tänk om resten av livet kunde vara sådant också... Socialt så känner hon redan i princip alla barnen i den nya klassen eftersom de gått på Kyrkans barntimmar etc ihop tidigare, ochom hon får välja så är det dessa barn hon leker med utanför dagis istället för de andra barnen födda -98. Däremot har jag fått förvånansvärt mycket kritik från bekanta. De tycker att jag ska \'låta henne vara barn och leka\' så länge som möjligt... Hmmm... Om hon inte får leka på sina egna villkor på dagis - varför ska jag då låta henne vara kvar där till i augusti, för att hon då ska få göra saker hon redan kan i ett år? Det enda jag kan tänka mig är att det är Jante som är framme! Varför ska det vara så fult att vara \'duktig\' på skolämnen när det är helt ok att vara fysiskt duktig? (Det var nämligen helt acceptabelt att dela in barn i simskolan efter hur bra de var på att simma...)Det kan ju inte vara mycket osm är mera skadligt för ett barns utvekling än att det ska ha långtråkigt i skolan bara för att \'passa in i gruppen\' när det enda kriteriet verkar vara att man är född på samma år...


äsch
Skrivet av Jo
du ska skita i vad folk säger. DU känner ditt barn bäst och om du är helt säker på att dina skäl för att låta henne börja tidigare är de som du anger här ovan är det väl självklart bara BRA för din flicka. Folk snackar så mycket och lägger sig i så mycket de inte vet nåt om.

Individuell bedömning ett måste
Skrivet av Mamma och med erfarenhet av barn genom yrket
men sen tror jag också att det kan vara bra att ge saker och ting tid. För att utvecklas väl så behöver vi både uppmuntran, utmaningar, hinder att ta oss över, frustration. Vi behöver både kunna roa oss men också uthärda leda. Sen måste det bedömas individuellt hur de bästa förutsättningarna ska kunna ges varje enskilt barn. Ibland betyder det tidigarelagd skolstart, ibland senarelagt och oftast utifrån den generella åldersindelningen. Det jag inte begriper är varför det så ofta blir en diskussion huruvida det inte skulle få vara tillräckligt tillåtet att ett barn kan, vet, klara så mycket, jante-lagar och avundsjuka. Det är ju mil emellan resonemang som förutsättningar för ett barns personliga utveckling och att värdera barnet som duktigt (med motsatsen inte duktig). Denna diskussion återkommer om och om igen och har tendens att skjuta brevid mål. Visst, när ngt är känsligt så blir det lätt att känslor ta över och blockerar. Fullt mänskiligt dessutom. Och inte är det så lätt att mötas i diskussioner då grundläggande värden kring vad människor behöver för att må och utvecklas bra skiftar. Det blir så lätt att när vi möter motsatta åsikter så lägger vi in våra egna värden i den andres resonemang och då verkar det hela så dumt. Då blir det svårt att lyssna på varandra. Och ibland är det inte ens det vi eftersträvar, många inlägg skrivs ju för att vi söker bekräftelse. Själv tror jag att människor behöver hela bredden av upplevelser för att få en rik inlevelsevärld. Där behöver vi främst positiva upplevelser och bekräftelse men också delar av frustrationer, konflikter för att även få de delarna på plats så att de blir resurser och en styrka i livet som faktiskt innehåller både gott och mindre gott. Min erfarenhet är att just fem-sexåringar är inne i ett utvecklingsskede i livet där de vill jättemycket, kan mycket och vill öära sig ännu mer. Men det finns också mycket de inte lärt sig och en del sånt som de själva tror sig kunna men inte kan. De är intenssiva och man pratar ofta om barnet med så mkt känslor som om de inte fick plats i kroppen. De är inne i ett skede att utveckla förmågor som att vänta på tur, härda ut, se saker i flera steg osv. Förmågor som det sällan talas om men som för känslolivet och det sociala livet är viktiga. Detta behöver ges tid och frustrationen behöver få finnas. Givetvis med måtta. Så jag tror inte att man ska ha för bråttom med skolstarten i detta skede. MEN det finns givetvis barn som utifrån en sammantagen bild ändå skulle få mer ideala förutsättningar om de fick börja skolan ett år tidigare och de ska självklart få möjlighet att göra det. Och bara för att poängtera det än tydligare - mitt resonemang handlar inte om att vara/inte vara duktig,intellektuellt utvecklad o dyl.

Tack för svar!
Skrivet av NenNa
Vilket jättebra inlägg! Och, ja, jag skrev nog mest för att få lite bekräftelse. Jag känner igen att min dotter har varit intensivt intresserad av att lära sig saker - men det var ända tills hon började på dagis och blev inplacerad i en grupp helt baserad på födelseåret. (I andra änden av året finns två pojkar födda med två veckors mellanrum, men bara den ene fick vara med eftersom den andre är född \'ett år senare\'...). Nu kommer hon hem med saker hon gjorde hos dagmamman för flera år sedan, säger själv att hon alltid blir färdig först och har långtråkigt efteråt mm. Jag har pratat med de anställda på dagis och de ser inga problem alls - de tycker bara att hon är jätteduktigt... Jag har alltså dragit slutsatsen att man i den individuella bedömningen endast ser det individuella barnets begränsningar och inte dess möjligheter. Resultatet av ett par månader i den åldersbegränsade gruppen på dagis har gjort att hon vägrar att prova saker hon inte vet att hon kan, eftersom hon blivit livrädd för att ha fel någon gång - alla nya saker vill hon numera göra i enrum först... Jag tror inte på att dela in barn i alltför homogena grupper över huvud taget! Ibland behöver man vara bäst på saker och inbland sämst - då blir det inte lika laddat! Man behöver dels gnuggas mot de som kan mera och dels få vara \'duktig\' ibland. Om hon känner att hon skulle trivas bättre med att gå ihop med de som är födda samma är som hon så kommer hon självklart att få flytta \'ner\' en klass igen. Detta är ju ingen prestigeförlust om inte vi vuxna gör det till en sådan! Det blir ju mycket svårare att senare försöka läsa ikapp. Mitt mål är att hon ska känna att skolan är en kul plats där det är självklart att man ska lära sig nya saker! Mitt mål är också att hon ska utvecklas till en trygg person, som törs ta plats och inte låter sig trampas på. Hon ska inte behöva hamna i den klassiska rollen av \'duktig flicka\' som alltid har svaret, är tyst och prydlig och inte ställer till något besvär för läraren...


Du har rätt
Skrivet av Anonym
Jag är orolig för samma saker som du angående min dotter. Hon är också duktig flicka som lyckas med det mesta och är rädd för att göra fel. Jag har själv samma erfarenhet och vill inte att hon ska hamna i samma situation som jag var i när jag gick i skolan. Jag hade möjlighet att börja skolan ett år tidigare men valde bort det för att jag ville gå i samma klass som mina jämnåriga kompisar. Jag hade oturen att få lärare som inte gav mig några utmaningar. Allting var alldeles för lätt för mig. En del av mina klasskompisar var avundsjuka för att jag hade det så lätt för mig. Så fort jag gjorde något fel eller svarade fel så retade de mig. Detta i kombination med att nivån var för låg gjorde att jag fick stora problem i gymnasiet när nivån höjdes rejält. Då visste jag inte hur man läste läxor eller till prov, jag vågade inte fråga om något av rädsla att visa att jag inte kunde något och jag var jätterädd för problemlösning och gav upp snabbt om det var en uppgift jag inte klarade på en gång. Min erfarenhet visar att det är jätteviktigt att barn tidigt får lära sig att det är ok att misslyckas och att det finns uppgifter man får kämpa med ett tag för att förstå och klara av. Jag tycker skolan verkar misslyckas med detta i dag. Det finns en attityd att "de som är duktiga klarar sig alltid". Stå på dig med din duktiga tjej och lycka till!

NI som har haft barn på sexårs

Det är ingen skola

Jo

Svar

fårlåt

Det är svårt

Tack

Det är olika i olika skolor

Mängdlära???

Ja, visst får man kalla kårar

Det varierar från skola till skola

Jag har just tjatat in min dotter...

äsch

Individuell bedömning ett måste

Tack för svar!

Du har rätt

Artiklar från Allt för föräldrar

Artiklar från Familjeliv

Livsstadier

Samarbeten

Forum

Verktyg

Information