Ledsen kille (blir nog långt) (blev virrigt också)

Ledsen kille (blir nog långt) (blev virrigt också)
Skrivet av	Ledsen mamma
Hej alla kloka! Min lille 6-åring (eller eg är han bara 5, fyller 6 i november) trivs inte alls i 6-års. I början gick det jättebra, han tyckte det var spännande och roligt, han kände sig stor som fick börja skolan. Han har två syskon i skolan, så han känner väl till miljön efter alla gånger han varit med och hämtat/lämnat dom. Den första veckan var allt bra, sen började han gråta på mornarna och klamra sig fast i mig eller pappa när vi lämnade honom. Fröken fick hålla i honom och vi fick lämna ett gråtande barn. Vi har prövat att stanna ett tag, men det blir inte bättre, bara värre när vi väl måste gå sen. Enligt hans fröken går det över på 2 minuter när vi har gått. Hans bästa kompis från dagis skulle börja i samma klass, men dom flyttade till annan ort under sommaren. Eftersom han går i en blandad klass (F-6) är det inte så många 6-åringar, bara 2 killa till och dom två var tydligen bästisar från ett annat dagis. Det finns ett par tjejer från hans dagis, men inga som han brukade leka med. Däremot finns det ett par 1:or som kom från samma dagis. HAn brukar inte ha nåt problem med sociala kontakter annars, men det verkar inte ha funkat i den här klassen. Han har börjar berätta hemma att dom andra 2 6-åringarna + några större killar är dumma mot honom. Dom säger att han inte får vara med, nån gång har nån slagit honom och en gång har en kille stuckit en nål i huvudet på honom. Han säger att fröken inte har sett det och fröken säger att allt går bra. När jag kommer och hämtar honom är han nästan alltid ute på skolgården och leker, ensam. Jag har aldrig sett nån av hans fröknar ute, så jag undrar hur bra koll de har på vad som händer. Han har ett par kompisar i andra klasser, som han gärna leker med. De gånger jag sett honom leka med nån så har det alltid varit med nån i en annan klass. Men deras tider stämmer inte alltid, så ibland har de inte rast samtidigt. Nu har han börjat klaga över illamående och huvudvärk på mornarna också. Han är så glad när han vaknar och äter frukost, men när det börjar dra ihop sig till att gå så börjar han känna sig dålig. För en stund sen ringde min man, då hade dom ringt från skolan och sagt att han kände sig dålig, så min man fick hämta honom. När han väl kom hem märktes inget alls på honom, då var han glad och pigg igen. Jag börjar fundera på att försöka byta klass. Jag tycker inte att det funkar i den här klassen. Han är förmodligen lite överkänslig också, jag vet att han kan ta åt sig i överkant om nån säger nåt som kanske inte alls är så illa ment. Men han blir jätteledsen. Och jag tycker inte hans fröknar verkar ha koll på vad som pågår. När jag berättade att killarna sagt att han inte fick vara med så skulle fröken prata med dom. Sen berättade hon att hon gjort det och då sa dom att visst * vara med oss. Men då ville inte min kille, självklart inte, när dom strax innan sagt tvärtom, men när fröken sa åt dom så gick det bra. Men iom det så släppte fröken det hela, för * ville ju ändå inte vara med. gråter när jag skriver detta I en annan klass (där för övrigt storebror går) så finns en annan kille som min son lekte mycket med på dagis. Jag pratade med hans mamma häromdan, hon sa att hennes kille inte heller hittat nån kompis direkt i klassen. Min son och den här killen leker alltid om dom hittar varann på skolgården. Jag börjar känna att jag skulle vilja flytta min son dit. Men vet inte hur jag ska göra. Det har ju gått så kort tid ännu. Jag kanske inte gett det en ordentlig chans än. Jag vore jätteglad för tips och synpunkter och reflektioner. För det här är jättejobbigt, jag mår så dåligt över att han ska vara ledsen och inte trivas, han som sett fram emot att börja skolan så länge...
Svar på tråden: Ledsen kille (blir nog långt) (blev virrigt också)

Hej
Skrivet av Lhisa
Jag skrev ett inlägg lite längre ner om min dotter som oxå trivdes bra i början men sen inte ville gå till skolan mer. Hon sa att ingen ville leka med henne och jag drog igång världens cirkus på skolan. Man vill ju inte att ens lilla barn ska må dåligt. Fröknarna sa då att, jo, hon är mest för sig själv och är lite tillbakadragen (vicket hon aldrig varit förut). Vi började då fundera på att byta skola. Men redan efter ett par dagar så blev det bättre. Hon gråter när man lämnar henne, men personalen tar hand om henne på en gång. Förra veckan panikvrålade hon så jag gick därifrån med tårar i ögona. Jag ringde dit efter en stund och då var hon hur glad som helst å lekte med andra barn. Det är iofs inte lika på alla barn, men jag tror att man gör de en otjänst om man nu så här i början flyttar på de. Du menar kanske inte byta skola utan bara byta grupp? Det kanske inte är så farligt. Men jag tror ändå att det kommer att gå över när han vant sig vid omställningen att börja skolan. Omedvetet kan det ha blivit så stort och uppblåst hela grejjen med att börja skolan att de känner ett sånt krav på sig att klara detta. Då kan de säkert reagera hur konstigt som helst. Läs inläggen jag fick som svar på "Hur trivs" längre ner. De svaren lugnade mig massor! Kramar till dig i en jobbig tid!

Byt klass!
Skrivet av Kristina
Jag vill säga emot Lhisa. Visst kan hon ha rätt i att det blir bättre, men å andra sidan, varför ska han plågas ens en dag? Vad är det för mening med det? Det skulle väl gå lika bra att gå i en annan klass. Du har alldeles för många indikationer på att det inte funkar och tyvärr säger mig mina erfarenheter från min skoltid att man alldeles för fort fastnar i en roll som utanför. Ring skolan idag och be att få flytta honom!


Så här tänker jag
Skrivet av Villemo
Först - stackars din lille kille som har det så tufft och stackars dig! Det som oroar mig mest i ditt inlägg är lärarnas reaktioner och framför allt ditt brist på förtroende för dem. Det är viktigt att du kan lita till 100 % på dem för att våga lämna en kille som kanske är lite ledsen. Att de bara säger "X vill inte vara med" och nöjer sig med det duger inte, tycker jag. Om han skulle gå kvar - vad finns det då för utbud av tänkbara kamrater? Är han hänvisad till de som nu varit dumma med honom? Hur ser det ut i den andra klassen? Finns det fler än bara den enda killen du skrev om? Det är sårbart att hänga upp för mycket på en enda kompis - de kan flytta, etc. (vis av erfarenhet), så det bästa är om det finns några barn som kan kan fungera med - även om han får en bästis. Innan du ev byter: Prata med lärarna igen och se om de tar dig och din oro på allvar. Besök också den andra klassen och tala med lärarna där, du bör ju känna större förtroende för dem för att byta, tycker jag. Fråga lite om barngruppen i allmänhet - stämningen och tonen barnen emellan är viktig. Min sexåring gick för sig själv första veckorna, för blyg för att ta några initiativ. Han gillade skolan men hade ingen vän, som han sa. Där är dock lärarna underbara och vill gärna att man berättar vad barnen säger hemma om skolan. De såg till att göra små uppgifter där de delade in barnen kanske två och två och valde de barn som de trodde skulle gå bra med min pojke.Sakta men säkert blir han nu varmare i kläderna och det är inga problem att gå dit. Lycka till!

Tack ni som svarat
Skrivet av Ledsen mamma
Min son är hemma och sjuk idag, så det var väl på gång igår när han kände sig dålig. Men han var ledsen igår också, ett par av killarna hade sagt åt honom att han inte fick stå på sin plats i ledet, han skulle ställa sig sist. När jag frågar vad fröken sa, så säger han bara att hon inte hörde. Hon verkar aldrig ha hört eller sett nåt. Nej, jag har väl inte så stort förtroende för henne (eller dom, de är två). Om han byter så är det inte skola utan bara klass. I den andra klassen går min äldre son, så dom fröknarna känner jag. Dom är ALLTID ute på skolgården, åtminstone en av dom, när man kommer för att hämta. Minstingens fröknar har jag aldrig sett ute. Nåväl, jag pratade med dom i andra klassen om hur det var och dom sa att dom skulle försöka tussa ihop min son mer med killen som går i den klassen. Det är ju fler från min sons dagis i den klassen och dessutom går hans storebror i tvåan där. Men jag är fortfarande tveksam om det räcker. Igår hade nån gömt sonens pokemon-album (fast det hittade han efter en stund), samt stulit några pokemonbilder som han hade liggande på sin hylla. Så nu har vi kommit överens om att han inte tar med pokemon-bilderna till skolan mer. Min man har också börjat inse att det inte funkar nu, han börjar också prata om att byta klass. Han lämnar dom andra barnen idag, då skulle han prata med fröken en gång till. Sen vet jag inte riktigt hur man bär sig åt för att byta klass. Ringer man rektor eller kan man fixa det med lärarna? Jag vet inte alls hur dom ställer sig till det. I minstingens klass försvann 3 barn som skulle ha börjat pga flytt. Den gruppen är redan liten, kanske vill dom inte bli av med en till till en annan grupp som redan är stor. Men jag tänker inte acceptera att min son ska ha det så här!

Fattar inte riktigt
Skrivet av Villemo
Om han byter klass, börjar han åk 1 då i stället för sexårs, eller är det en paralellklass (fast då skulle väl inte brorsan gå där?) Det gäller ju att han klarar av det också. Är han född sent på året kan det bli jobbigt längre fram, t.ex. Jag skulle absolut tala med rektorn om ett byte. Visst är sexårsgruppen liten, men eftersom det är samma skola tappar de ju ingen skolpeng för din son, så det borde inte vara omöjligt. Förhoppningsvis kan rektorn förankra det bland lärarna i båda klasserna. Alternativet är att han/hon beslutar att själv ta tag i situationen och se om inte hans nuvarande lärare kan göra mer för honom så att det kan fungera. Det har ju trots allt inte gått så lång tid på terminen. Det bästa tror jag är om man kan få det att fungera bättre ädr han går (har nu bjudit hem någon av de andra barnen?) Men verkar lärarna nonchalanta och ovilliga att hjälpa till här så gå på magkänslan - det är nästan viktigast av allt att lärarna vet och vill veta vad som pågår i gruppen.


Förklaring
Skrivet av Ledsen mamma
Hej och tack för att du bryr dig. Nej, även om han byter klass går han fortfarande på 6-års. I vår skola kör dom med blandade klasser. Det finns 4 arbetslag/klasser/spår eller vad man ska kalla det. Varje klass består av 6-åringar upp till 6:or. Nu är ju 6-åringarna aldrig tillsammans med 6:orna, men dom tillhör ändå samma klass och lärarna tillhör samma arbetslag. Min äldre son går alltså i tvåan i ett annat spår/klass. Total består ett sånt spår/klass av uppåt 85 barn, men i varje åldersgrupp är det ganska få. I min minste sons klass skulle det ha börjat 10 6-åringar, men 3 flyttade som sagt under sommaren, så det blev bara 7, 3 killar och 4 tjejer. Så kompisunderlaget är ju inte så stort. Nu hade min man pratat med fröken idag och dom säger att min son gärna söker sig till dom större barnen. Han är nämligen väldigt idrottsintresserad och vill gärna spela fotboll/bandy. Dom andra mindre barnen gör visst inte det och han är ju för liten för att kunna hänga med tvåorna. Det är väl ok om han inte vill leka deras lekar, då får han väl finna sig i att bli lite ensam, men dom får ju inte vara dumma mot honom. Kanske han söker sig till de större för att de mindre sagt att han inte får vara med dem. Vet inte alls hur vi ska göra, just nu är han ju hemma och sjuk, men det kan inte fortsätta så här.

Känner med dig
Skrivet av Eminella
Åh, vad jag känner för dig och din son! Kanske beror problemet lite på att er skola verkar ha åldersblandade klasser. Det kan inte vara lätt, speciellt om man är född lite senare på året, att komma in i en grupp som huvudsakligen består av äldre barn. Där jag bor finns det två skolor, en med åldersblandade klasser och en med "vanliga" klasser. Vi valde skolan med "vanliga" klasser, för att där består klassen av 27 barn i samma ålder och därmed är chansen större att barnet hittar någon/några kompisar som han/hon trivs med. Har ni möjlighet att byta skola? Annars är nog det bästa att försöka byta klass. Hoppas att det ordnar sig! Kramar till dig och sonen!

vill ge dig en kram..
Skrivet av Carro m fyra barn
för jag vet precis hur det känns när ens barn blir utanför!!! OCh jag skulle nog försöka få till ett byte för din son snarast, det har inte hunnit gå så lång tid ännu i skolan att han inte bör ha några problem med att komma in i den nya klassen. Om de är 3 killar varav två är så tajta och itne låter honom vara med så blir han ju utanför och det är aldrig roligt! Särskilt inte om det verkar somd e inte är så schyssta mot honom heller.. usch jag känner med dig verkligen, ångesten man känner då är inte att leka med... FÖr min dotter ordnade det sig ganska snart i lekis, och min son som nu börjat lekis verkar ha hittat en kompis i alla fall så jag har hopp om framtiden :-) kram

Ledsen kille (blir nog långt) (blev virrigt också)

Hej

Byt klass!

Så här tänker jag

Tack ni som svarat

Fattar inte riktigt

Förklaring

Känner med dig

vill ge dig en kram..

Artiklar från Allt för föräldrar

Artiklar från Familjeliv

Livsstadier

Samarbeten

Forum

Verktyg

Information