Nedstämd o lessen...

Forumarkiv I Forumarkiv II

Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Nedstämd o lessen...
Skrivet av	Ann med fyra
Har tre barn 6,7 och 9 år. Plus en baby på två veckor. Babyn kom en månad för tidigt o är väldigt liten o måste därför matas med sked var tredje timme. JAg pumpar mjölk i samband med matningarna. Innan babyns ankomst var jag sjukskriven o var väldigt glad över detta för äntligen fick jag tid för och med barnen. när jag jobbar blir det ju tyvärr inte så mycket tid över till dem, för det är ju så många måsten hela tiden. Barnen har hela tiden glatt sig enormt över att få ett småsyskon. Och så nu när babyn är här har barnen fått en riktig monstermamma. JAg är sur hela tiden o blir superirriterad på de stora för småsaker. JAg bara skäller o gapar o skriker. Känner inte igen mig alls i detta arga tillstånd.Är väldigt trött av att inte få sova mer än 2-2,5 timmar åt gången. Känner mig nedstämd o bedrövad över att babyn kom så tidigt o över att jag inte fick vara gravid tiden ut samt över att vara orolig över att babyn inte ska gå upp i vikt ordentligt o över att behöva mata så ofta o över att inte få sova ordenligt. Som väl är har ilskan än så länge inte gått ut över babyn, men det är väl bara en tidsfråga... Nog med gnäll för denna gång.
Svar på tråden: Nedstämd o lessen...

Känner igen mig !!!
Skrivet av Annika fyrabarnsmamma
Hej Ledsen liten mamma! Jag är också en ledsen fyra barnsmammma .Barnen är 6, 5, snart 3 också en liten kille på nio månader. Vårt yngsta barn föddes med ett brådskande akutsnitt och var allvarligt sjuk vid sin ankomst,Vi låg inlgade fyra veckor på neonatalen . På grund av allt detta fick jag en depression efter två måander efter hans födelse och går fortfarande och pratar hos en psykolog. Han har verkligen vänt upp och ned på hela vår tillvaro och jag trodde aldrig att jag skulle få uppleva dessa negativa känslor,energilöshet, nedstämdhet,skuldkänslor osv. Hela nyföddhetsperioden som blev förstörd ,förlusten av en normalförlossning, den stora oron för lillkillen om han överhuvudtaget skulle stanna hos oss osv. Vissa dagar är bedrövliga men nu kan jag ändå börja känna att jag börja få tillbaka lite mer energi eftersom jag fått tömma mina tankar och min oro hos psykologen.i somras kände jag mig som en tidsinställd bomb och allt var oerhört fokuserat på alla negativa känslor efter det som hänt. Har verkligen inte varit en närvarande mamma åt mina andra barn och känner att man har mycket att ta igen. Att komma tillbaka till en normal vardag där man kan leva med det som hänt på avstånd ligger ännu långt ifrån mig men jag hoppas en dag att jag kan leva med det som en erfarenhet på avstånd. Många kramar från Annika

Till Ann med fyra
Skrivet av Fyrabarnsmamma och neosyster
Jag förstår dig och känner igen mig, har själv fyra barn fast de är inte så små längre. Men snälla,snälla du låt inte din ilska gå ut över babyn. Har du ingen möjlighet till avlastning? Pappa, mormor, farmor etc. Låg ni länge på neo??? Fick du tillräckligt med stöd och information? Det är ju alltid en krisartad situation att få sitt barn för tidigt så det är inte konstigt att du mår som du gör. Skulle gärna hjälpa dej om jag kunde. Du är säkert en jättbra om än slutkörd mamma. Skriv gärna igen.

Artiklar från Allt för föräldrar

Artiklar från Familjeliv