Sök på innehåll hos Allt för föraldrar
Ni som varit hos BVC-psykolog, snälla |
|
| Skrivet av | x |
| Mår ganska dåligt ända sedan ngra dagar efter förlossningen. Gråter i timmar varje dag, har ångest, sover dåligt, äter mkt mindre än vanligt. Mår okej när jag går ut bland folk men dåligt hemma. Till saken hör att min bror dog i en olycka sju veckor innan lillen föddes, förlossningen var en mardröm o det är svårt att veta vad som är sorg o vad som är depression eller amningshormoner eller... Lillen (6 mån)mår toppen och utvecklas fint men har varit hos BVC-psykologen för min skull. Tror att det finns en del med min familj som jag skulle behöva bearbeta litet mer ordentligt men tycker nog inte att ett stödsamtal i månaden hjälper så mkt mer än att man får lätta på trycket litet. Funderar på att söka en privat psykolog men det är ju så förbannat dyrt. Vad har ni fått hjälp med hos BVC-psykologen? Har det funkat bra? Hur länge har ni gått kvar? Misstänker att det skulle vara bra för mig att reda ut ett o annat även om humöret skulle stiga litet, borde jag kanske leta upp ngn med mer tid? Vad tycker ni? | |
| Svar på tråden: Ni som varit hos BVC-psykolog, snälla | |
|
|
|
bra kontakt! |
|
| Skrivet av Annika fyrabarns mamma | |
|
Jag går till en barn och mödravårdspsykolog på sjukhuset. Fick kontakt med henne när jag gick i samtalsgrupp efter mitt akuta kejsarsnitt kände starkt förtroende till henne från början och när jag började må dåligt så kontaktade jag henne istället för min BVc psykolog. Visserligen får jag köra fem mil längre men det spelar ingen roll för hjälpen jag får från henne är verkligen till stor hjälp. I början träffades vi en gång i veckan under två måander sedan blev det varannan vecka och nu är det mellan var tredje till fjärd vecka. Mår man mycket dåligt i början så är det betydligt bättre med tättare besök man har så mycket inom sig som måste ut. Kan du inte få hjälp lite oftare tror du om du säger ifrån. Annars kanske du hade kunnat få hjälp från en mödravårdspsykolog det har man rätt till här så länge barnet är under 1 år. Lycka Till! Kram Annika |
|
Vad är en MVC-psykolog? |
|
| Skrivet av x | |
| Vad är det för skillnad på MVC- eller BVC-psykolog? Har de olika inriktning? Mitt problem är inte att jag har dålig kontakt med mitt barn o jag känner mig trygg som mamma. Däremot mår jag dåligt av allt som hänt samtidigt med förlossningen o känner mig ledsen bara jag tänker på den o vår första tid ihop. Känns litet som om det hela nu övergått i en depression som kanske inte bara är en reaktion på allt utan jag mår bara sämre. Mina nära o kära har litet svårt att förstå hur jag mår eftersom jag alltid ser prydlig o välordnad ut, sköter om bebisen, träffar mkt folk och är ute mkt. De förstår inte att det är enda sättet för mig att klara av det här, mår ju bättre när jag kommer ut. Har också väldigt svårt att be om hjälp från andra, inklusive sjukvårdspersonal. Är så van att klara vad som helst, ha ansvar o klara vilken stress som helst o nu klarar jag knappt att ta hand om mig o bebisen. Tycker det är så jobbigt och pinsamt att ens berätta för min egen BVC-sköterska eller barnmorska hur jag mår om de inte frågar rakt på sak att jag oftast låter saken bero och att ringa ett telefonsamtal för att be om hjälp ger mig ångest i veckor bara vid tanken. Sätter upp min vanliga glada min som nästan ingen ser igenom. Suck | |
|
|
|
försök till ett svar! |
|
| Skrivet av Annika fyrabarns mamma | |
|
Jag vet inte riktigt vad skillnaden är egentligen men jag tror att en mödravårdspsykolog är inkopplad mycket under själva graviditeten när man väntar barn och kanske precis i början. Vår BVC-psykolog är mest inriktad på barnen och inte mamman. Så har man jälv problem typ är deppig och så , så är det MVC man får prata med. Nu var det ju lite speciellt för mig genom att jag redan hade en kontakt med denna psyklogen . Hade jag inte haft det och inte gått i snittgrupp så vet jag inte hur jag hade mått idag och om jag hade begripit att det var så allvarligt. Jag kände precis som du och hade inte heller några problem att knyta an till min bebis utan det var själva förlossningen och allt annat som att min son var allvarligt sjuk och inte kom hem föränn efter en månad osv. Jag var också en duktig flicka som är van att klara mig själv och ofta varit en som andra kommit till när de haft problem.Jag hade en väldigt god min utåt fast jag mådde vansinnigt dåligt. Efterår när jag berättat har ingen förstått att jag var är deprimerad. På efterkontrollern skulle jag alsrig fått för mig att berätta för min barnmorska om att det inte kändes bra inombords. |
|
psykologen o förlossning-bearbetning |
|
| Skrivet av x | |
| Ja det är väl tyvärr ganska vanligt att en del av oss inte säger till förrän det är riktig kris och det är då inte många som märker hur man mår. Nej, jag pratade bara litet m min bm på efterkontrollen om att själva förlossningen var jobbig (dock normal) men det känns inte som om hon riktigt tar det på tillräckligt allvar när man säger ngt. Hon är snäll o trevlig men verkar inte riktigt förstå o jag hade behövt en som verkligen frågade mig rakt på sak, min bvc-sköterska är bättre på det. Jag funderar på om psykologen på bvc/mvc (verkar som om min jobbar på båda ställena) är bra på att hjälpa en att bearbeta förlossningen också. Hon borde ju ha haft en del med sådant att göra förut. Känner mig inte livrädd för nästa men faktiskt litet nervös pga det bemötande jag fick den här gången. Tänk om man bara hade vetat att man fick en trygg o lyhörd bm nästa gång, då hade jag kännt mig helt lugn! | |
Hej... |
|
| Skrivet av Lo | |
|
Tyvärr har jag inga svar på dina frågor utan vill bara,om du orkar läsa, berätta att din situation liknar min väldigt mycket. Har också en son på 6 månader (första barnet) och har väl hela tiden sedan han föddes gråtit i stort sett varje dag. Det gjorde jag tyvärr under graviditen också och det är ingen som vet om detta förutom min man. Sonen var välplanerad och han är helt underbar och mår så vitt jag vet utmärkt. Däremot känner jag som du att jag behöver hjälp nu. Min man börjar tröttna rejält och han är mitt enda stöd. Min övriga familj och vänner vet inget, utåt ser allt perfekt ut... Precis som du känner jag att jag absolut inte kan komma till BVC nu och berätta om hur det känns. Jag som är den perfekta, glada mamman med den underbara ungen. Jag som tränar och ser fräsch ut och verkar hinna med allt. Nej du, vi måste nog inse att det är dax att få hjälp och sluta var så stolta. Kanske kan vi peppa varandra? Om du vill kan vi maila. Kram från mig |
|
|
|
|
Lo, prata m BVC-sköterskan! |
|
| Skrivet av x | |
| Hej Lo! Jo, prata absolut m BVC-sköterskan! Jag sade ngt luddigt efter ett antal månader och fick jättemkt förståelse. Hon har sagt flera ggr i efterhand att hon tycker det är hemskt att hon inte sett ngt och att hon blev jätteförvånad eftersom bebisen är så välmående. Vissa av oss har väl litet svårt att visa ngt och inte blir det bättre om man läser ngn info om att det handlar om att man har svårt att acceptera mammarollen o ofta handlar om oönskade barn! För mig har det varit lätt att prata m en del av mina närmaste vänner eftersom det hänt en del runt oss som gör att de tycker det är naturligt att jag är litet ledsen. Har pratat m psykologen nu ett par ggr o tycker det funkar halvbra men hon är absolut van vid att man försöker vara litet "duktig" o stå ut, vi är nog väldigt många. | |
Stå på dig! |
|
| Skrivet av Maa | |
| Om du har sådan otur som jag, så kan din bvc-tant kläcka ur sig "nä, vi har inga psykologer, du får gå till socialkontoret eller nåt". Sedan fick jag ju reda på att hon ljög(?), och passade på när hon hade semester och ringde den andra bvc-tanten, och fick då telnr till psykologverksamheten knuten till bvc. Som jag förstått det så får man gå dit så länge det handlar om hur ens eget dåliga mående påverkar ens relation till barnet (dvs barnet måste inte må dåligt). Så jag tycker inte de borde neka dig. Lycka till! | |
Jo, en sak till: vänta inte! |
|
| Skrivet av Maa | |
|
Jag orkade inte gå på stödsamtal tillräckligt mycket under det där första året. Och nu när det gått några år, och jag upptäcker att jag har en hel del kvar att ta mig igenom, så är det jättesvårt att få tid hos någon för samtalsstöd. Man hamnar liksom mellan stolarna, och de flesta bara säger att "gå du privat". Men det kostar ju massor... Så även om det känns jobbigt att ta sig iväg hemifrån nu, så försök, för det kan bli svårt att få hjälp senare, enligt min erfarenhet. |
|
|
|
|
prova vanliga öppenvården |
|
| Skrivet av Maria | |
|
När jag mådde apa efter min systers självmordsförsök gick jag till min husläkare och bad om en remiss till den "vanliga" psykologverksamheten. Man måste ju inte gå via bvc, menar jag. För min del fanns det lite skräp kvar från förlossningen men det utlösande var hur min syster hade det. Och det påminner ju lite om din situation, med din förlust och sorg efter din bror. Fick komma på stödsamtal som ganska snart renderade ett frikort. Så det blev inte så himla dyrt som att gå privat. Kram på dig och hoppas du får rätt stöd, det kommer inte alltid att kännas såhär vännen... |
|
Nya riktlinjer – det här gäller för snoriga och hostiga barn på förskolan
Blir du akut sötsugen? Det här kan du baka snabbt
70 fina flicknamn och pojknamn
Det händer om du inte bestämt namn i tid – Skatteverkets konsekvenser: ”Tusentals kronor”
Hon spelade Ronja Rövardotter – det gör Hanna Zetterberg idag
Fina låtar till dop – 15 tips på musik att ha på ditt barns namngivning
Så kokar du perfekta ägg – tips och råd
Populärt spel anmäls för reklam riktad mot barn
Pappor fortfarande sämre på att vara hemma och vabba
Varannan förskola har dålig utomhusluft
Julkalendern "Kronprinsen som försvann" blir biofilm
Skådespelare i nya "Ronja Rövardotter" 2024
Populäraste namnen på nyfödda barn 2023
Expertens tips om barnförsäkring: Så undviker du vanliga fallgropen
Kan man vispa matlagningsgrädde? Enkla tipsen
Skala potatis i förväg – går det?
Gravid trots mens – är det möjligt?
Brunsås utan grädde – så gör du
Bleka kläder med klorin – 7 enkla tips
Pensla bullar utan ägg: Enkla och effektiva metoden
Pernilla Wahlgren om tuffa tiden med Christian – nu berättar hon: ”Vi ses inte alls”
Svenska kändisbarnen som tagit avstånd från offentligheten
Melinda Jacobs sorg – 4 år efter tragedin med Lilla hjärtat
13-barnsmamman Mirka Norrström om inkomsten från Onlyfans – så mycket tjänar hon på nakenbilderna
Kjell Bergqvist om ålderskillnaden med 18 år yngre hustrun Karin
Det stör sig Lotta Engberg på med doktor Mikael: ”Fruktansvärt mycket...”
Petra Medes nya besked om kärlekslivet: ”Det finns...”
Carolina Gynnings känslosamma ord – talar ut om gravidkampen: ”Blev aldrig...”
Här dyker Filip Lamprecht upp med Linn Hegdal – visar upp lyckan
Sofia Ståhl om singellivet: 'Viktig lärdom'
Anton Körbergs hårda ord till Tommy Körberg – efter hälsokampen: ”Gnäller”
Magnus Ugglas enorma förmögenhet – så mycket tjänar han
Amandas dotter fick RS-virus: 'Ville inte se mitt barn dö'
Ann Söderlund om operationen efter förlossningsskadan: 'Känner mig så jäkla mycket friare'
Fanni, 27, om att vara änglaförälder och ofrivilligt barnlös: 'En livslång sorg att förlora ett barn'
Irma Lehtosalo bryter ihop helt – känslosamma stunden med Marko: ”Förlåtit mig”
Daniel Lindström försvann helt efter vinsten i Idol – så lever han idag
Tareq Taylors okända koppling till Hanna Hedlund avslöjad: ”20 år sedan”
Sofia Wistams dyra inköp – avslöjar sanslösa priset: ”Sån ångest”
Penny Parneviks sluga drag mot barnen – så lurar hon dem