Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Att välja skola

Skrivet av Marianne
Hej!

Skriver aldrig här, men behöver nu lite input...

Vår dotter skall börja förskoleklass till hösten, och vi har två alternativ för skolor.

Alternativen är:

1)En liten skola (åk 0-3)där hon får gå i en klass med för henne helt okända barn. 6 pojkar och en flicka.
I denna skola kommer hon troligtvis inte behöva någon resurs.

2)En skola där det kommer att bli 26 barn på två lärare.
Idag är hon dagiskompis med 5 tjejer som skall börja där, och har lärt känna flera av de andra barnen via olika dagisaktiviteter. I den skolan kanske hon behöver resurs(Åk 0-6)

Tilläggas ska väl att vår dotter är ganska infektionskänslig + är rätt trött, och då kanske valet verkar givet.
Men är det rätt att separera henne från sina kompisar?

Har någon annan hamnat i samma situation?
Hur har ni resonerat?

Nu får vi troligtvis inte välja skola pga platsbrist på skola nr 2, och vår dotter hör till skola nr 1, men man vet ju inte hur det ser ut i höst, och önskemål får man ju ha.

Tacksam för lite synpunkter.
Svar på tråden: Att välja skola

Jag skulle ...

Skrivet av  Mimmi & Zacki
..nog sätta min dotter i den skolan med sina kompisar...De är vana vid hennes sjukdom ju och känner henne...Faktiskt ett bra skäl för att få platsen....

Vi har pratat om detta o själva beslutat att då Sini börjar skolan dvs 1an kommer vi sätta Zacki o Heidi i förskola så de hinner få kompisar som de kan följa upp i skolan med....Och vi kommer att kämpa för att alla våra barn ska få den bästa tänkbara skolgång....Inte specialbehandlas. Sedan är det ju i ert fall absurpt att redan efter åk 3 byta skola o klass för dottern, det blir ju mer jobb för er del att lära känna o informera så många olika familjer....
 

Skulle nog också...

Skrivet av  Nathalie o William
...välja den skola, dit kompisarna går. Hos oss tas viss hänsyn till var de andra i dagisgruppen går. Men om ni nu inte skulle få plats på den större skolan, så är det ju så om det är bra pedagoger, så går det fort att få ihop en grupp barn. Tycker er dotter något själv? Min dotter hade en mycket klar uppfattning om var hon ville gå.
 

Ett jättesvårt val (långt)

Skrivet av  Pia & Mimi
som vi också har fått göra. Börja med att kolla vad barnen i den lilla klassen har för problem. Är de utåtagerande eller har de långsam inlärning? OM gruppens sammansättning verkar vettig, så försök tänka bort de gamla kompisarna. De som var kompisar på lekis eller dagis kan plötsligt vara hur tråkiga som helst när det plötsligt dyker upp nya fräscha förmågor.
Med facit i hand (som jag anser att jag delvis har efter att ha gjort båda valen, stor klass först och liten klass sedan) så hade jag nog valt den lilla klassen till att börja med. Jag är numera stor vän av små grupper. Skolstarten är så viktig, att de inte är sjuka hela tiden, att de får den hjälp de behöver,att de får lugn och ro omkring sig osv. Resurs i all ära, men man blir rätt utpekad och får utstå väldigt mycket frågor när man har ett osynligt handikapp och ändå har en vuxen som hänger efter en. För Mimi har det varit a och o att det är lugnt runtomkring henne när hon är i klassrummet, och tyvärr är det inte det i ett rum med många barn. Även om de delar upp dem i små grupper så är det gruppen som helhet som är avgörande, och kompisarna hamnar kanske ändå i en annan grupp.
Vi har haft Mimi i vanlig klass i åk 1 - 6 och tyvärr har det varit katastrof. Hon har varit så stressad, halkat efter, inte synts. Vick till slut massor av extra hjälp av specialläraren, men jag är tveksam till om det hade behövts om hon fått extra hjälp redan från början. Visst hon hade resurs i åk1 - 3, men plötsligt drogs det in, det är något man får ha med i beräkningen. Plötsligt finns inte pengar, och har man inte ett ben för lite, eller en klar diagnos som innebär inlärningsproblem så åker resursen. När hon började 7-an fick vi möjlighet att sätta henne i en liten klass, med bara 12 elever. Nu syns hon i klassen, har blommat upp oerhört, lärarna säger att hon är en klar tillgång i gruppen för hon driver på de andra med sin positiva inställning. Förr syntes hon inte.
Hade jag haft möjlighet att göra tvärtom hade jag gjort det. Jag är nog lite motståndare till att alltid hålla ihop barngrupperna från dagis till gymnasiet, att man ska grunda sitt beslut på vilka kompisar de har. Kompisar kommer och går, men de grunder i utbildningen man får med sig från första klass följer med en hela livet. Det är också lättare att byta upp sig till en större klass, om man märker att barnet är understimulerat, än att behöva byta "ner" sig för att man misslyckats. Tror jag i alla fall.
Hoppas jag inte rört till det alldeles för dig nu....
 

Artiklar från Familjeliv