var jag för hård mot Jossan tycker ni andra?

var jag för hård mot Jossan tycker ni andra?
Skrivet av	mumrik
Det känns trist om hon försvann igen när hon nyss kommit tillbaka om det var pga av det jag skrev. Jag ville bara ge min syn på saken om hoppades att hon kunde se på saken med nya ögon. Vad tycker ni?
Svar på tråden: var jag för hård mot Jossan tycker ni andra?

DU? Hård???
Skrivet av marib
Nej inte ett dugg. Du formulerade dig jättebra och fick med vad många försökt säga länge. Om man sen lyssnar eller ej är en annan sak :-) men ingen skuld på dig

det var snällt sagt!
Skrivet av mumrik
lite skyldig kände jag mig när hon bara drog. Men jag tyckte att hon drog mig öer samma kam som andra som kanske varit hårdare. Jag försökte verkligen vara saklig och respektfull men samtidigt peka på den del man själv alltid har i en konflikt och ge konkreta förslag och tankeställare. Man kommer ju ingen vart utan reflektion!


Nej!
Skrivet av Kakan
Jag tycker att du skrev en massa bra saker! jag får ont i hjärtat när jag läser Jossans inlägg, mest för att jag minns när jag var lika arg som hon. I mitt fall var ursprunget att jag hade mycket högre krav på barnuppfostran och omhändertagande än både mannen och hans ex. Istället för att acceptera att jag gift mig och skaffat egna barn med en kille som bara var en bra farsa (enligt min kravspec alltså) när jag styrde honom, så fokuserade jag all min ilska på hans ex som jag tyckte var en piss-mamma. Det är ju grymt jobbigt att bli delaktig i en familjebild som man själv tycker är under all kritik. Att då lägga skulden på sin partner är skitsvårt, särskilt när man är nykär. I ärlighetens namn så måste ju partnern ha en del i situationen som den är, med tanke på att barn inte blir till utan medverkan och roller inte skapas utan medverkan. Men, men det är väl det mest ledsamma med att hitta en partner som har barn sen tidigare, att man troligtvis får några av partnerns svagheter tryckta upp i ansiktet innan man är redo. Hoppas att alla i den jobbiga situationen kan lära sig att låta partnern ta sitt eget föräldraansvar och acceptera att partnern inte sköter det som man själv skulle vilja. Sen är det väl parnerns ansvar att hantera att h*n skaffade barn med någon som man nu inte tycker nåt vidare om. Men som ursprungsförälder så måste man kämpa sina egna fighter, man kan inte lämna över det till den nya styvföräldern. Hoppas att detta inte känns anklagande för någon, det är mest rakt ur mitt hjärta och kanske inte helt genomtänkt hela vägen...

visst är det så
Skrivet av mumrik
jag är nog den som exets fru riktar all ilska på. Ilska som han egentligen är upphov till. Det tog mig lång tid att särskilja det så att jag kunde sluta ta åt mig. Det är lättare att orka med hennes utfall när jag tänker på att det inte är mig personligen som hon angriper. Men kul är det ju inte. Jag önskar ju att exet våga stå upp inför sin fru för sina barn. Som det är nu så är det ju jag som får göra det och då blir det ju bara värre. Det är inte min skyldighet att se till att hans barn får ta tid och plats i hans hem. Det är ju hans skyldighet tycker jag. Du anklagar ingen... Du pekar bara på viktiga saker.

Tack
Skrivet av Kakan
Funderade innan jag vågade skicka. Visst blir det hemskt förvirrat med styvbarn ibland. En soppa av vuxna som egentligen inte borde samarbeta med varandra. Lycka till med mannens ex, jag tror de har en bra insikt, det där att det inte är personligt.


bara att du tänker så
Skrivet av trillan
visar på ditt stora hjärta! Du gav henne en möjlighet att se med nya ögon på sin situation. Jag tycker du gjorde något väldigt bra. Att Jossan är i affekt och har svårt att ta råd kan du inte göra någonting åt.

skönt att höra
Skrivet av mumrik
att nån tycker jag har ett stort hjärta! Det är inte ofta man får höra det! :-) Hoppas att hon kanske kan ta till sig detta när hon fått distans och tid att tänka på det.

Hon hamnar i "luvven" på
Skrivet av Hannah
andra människor på annat diskussionsforum också. Är det en slump att just hon hamnar i tjafs? Jag är rätt övertygad att det beror på henne själv till största delen. Men jag kan erkänna att jag saknar Jossan för när hon är igång är det bara att ta på sig halsduken för då blåser det ofta ordentligt.


Du var både ödmjuk och vänlig,mumrik,så lägg det
Skrivet av Moamarika
inte på dig att hon försvann. Det finns människor som bara måste få säga vad som hälst och dom hamnar ofta i blåsväder, tror jag. Kul att du är tillbaka. Hur går det med din tumme? H. moamarika

Skulle ha hamnat under mumriks inlägg. imt
Skrivet av Moamarika
.

den är bättre
Skrivet av mumrik
tack för att du frågade. Jag har tagit en paus här då jag har mycket på jobbet nu.


det största problemet
Skrivet av mumrik
tycker jag nog är att hon reagerar blixtsnabbt och oftast negativt på det man skriver. Jag ville attt hon skulle tänka till innan hon skrev ett svar. Jag ville att hon verkligen skulle tänka igenom det jag skrev INNAN hon svarade. Synd att hon vände allt emot sig för så menade jag verkligen inte.

Knappast...
Skrivet av Eva-Ley
Hon förflyttade sig bara till forum som stryker henne medhårs och som inte ger konstruktiv kritik...

jag...
Skrivet av Sajili
vet inte. Kanske? Jag läste inte den aktuella händelsen, men slås ofta av känsan att hon kanske HAR det så jäkligt. Det FINNS faktiskt familjer som inte kan samarbeta alls i styvbarnsproblematiken. Det finns så mycket tok och arga känslor och irrationella tankar i en relativt nybliven styvfamilj med halvfärdiga separationer... Och kanske är jossan inte världens bästa på att uttrycka vad som egentligen äger rum utan vinklar rätt kraftigt. Dock är jag övertygad om att hon inte är någon ond person... Kanske är hon överhopad med mesig och omanlig man, bebis och krävande styvisar PLUS ett tokigt ex med känslor kvar för sin originalfamiljskonstellation?? Kanske har hon fått nog och vill bara ventilera sin frustration? Alla har inte förmågan att uttrycka sig i skrift...


jag har väl inte sagt
Skrivet av mumrik
att hon är en ond person? Jag har full förståelse för att hon kanske inte har lätt för att uttrycka sig i ord när hon är upprörd. Vem har inte det? Jag tyckte bara att hon skulle kunna ändra tankesätt för att få ett lugn i sin vardag. Självklart ska man få uttrycka sin frustration här. Kanske gjorde jag fel som gav råd men jag kunde inte låta bli då jag trodde det skulle kunna hjälpa henne.

Nejnej....
Skrivet av Sajili
Inte alls, jag bara spånade kring ämnet "hetsjakten på jossan" :) Tycker nästan alltid dina inlägg är bra och konstruktiva råd ger du. Men jag kan inte låta bli att tänka snäppet längre. På jossan som kanske saknar förmågan att skriva hur det är och som kanske har ett behov av att få skriva av sig något vinklat och känna sig duktig eftersom ingen annan verkar uppskatta hennes slit med styvisar och mesig man som verkar totalsakna förmåga att prioritera efter viktighetsgrad.. Jag har som sagt inte läst den aktuella diskussionen och orkar inte heller. Styvfamiljer är ett virrvarr av känslor. Det borde vara någon sorts lag på att man levt ensam i fem år innan man ger sig in i något nytt. S Så att förhållandet som var tidigare verkligen är SLUT och mamman och pappan har bara ett gemensamt projekt kvar. Barnen. I många fall är det inte så. Många bittra och sårade känslor ligger kvar. Knasigt! Och det finns bara en förlorare. Barnen. Igen.

Absolut inte
Skrivet av M bio och bonusmamma
Du gav konstruktiva råd som jag tror hon har tagit fasta på. Att hon lämnat sidan tillfälligt beror nog på en mängd faktorer. dina inlägg är så välformulerade och eftertänksamma och jag tror många har nytta av dom.

var jag för hård mot Jossan tycker ni andra?

DU? Hård???

det var snällt sagt!

Nej!

visst är det så

Tack

bara att du tänker så

skönt att höra

Hon hamnar i "luvven" på

Du var både ödmjuk och vänlig,mumrik,så lägg det

Skulle ha hamnat under mumriks inlägg. imt

den är bättre

det största problemet

Knappast...

jag...

jag har väl inte sagt

Nejnej....

Absolut inte

Artiklar från Allt för föräldrar

Artiklar från Familjeliv

Livsstadier

Samarbeten

Forum

Verktyg

Information