Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Är inte styvförälder men...

Skrivet av Kära särbos
..jag har en särbo som är det till mina 4 barn, dock endast på helgerna, vi bor 11 mil ifrån varandra så vi vill ju verkligen träffas då! Det kan väl tyckas att då kan det väl inte finnas så mycket problem, men jag ska förklara.
DE 3 största 20 17 14 är inga som helst problem med.
MEN 4 ÅRINGEN!! Han är helt upp och ner han har sedan en tid börjat hata min nya man, från början var de jättekompisar, vi har varit tillsamman i ca 1år.
Nu blir han helt skräckslagen och han får inte ta i honom, han har spottat och räckt ut tungan åt honom vid ett par tillfällen då jag naturligtvis blivit galen och skällt på honom.
Jag vet till 100 % att han inte har gjort min son något illa men folk som ser oss kan nog tro det. Detta är obehaglig.
Vi vet att sonens pappa har prata en det skit om min nya, som att han är en idiot att han är fet ful och äcklig dessa ord tror jag inte att han kan hitta på själv, han var inte så gammal ca 3,5 när han berättade detta för oss. Att min pappa säger ...
Detta har jag tagit upp med pappan och jag hoppas att han fattar att det bara är sonen han skadar och inte mig.
Till saken hör att just nu är sonen väldigt "kär" i sin mamma. Och det är mycket prat om att jag älskar bara min pappa osv.
Som ni hör så mår han inte så bra just nu han vet liksom inte vem han får tycka om verkar det som.
Är det någon som har varit med om något liknande och kan ge oss några tips!
Svar på tråden: Är inte styvförälder men...

Rider ut det

Skrivet av  marib
det går över, fast det säkert inte känns så just nu :-)
min minsta(DÅ) var runt fyra när jag träffade min nuvarande och h*n var SÅ noga med att tala om vilken perfekt pappa h*n had. H*n var aldrig direkt otrevlig mot sambon men _väldigt_ avståndstagande.
Nu, sju år senare har h*n levt med en styvförälder i mer än halva sitt liv och visst älskar h*n sin pappa mest men det bör h*n göra.
Däremot så är h*n väldigt pigg på att berätta för sina kompisar vilken bra bonuspappa h*n har (och det ÄR han *s*)
Vad man kan göra är väl eg bara att ligga lite lågt med ömhetsbetygelser vuxna emellan så länge han känner så här, man behöver inte avstå helt men kanske var liite kontrollerad (jättelätt när man är nyförälskad, jag vet)
Inte göra nån större affär av det, -mamma älskar dig lika mycket som tidigare, och låta tiden ha sin gång. Det ordnar sig :-)
 

Marib

Skrivet av  Kära särbos
Tack det värmde, du ska veta att vi har gått skilda vägar en gång pga dene lille krabat, men vi höll på att längta ihjäl oss efter varandra så vi har bestämt att vi ska greja detta därför är det så skönt att höra om fler som råkat ut för detta!
 

Artiklar från Familjeliv