Så j-a trött på allt

Så j-a trött på allt
Skrivet av	Anna
är jag just nu. skulle kunna hoppa av tåget just nu. Manen och jag är inne på vårt 7.e år och nu krisar det rejält. Styvisarna står för 100% av våra bråk. De har nu blivit tonåringar och vänt upp och ned på allt. De styr vår tillvaro helt och hållet. Jullovet har blivit kulmen då hemmet invaderats av kompisar. styvbarnen skulle egentligen inte vara här dessa veckor men vem bryr sig??? Vad jag säger och tycker spelar ingen roll. Är så trött på allt. Ska man bryta upp eller ej. hur brukar ni tänka?
Svar på tråden: Så j-a trött på allt

Hmmm, hur tror du att du skulle...
Skrivet av Birgitta, since 1997
... tänka om det var dina EGNA barns kompisar som "invaderade" ert hem? Jag är rent ut sagt skitglad när dotterns kompisar invaderar vårt hem, ser det som en investering i framtiden och ser till att bulla upp med allt huset förmår för att ungdomarna ska känna sig välkomna och trivas. Är de här är de ju inte ute på stan och dräller, eller hur...?

Det skulle ALDRIG accepteras
Skrivet av Anna
inte detta beteende. visst är det kul att de har kompisar men varför flera stycken varje gång och varför kan de aldrig vara hemma hos dem alt biomamman som inte bor så långt härifrån.


Jag tycker nog också
Skrivet av Lite fundersam
att du ska vara glad att det VILL vara hos er! Antagligen känner de sig hemma hos er och trivs! Trodde du inte att barnen skulle bli äldre när du träffade din man? Det är bara att följa med ett tag till- de är ju rätt stora snart ser ni inte röken av dem!

vem har sagt att jag inte trodde att de skulle bli
Skrivet av Anna
äldre?????? Inte jag. var väl medveten om vad som ingick i paketet. Får försöka se det positivt även om jag tycker att man kunde dela lite på tiden. om det gällde våra gemensamma barn så skulle jag nog fråga varför de inte kan leka hos X någon dag i veckan?

Om alla resonerade så...
Skrivet av Birgitta, since 1997
... "Kul att de har kompisar, men inte här!" så skulle inga ungdomar ha någonstans att ta vägen. Då blev det ännu fler som dräller runt och hittar på dumheter av ren leda och brist på sysselsättning! För så tror jag att det är. De gäng som driver runt och klottrar, förstör, bråkar med omgivningen, dricker osv, gör det till stor del av ren leda och brist på positiva alternativ. Min dotter och hennes kompisar ska inte behöva hamna där! Det är otroligt viktigt att de känner sig välkomna och har nån stans att vara. Hellre mitt eget hem än nån stans jag inte vet var det är, eller har koll på...!


Men så resonerar jag inte
Skrivet av Anna
Jag skulle bli över lite avlastning t.ex en kompisfri dag/vecka. som jag skrev i svaret ovan så skulle jag vilja att våra gemensamma var hos kompisen någon gång också. tack för dn åsikt. man får nog välja att se det så som att det är kul att de trivs. tyvärr är väl orsaken till att de trivs att de fått härja fritt här.

Du svarade inte riktigt på frågan innan...
Skrivet av Eva
Skulle du tvinga ut dina barn från ditt hem med ursäkten att "Ni ska inte vara här nu!", "Ni ska vara hos pappa!" och "Försvinn och stör deras familj istället!"..? Jag vet inte vad gäller dig, men barn har i många fall fler än en kompis, och kan faktiskt umgås med fler än en åt gången. Jag skulle se det hela som ett tecken på att de antingen trivs hos er eller så är det så att ni har slappare regler hemma hos er än vad bion har...

Slappare regler eller inga regler alls
Skrivet av Anna
samt välfyllt kylskåp är nog det som drar gissar jag. men får ta det positivt. Nej, jag skulle aldrig utestänga någon vare sig styv eller biologiska barn. men jag skulle önska att man fick en liten fråga eller hint innan när det faktiskt rör sig om tre veckor som påverkar mycket (vi fick ställa in planerad resa pga detta). är så trött på detta att jag kanske inte uttrycker mig sakligt.


Ta det som ett plus
Skrivet av Joa
att de vill vara hos er!! Då har ni ju tenkoll! Jag kommer göra allt i min makt för att mina barn och deras vänner ska vilja vara hos oss på helger och så! Då har jag ju pejl på vilka de umgås med och vad de göra- man måste tänka lite så :)

jag ska försöka ta till mig det
Skrivet av Anna
tack

Jag kan till viss del...
Skrivet av MrsS
förstå hur du känner. De var likadant här hemma ett tag och jag kunde ibland känna att suck - tänkt om man fick vara ensam i helgen. Men...så är det ju inte. Barnen har ju ett hem där oxå, deras pappa bor ju där. känner du dig överkörd i ditt eget hem kan jag förstå det men nånstans måste ni samsas om hemmet, mötas på halva vägen. Ju äldre de blir, desto svårare är det att ha bestämt ena helgen här, nästa där enligt schema. Ni får ha gemensamma regler hemma när det gäller saker och ting. Regler som styr om det är tillåtet när kompisar är där (och annars oxå) att spela musik så taket lyfter och golvet gungar. Finns det utrymme och möjlighet att bjuda komisgänget på te och mackor - och äta det på rummet osv osv. ja, ni får sätta er och tala genom vad som ska gälla. Om du trots att ni gjort upp regler blir irriterad när barnen med komisar är där funderar jag på om inte du under en del av den här tiden kan åka och andas någon annanstan? Till en kompis, gå på bio, ta en fika eller en helkväll på stan? Eller hitta på ngt annat skoj.


Tack snälla för svar
Skrivet av Anna
felet med allt är nog att här finns inga regler alls. det tas för givet att jag ska tillaga den mat de gillar varje dag, tack för maten får man efterlysa själv, man lånar mina grejer utan att fråga etc. Vore de inte här mer än halvtid så skulle jag nog kunna ta detta men nu är det bara för mycket. Om det vore våra biobarn så hade de givetvis frågat innan..är det ok att XXX sover här? är det ock att xxx äter här? eller är det ok att vi bastar och simmar? men styvbarnen har från början lärt sig att det är fritt fram. Just nu känns det som att de gör så här bara för att jävlas. tack snälla för ditt svar

Men det är ju...
Skrivet av MrsS
Självklart att man i familjen måste ha regler om saker och ting, alla saker! Är det så här det _är_ förstår jag faktiskt att du blir trött och ser rött. Det är absolut inte ok att ta (utan att fråga) en annan familjemedels personliga saker, vad eller vems det än må vara. Det är självklart att man uppför sig med hyfs! Som att tacka för maten ex. Jag tycker också att det är för j-ligt att det tas för givet att det är en i familjen (i det här fallet du) som ska laga mat osv osv. Jag skulle sätta mig ner. Samla dem alla och faktiskt på allvar tala om att nu har jag fått NOG! Slå näven i bordet helt enkelt. Tala sakligt om vad det är du tycker är fel. För jag tycker det låter på dig som om att det är fel på det de _GÖR_ inte hur de _är som person_ (Stor skillnad). Är det så finns det alltid lösningar. Tala om att nu tänker jag banne mig inte laga mat varje dag. Såhär gör vi: blablabla (ett matlagningsschema kanske?). Antingen får de helt enkelt gilla läget, som ju är bra för ALLA i familjen om alla hjälps åt. Eller så tar du och tänker på dig i första hand några veckor. Laga den mat DU tycker om, passar den inte dem så fine...de kan fixa sin egen. Göm dina saker ett tag (har jag själv fått göra i omgångar här hemma). Sluta serva dem helt enkelt. Detta tror nämligen jag är ett stort misstag man själv från början kanske gjort. När barnen var mindre och mer tacksamma :o) obs, det där sista var lite på skoj Men det är en tendes vanlig hos tonåringar att de uppför sig som om de var de enda viktiga existerande i denna värld. Tonårstiden och stoooort egoistiskt tänkande hör ofta ihop. Vad gäller hur barnen har kompisar över och så vidare och som kanske påverkar era planer så måste du först ta och snacka med din man och komma fram till vad som ska gälla. Att ni ex. har rätt att säga nej att kompisar ska komma eller faktiskt be dem att gå om de kommer oanmälda. Att du och din man måste vara enade i allt som gäller i er gemensamma familj är viktigt, inte bara i det jag skrev ovan. Är ni inte det kommer ni att få fortsätta ha problem och nya kommer ständigt att dyka upp.

tar till mig varje ord
Skrivet av Anna
Du har så rätt i min mening. Gäller bara att "orka" med en konflikt igen. För konflikt blir det! Det räcker med att jag påpekade att de skulle städa bastun efter sig så fick jag en dörr i ansiktet. mannen står på min sida men samtidigt så tycker han så synd om barnen så fort jag ställer krav. När de inte vill ha den mat jag lagat så kan ha t.ex kläcka ur sig..-ja, man kan inte gilla allt här i livet. Väljer jag då att inte laga något annat så är det helt ok att barnen ringer och beställer pizza som vi ska betala. jag tycker man ger barnen helt fel inställning om man låter dom göra så. Tycker du hade så mycket råd att ge. tack för att du tog dig tid.


Hoppas att...
Skrivet av MrsS
...du orkar och att det löser sig för er! Nu när jag läste ditt sista inlägg får jag mer och mer en känsla av att du och din man står i alltför olika åsiktsläger vad gäller det här. Inte ska det vara ok för ungarna att för _era_ pengar gå och köpa pizza när maten som _DU_ lagat till familjen inte passar. Det låter helt befängt. Det verkar som om ni är väldigt olika i uppfostran du och din man och däri ligger nog problemen i grund och botten. Så börja med honom. Kom fram till saker vilka passar er båda med tanke på att familjen ska fungera i vardagen och där _alla_ ska må bra (du är ju minst lika viktig som ngn annan). När ni, du och din man står enade, först då kommer det att gå och då är det också mycket lättare att få det att fungera. Jobbigt jobbigt att ta tag i det, jag vet. Men börja med att göra upp en lista på alla de saker du tycker fungerar dåligt. Var noga med att inte gå till angrepp mot honom sedan (han kryper direkt in i sin grotta och dröjer länge därinne för att sen komma ut med spjutet redo att kasta, redo för strid. Jag vet att _alla_ inte funkar så, men det är ändå en rätt vanlig reaktion hos män då de känner sig och sina metoder kritiserade.)Bättre är att tala om hur du mår, att du mår dåligt och varför och att du skulle vilja ändra på saker och ting. sedan får ni kompromissa tills båda blir nöja. Sen det viktigaste. Att hålla fast vid det ni sagt! Good luck! ;o)

Ibland vill man inte ha huset fullt med folk och
Skrivet av extra mamman
måste ALLA i hushållet acceptera tycker jag. Visst det är bra att barnen vill vara hemma med sina kompisar men det finns dagar när man bara vill få vara i fred också. Det gäller ju även sambons kompisar eller sina egna,man vill ju inte alltid ha besök hemma och ibland behöver man tex städa eller annat som kan göra att det underlättar om det inte springer massa folk runt fötterna på en. Tala om för styvbarnen att idag vill jag inte ha massa kompisar här hemma,ni får vara inne men då får ni vara utan kompisar här idag. Det får man acceptera oavsett om man är styvbarn,biobarn,sambo eller vem det nu är det gäller. Min son får inte ta in kompisar hur som helst,här frågar man om det är ok innan man bjuder hem någon och det gäller även mig, jag kollar alltid med familjen innan jag bjuder hem folk,det kan ju vara någon som har andra planer för dagen. Sätter man inga gränser när det gäller sådant så kan ju barnen plötsligt ha bjudit hem kompisar som ska sova över,äta middag osv.... utan att kolla att det är OK först.

Precis!
Skrivet av Anna
Precis så där tycjer jag också. Jag behandlar barnen lika. Skillnaden är att beteenden som styvbarnen har skulle jag aldrig acceptera hos våra gemensamma barn. Jag tycker det tillhör vanligt bondförnuft att man visar lite respekt för övriga i familjen. tack för svar!


Du har fått många svar...
Skrivet av Rossi
...där det skrivs att du ska vara glad att de vill vara hos er. Det kan jag hålla med om men jag tycker inte att det verkar vara så enkelt i ert fall. Det låter som att ert hem har förvandlats till nån sorts serviceinstitution och det är inte ok. Om dina styvbarn vill spendera lovet hos er måste de självklart rätta sig efter era regler, hjälpa till och visa respekt för samtliga familjemedlemmar. Nu tycker jag iofs att det låter som att ni inte har några regler för dem och då blir det såklart rörigt. Du borde kanske försöka ta upp det med sambon, även om det verkar svårt. Det finns ingenting som säger att barnen ska bestämma vad det serveras till middag, det är ingen restaurang. Och om min man dessutom hade köpt pizza till barnen för att min mat inte passade hade jag blivit fly förbannad. Hur tänker han?! Jag tror att en hel del kan bli bättre om ni bara bestämmer vilka regler som ska gälla. Alla, både vuxna och barn ska trivas i hemmet och det ska inte ske på bekostnad av någon annan i familjen. Hoppas verkligen ni kan få rätt på det! Kram!

Tack för dina ord
Skrivet av Anna
verkar ut som du förstår vad jag menade. tror jag uttryckte mig konstigt i min frusteration igår och kanske blev lite missförstådd??? Hur som helst så är det precis som du skriver att det känns som hemmet blivit en fritidsgård där man kan bete sig hur som helst. Mannen tror att han är snäll mot mig när han agerar problemlösare och tycker det är ok med pizza (detta var bara ett av otaliga exempel). Att man missar något i uppfostran är inte så viktigt i hans tycke bara alla är nöjda och glada (jag slipper laga en ny rätt och barnen blir mätta). Men det är såååå fel! har fått massor av bra tips. tack för dom och kram tillbaka.

Så j-a trött på allt

Hmmm, hur tror du att du skulle...

Det skulle ALDRIG accepteras

Jag tycker nog också

vem har sagt att jag inte trodde att de skulle bli

Om alla resonerade så...

Men så resonerar jag inte

Du svarade inte riktigt på frågan innan...

Slappare regler eller inga regler alls

Ta det som ett plus

jag ska försöka ta till mig det

Jag kan till viss del...

Tack snälla för svar

Men det är ju...

tar till mig varje ord

Hoppas att...

Ibland vill man inte ha huset fullt med folk och

Precis!

Du har fått många svar...

Tack för dina ord

Artiklar från Allt för föräldrar

Artiklar från Familjeliv

Livsstadier

Samarbeten

Forum

Verktyg

Information