Hej Petra. Jag skulle gärna vilja veta

Hej Petra. Jag skulle gärna vilja veta
Skrivet av	uppriktigt nyfiken ärtan pärtan
vilka åsikter det är som du inte tycker att du får framföra. Jag blir inte klar över dem nämligen. Du säger att man ska bejaka barnet, oavsett om det väljer "killigt" eller "tjejigt". Du skriver själv att dina åsikter är ganska långt från Linda Skugges. Hon är ganska långt ute i den radikalfeministiska ringhörnan (om jag fattat rätt), liksom jag själv. En grundbult i radikalfeminismen (som jag förstått den) är att det är människan, inte könet, som avgör vem man blir, men att samhället är organiserat så att man antingen kan vara "man" eller "kvinna", med allt vad det innebär av roller och förväntningar, där gruppen män har mer makt och inflytande än gruppen kvinnor, och där sexualiteten är en grundläggande del i kvinnors underordning. Radikalfeminismen försöker frigöra människan, och det gör man genom att motarbeta manssamhället, bland att synliggöra mannen som norm och kvinnors underordning. Då du skriver att dina åsikter är ganska långt från hennes har jag svårt att se annat än att du tillhör den del som tycker att könet spelar roll (om än aldrig så lite) för vem man blir. Eller har jag missuppfattat dig?
Svar på tråden: Hej Petra. Jag skulle gärna vilja veta

Ja, du har missförstått!!
Skrivet av Petra , försöker vara tydligare
För jag menar just det som du formulerar i din sista mening, om att den man blir skulle ha något med könet att göra. VIKTIGT är att jag menar att alla skall ha rätten att bli den man blir utan yttre attributs påverkan. Jag anser inte att tjejjer blir kuvade under män bara för att de är "flickigt" klädda eller att pojkar blir "machomän" bara för att de inte får leka med spisar. Det är DET som Linda Skugge och jag tycker så olika om. Vill flickor leka snickare så varsågod, bara de tycker att det är roligt, vill pojkar leka med spisar så varsågod. Bara barnet i sig bejakas i den riktning som barnet själv vill. Min 1årig dotters favoritleksak är en gul tång och min 3 ½åriga son har en rosa trehjulad sparkcykel, båda leksakerna har de själva valt!!! När jag säger att jag inte får föra fram mina åsikter menar jag att jag inte får göra detta utan fåniga påhopp, att vi sedan kan tycka olika om vissa saker accepterar jag men inte att bli idiotförklarad och jag vill verkligen slå ifrån när någon börjar skriva saker angående mig som jag inte står för. Därav min reaktion till Christian och dig. Jag anser att L. S ;s kröninka på många sätt var riktigt dålig, därför att den talar för radikalfeminismen på ett dåligt sätt. Det blir ju bara barnsligt när man använder sig av "kjolförbud". Hur bejakar det barnet? Vilket är felet med att flickor och pojkar kläs olika om de behandlas lika? Det är väl ändå det som är det viktiga? Att alla barn behandlas som jämlika oavsett om de kläs "könstypiskt" (dåligt ordval, jag vet, men jag kom inte på något bättre)eller leker med vissa saker?

Då förstår jag bättre
Skrivet av ärtan pärtan
men undrar nu vad du menar med bejaka. För när det gäller barn så är det ju växelverkan. Barn gör det som de är intresserade av, men de gör hellre något som föräldrarna uppmuntrar än något som de ogillar. Om du som klok förälder uppmuntrar barnen att göra det som de gillar så är det ju jättebra, och jag tycker verkligen att dina barn är att gratulera. Men alltsomoftast är det ju inte så. Alltsomoftast är det så att flickorna kläs fina och upmuntras att vara snälla och tysta, och då blir de också snällare och tystare. Även om de stojar och leker så finns det ändå med, det där som säger åt dem att de "egentligen ska". Men det här behöver jag inte förklara för dig.Det är en gammal debatt. Kan man raka benen och sminka sig samtidigt om man är feminist? Vissa säger ja, andra säger nej. Det intressanta är inte _vad_ man svarar på den frågan, utan _hur_. Själv tillhör jag dem som inte vill behöva förändra mig, men kan ändå inte låta bli att raka benen för jag tycker att mina ben är så inibomben fula med hår på. Med andra ord vill jag förändra men jag klarar inte av det helt, eftersom det sitter så djupt i mig att kvinnoben är fula med hår att jag inte kan separera det från mig själv. Jag skulle också vilja låta bli att bli irriterad på alla de som säger "Vilken gullig pojke?" "Det är en flicka" "Åh, hur gammal är han?" bara för att hon har ärvda pojkkläder på sig. Men det kan jag inte. Och därför känner jag också att det finns en vits med ett kjolförbud. Inte för att jag följer det slaviskt, men för att jag försöker tänka på vad jag sätter på henne, dvs rymliga, slitstarka kläder som tål att lekas i. Kläder som inte hindrar henne från att röra sig som hon vill. Och i ärlighetens namn, vilken förälder blir glad när dottern återigen slitit hål på sina tights för att hon klättrat i träd? Många tjejkläder tål inte att slitas på, medan killkläderna är förstärkta både här och där, och dessutom har bra rörelsevidd och passform. Och varför i hela friden har en femåring top - när hon inte har bröst som behöver hållas på plats eller döljas? Men framför allt förstår jag tanken med ett kjolförbud för att det är en viktig del i hur omvärlden möter barn. Om det är likheten och inte skillnaden som syns först, så är det lättare att förstå att det är människan som är viktig, inte könet. Men vi lever idag i ett samhälle där det knappt finns barnkläder, bara pojk- och flickkläder. Där skillnaden är så inibomben viktig att visa. Och det vill jag vara med och förändra. Därför tycker jag att det finns poänger med ett kjolförbud - som symbol. Det lyckas jag inte alltid med. Jag klär min dotter i klänning ibland för att jag tycker att det är fint, av samma anledning som jag själv har klänning. Men den allra största delen av tiden försöker jag klä henne på ett sätt som jag tycker verkar vettigt. Och det fungerar för mig. Än så länge.


Att bejaka
Skrivet av Petra
är att stötta sitt barn i det som det tycker är roligt och det som det vill göra och i viss mån se till att de får lov att göra saker som de inte vill göra. Jag vågar nog påstå att jag kan säga att jag är jämlik vad gäller mina barn, de får höras lika mycket , och dottern får skrika och gapa när hon är förbannad. Lika som min son får gapa och skrika när han blir förbannad!! Det är ju bara åldern som gör skillnad på dem, visst är de av olika kön, men den största skillnaden ligger ju inte där, den ligger i personligheten. Men att ha kjolförbud anser jag fortfarande är för drastiskt i sin feministiska kamp, "it makes no sense". Det finns mer kloka och radikala sätt att visa sitt missnöje än att förhindra sitt barn att ha kjol, varför skulle då pojkar få ha snickarjeans?? Jag håller med dig om hårigabenproblemet, s, likväl som man skiter i om Berra på stan bryr sig så tycker jag att det är skitfult när mina ben är lurviga. Ja det blev en lång debatt detta, men det viktigaste är tycker jag att jag verkligen fått förklarar mig , jag ÄR ingen person som bryr mig om könstypiska roller, faktiskt, och jag gillar fortfarande inte Linda Skugge som krönikör!! Hon är säkert en toppentjej men jag har aldrig gillat det hon skriver eller hur hon skriver, då tycker jag att det finns bättre förebilder!!

Men va bra, då vet vi ju
Skrivet av ärtan pärtan
var vi står och vad vi tycker, och att vi tycker olika är ju ingen nackdel. För det du tänker tänker jag också. Skillnaden mellan oss är inte alls särskilt stor, det trodde jag men det var kul at se att det var helt annorlunda än jag trott. Kram på dig Petra! Ser fram emot flera heta debatter fniss

ler(imt)
Skrivet av petra ,inte helt hopplös...

Hej Petra. Jag skulle gärna vilja veta

Ja, du har missförstått!!

Då förstår jag bättre

Att bejaka

Men va bra, då vet vi ju

ler(imt)

Artiklar från Allt för föräldrar

Artiklar från Familjeliv

Livsstadier

Samarbeten

Forum

Verktyg

Information

Hej Petra. Jag skulle gärna vilja veta

Ja, du har missförstått!!

Då förstår jag bättre

Att bejaka

Men va bra, då vet vi ju

*ler*(imt)

Artiklar från Allt för föräldrar

Artiklar från Familjeliv

Livsstadier

Samarbeten

Forum

Verktyg

Information

ler(imt)