Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Dålig viktuppgång pga amning?

Skrivet av Sandra
Jag ammar min minsta som nu är 16 månader. Han är 80,5 cm och väger 9385g. Han har alltid varit liten i kroppen men har enormt mycket energi! Jag ammar honom tidigt på morgonen innan vi går upp och kvällstid när han ska sova. Ibalnd händer det att han även ammas en gång dagtid om han t ex är övertrött, men det är bara ibland. Han har alltid ätit dåligt. Inte förrän han var 10-11 månader började han äta mer än två teskedar. Och inte förrän alldeles nyligen har han börjat äta något som liknar en halv portion. Vi har försökt kompensera detta med att ge honom mycket välling, gröt, yoghurt och ge lagad mat tre gånger om dagen osv. Men nu hävdar bvc att det är pga amningen han inte äter maten, att han spar sig till amningen. Jag har däremot svårt att tro det eftersom han alltid har ätit dåligt och jag får inte uppfattningen att han ser amningen som mat utan mer som ett sätt att komma till ro. Men kan det verkligen vara så? Jag måste tillägga att jag kände mig mycket illa bemött av bvc då jag fick känslan av att de såg ner på mig när de sa: "Ja idag är det ju upp till var och en hur länge man vill amma, men det är ju därför han inte vill äter någon mat".
Svar på tråden: Dålig viktuppgång pga amning?

Vad tråkigt...

Skrivet av  Kattis
...att du blev så dåligt bemött på BVC! Det är verkligen trist att man så ofta ger amningen skulden för allt möjligt elände :-) Du skriver ju att du bara ammar två, eller ibland tre, gånger per dygn och att din son dessutom alltid har varit liten i maten. Det gör att jag tycker det låter helt osannolikt att det är amningens "fel" att han inte ökar mer i vikt.

Jag tycker att du ska försöka bortse från siffrorna på vågen och i stället titta på din son. Hur verkar han må? Är han oftast pigg, glad och aktiv, utvecklas han normalt för sin ålder, kissar han och bajsar normalt? I så fall är det säkert ingen fara, då är han nog helt enkelt ett sånt barn som inte är ämnat att bli särskilt storvuxet. Du skriver ju också att han har enormt mycket energi, och det skulle han definitivt inte ha om han vore undernärd :-)

Jag tror som du att amningen först och främst är ett sätt att mysa, vara nära och komma till ro. BVC-sköterskans kommentar tyder på att hon är kvar i ett gammalmodigt sätt att se på amningen, nämligen som enbart mat. Idag vet vi ju att amning är mycket mer än mat för ett litet barn...

Så länge din lille killes allmäntillstånd fortsätter att vara gott så tycker jag du ska försöka att inte oroa dig för hans ätande. Fortsätt du lugnt att amma så länge du trivs med det, och försök att inte stressa honom med maten. Det är så otroligt olika hur mycket barn i den åldern äter.

 

MIn dotter

Skrivet av  Nenne med Lucie
som är 9 månader snart, äter betydligt mer vanlig mat de dagar/kvällar jag av någon anledning inte kan amma (när jag är bortrest). Jag ammar annars kväll och nätter och då är hon inte så stor i maten. Men om hon inte fått amma på kvällen har hon mycket större aptit dagen efter. Så jag tror nog att det kan ligga något i det, fast du fick ju ett rätt så tråkigt bemötande.
 

Olika

Skrivet av  Miamamman
Hej
Vad tråkigt att du kände dig dåligt bemött på bvc! Jag tror faktiskt att barn är olika (!) och så länge man erbjuder amning i fri mängd så kommer dom att börja äta vanlig mat i precis den takt som dom själva är mogna för.
Om han är pigg och glad i övrigt och inte går ner i vikt (mer än möjligen tillfälligt om han t ex är sjuk) ser jag inte problemet.
Min son ville inte ha smakisar alls. Åt nästan inget före 1 års ålder och väldigt ltie tills han var drygt 2. Nu äter han som en häst och han äter av all mat. Mest sallad om han får bestämma själv, så kankse mer som en kanin än en häst. Men hur som helst så började han äta mer när han var mogen för det. Helt säkert.
Puree gillades aldrig förresten, skedmating var inte aktuellt. Sådant man själv kan plocka i sig med händerna skulle det vara. Lite skämtsamt brukar ajg säga att vi hoppade över pureestadiet och gick direkt från bröstmjölk till revbensspjäll. Som han fortfarande älskar.
Jag tror du kan lugnt tro på dig själv och din son och ta det i eran egen takt.
 

Några tankar

Skrivet av  Ylva m F
Jag upplevde samma som en av de andra ovan, att när inte F fick nattamma (märktes tydligt när jag ville dra ner på amninen för att sluta) så började han äta mycket mer. Men det var främst en annan mening i ditt inlägg som jag hängde upp mig på:"Vi har försökt kompensera detta med att ge honom mycket välling, gröt, yoghurt ..." F är fortfarande inte stor i maten, men vi försöker undvika att just "fylla upp" med välling eller annat som inte är just lagad mat eller lämpligt mellanmål. Om jag var du så skulle jag hellre dra ner på vällingen än amningen!
 

Tack

Skrivet av  Sandra
Tack allihopa för svaren. Angående att kompensera med välling och osv. Hade vi inte gjort det hade han inte ätit något annat än enbart bröstmjölk. Det var bvc som rådde oss till det. Hellre det än inget alls. Jag har när han börjde närma sig ett år gammal att prova att vägra amma honom, tänkte att någon gång måste han ju äta (låter lite taskigt men jag var desperat!). Och han vägrade i alla fall att äta mat. Jag har provat att när han inte äter ställde jag undan maten och erbjuda maten igen senare istället för annat, men han vägrade även då. På detta sätt kunde han fortsätta i flera dagar utan att äta något annat än bröstmjölk. Det var när han var runt ett år. Den mat han idag äter, är det han kan plocka i sig själv och då främst grönsaker.
 

Artiklar från Familjeliv