Vad är skillnaden

Vad är skillnaden
Skrivet av	*Lina3**
Att man aldrig får uppleva att ha bara en bebis, det förstår jag är jobbigt. Men alla som inte har tvillingar har ju bara ett barn en gång, sen har man ju alltid sykonet. Man kan inte sitta och gosa med bebisen för syskonet kräver uppmärksamhet, har man syskonen tätt så kräver ju ofta storasyskonet mycket uppmärksamhet också. Att ni har det jobbigt med två st det har jag full förståelse för, är skillnaden stor mot att "bara" ha två syskon i olika ålder? Om pappan är hemma och man är två föräldrar på två barn så förstår jag inte heller varför det är så jobbigt. Jag tror att vissa tycker helt enkelt det är jobbigt med barn och hade tyckt det även med ett barn. Eller lever jag i en drömvärld, har ju bara ett barn och väntar två till?
Svar på tråden: Vad är skillnaden

Vet inte hur det är
Skrivet av LiAg
att ha ett barn. De jag tycker är jobbigast är natten då den ena äntligen har somnat så vaknar den andra. Min man reser också bort ibland flera dagar och då är det lite jobbigt med sömnen. Tyvärr har jag bara en som kan hjälpa mig och det är inte alltid som hon kan. Sen när man ska ut har jag jobbigt för jag har ingen hiss och bor på andra våningen och har vagnen i källaren och den ena tjejen kan inte gå ännu pga ett handikapp så det är mycket bärande. Men för det mesta går det bra. Men jag skulle tro att det är lika jobbigt att ha syskon i nära ålder.

Efter att ha haft
Skrivet av marikaL m fem
enlingar med 4 års mellanrum så var det KLART jobbigare att få två på en gång. Spädbarnstiden ÄR jobbigare när det är två på en gång som håller på att hungriga ihjäl från en sekund till en annan, som inte förstår att vänta, som kanske behövas skolas in att somna själv etc etc. Men hur jobbigt jag än tyckte det var att få två på en gång var det INGET mot att ha två i värsta småbarnsåldern (upptäcka-riva-allt! 16 månader) när jag fick minstingen... Och det är fortfarande jättejobbigt! Småpojkarna fyller snart 2 men kan inte lämnas själv i obevakade rum, de är och pillar i kontakter, flyttar möbler så de kan klättra upp i bokhyllan m.m. samtidigt som man har en spädis att ta hand om... Jag skulle varit inlagd nånstans för länge sen hade jag inte fått ha dem på dagis heltid! Men även om spädbarnstiden är jobbig när man får två på en gång så vägs det upp när man ser busungarna leka och kikna av skratt tillsammans och man får guldkorn av dubbelmys, bus och pussar... :)) Man får ta tillvara guldkornen och upprepa för sig själv att "18 år till så flyttar de hemifrån"... ;)


Har bara mina två
Skrivet av ulrika
och det är klart jobbigt ibland. Särskilt när de är förkylda samtidigt eller har svårt att sova/somna om. Men jag antar att det är jobbigt att ha syskon tätt också. Även de med "bara" ett barn så kan man uppleva det som mycket jobbigt av olika anedningar. De finns ju de som får triss på en gång och klarar av det också. Jobbigt mellan varven har vi nog alla föräldrar. Så brukar jag tänka. Jag tänker också på att jag har friska killar som mår bra och en hel samlad familj (tänker på Thailand). Då får mina sömnprblem ganska liten betydelse. Jag tar en dag i taget och ser fram mot när de blir 1 år. De flesta barn sover ju bra i 3 års åldern så tja, var sak har sin tid. Även de jobbiga stunderna.

hej ulrika
Skrivet av Erika m Max å Tilde
Såg att du bor i Enköping, kul. Själv bor jag strax utanför Enköping. Flyttade hit för 1½ år sedan. Bor här med min sambo och vår son som strax är 2 och Max å Tilde, nu tre månader (födda 23/9). Är du medlem i tvillingklubben här? Har du kontakt med fler tvillingföräldrar här? /Erika Har mailadress: [email protected]

jobiggt är inte =negativt.
Skrivet av andromeda
Det var tufft att ha en tvååring och nyfödda tvillingar.(inte de första två mån)Det som var jobbigast var att jag aldrig fick sova Hade tyvärr ingen pappa att dela jobbet med,och inget nätverk runt mig.Storasyster bestämde sig för att sluta sova midddag i samma veva, så jag sov ca 2 timmar per dygn under ca 10 mån.Överdriver inte! Vet inte hur jag fixade det,när jag tänker på det idag. Men jag tyckte det var rörigast mellan 1,5 år och 2.5 år då var alla tre över allt och slet och drog och klättrade överallt .Ut vågade man knappt gå för de sprang åt vars ett håll,kvar stod jag i mitten och undrade vem jag skulle ta först!Nu är det enklare Tvillingarna är 3,5 och syrran då 5.5 år Nu kan man för det mesta få dem åt samma håll:).


3 enlingar + 2 på gång
Skrivet av Marie-72, pl.sn. 11/1
är våran situation. Jag har aldrig förstått argumenten om att inte få eller vänta med syskon därför att man tycker att "stjäl" tid och uppmärksamhet från första barnet. Oavsätt hur många barn man får, ja, även om man som oss får enäggade tvillingar som skall vara genetisk identiska, så har _alla_ barn olika behov. Första enlingebarnet kanske inte mår bra av den totala ensidiga uppmärksamheten och kan må gott av att få småsyskon? I alla fall: än så länge har vi bara haft enlingar. Dom har kommit med två och två-och-ett-halvt års mellanrum. Visst är det jobbigt att plötsligt dela upp sig och sina känslor, att börja om igen med baby-bestyret, att upptäcka att man inte är en vuxen pr barn (när lillebror föddes). Men det handlar mycket om mentaliteten. Vill man så kan man! Du skriver ju själv att du tror att vissa tycker helt enkelt det är jobbigt med barn och hade tyckt det även med ett barn. Och det har du nog helt rätt i! Jag har själv suttit och hört på folk som bara klagat och berättat om hur fruktansvärt dom har det - och dom har bara ett barn, och undrat varför dom öht fick barn. Och tyckt synd om barnet som får höra föräldrarnas ständiga gnäll, ja, för dom gnäller så barnet hör! Nu är det max 13 dagar kvar till vi får våra tvillingar, och jag måste vara ärlig och säga att jag av och till tappar andan av skräck när jag tänker på allt som jag måste göra dubbelt nu. Att få en baby nu hade varit helt ok. Lillebror var gränsen och att få flera enlingar efter honom hade inte gjort nåt. Det sitter liksom i fingrarna nu. Men två!?! Vad tänkte Gud på egentligen när han övervakade celldelningen i magen min?!? Hade han semester, tittade han åt ett annat håll? Nu ringer det på dörren, jag måste springa!!!!

Jooo, visst är det nog annorlunda
Skrivet av Nette m Alice-02+Ville&Tuva 31/5
Vi hade ju ett barn sedan innan då vi fick tvillingarna och jag tror, eller hoppas, att jag inte är en av dem som du tycker "att det helt enkelt är jobbigt med barn".... Det som jag upplever är jobbigast är att man inte kan ägna det lilla spädbarnet sin fulla uppmärksamhet för det finns ett till litet spädbarn, plus ett syskon som också behöver närhet. Att amma två tar extra tid. Att bära två medan man skall hjälpa det äldre syskonet är också svårt. Att byta blöja på två tar dubbelt så lång tid som med en. Att söva två och att få till det på ungefär samma tider är också svårt. Det är ju bra att få dem att sova samtidigt så att man då kan ägna sig åt syskonet eller att helt enkelt hinna duscha =) Att ha två spädbarn som på något vis mår dåligt är dubbelt så tungt (mina har komjölksproteinallergi). Att också få två prematura spädbarn tar nog på krafter och orken också, vilket jag ej behövde gå igenom. Men det är ju rätt så vanligt. Men, det är dubbelt så mycket glädje också Ja, jag tror nog att du förstår, i sinom tid...=)

Vad är skillnaden

Vet inte hur det är

Efter att ha haft

Har bara mina två

hej ulrika

jobiggt är inte =negativt.

3 enlingar + 2 på gång

Jooo, visst är det nog annorlunda

Artiklar från Allt för föräldrar

Artiklar från Familjeliv

Livsstadier

Samarbeten

Forum

Verktyg

Information