Jämlikhet

Jämlikhet
Skrivet av	knyttet
Med risk för att få ta kritik så vill jag fortsätta diskussionen nedan om släppa taget. Jag anser att jämlikhet inte är att ens partner absolut skall göra saker på ens eget sätt. Jag tycker att alltför många tjejer (och vissa killer) snöar in på detta. Jag tycker att det ibland blir ojämlikt för killarna, för deras sätt är ofta "fel" sätt och skall rättas till. Vissa killar behandlas som valpar som skall tränas. Deras fruar och flickvänner går runt och pratar illa om dem på jobbet: "Min man klarar minsann inte detta och detta...". Jag är visserligen tjej själv, men jag tycker ändå att vissa män blir illa behandlade. Det är inte vad jag kallar jämlikhet.
Svar på tråden: Jämlikhet

exakt knyttet!!!
Skrivet av SAGA
Det reagerar jag också starkt på, precis som jag reagerar på allt som är respektlöst och enögt! Kan inte heller förstå den inställning att man ska göra om varandra, ja menar, det paketet man blev kär i innehåller alla sorters överraskningar, och det är ju det som ger krydda!

Tack båda!
Skrivet av Totte
Det finns alltså hopp i mörkret. på knä Tack torkar tår bort


Jag tycker inte...
Skrivet av Eva E
...att det är en lösning att den ene ska gå runt och bita sig i läppen för att inte säga något om veckogammal disk, medan den andre mår hur bra som helst för att den får göra exakt på sitt sätt. För att få ett förhållande att fungera på sikt måste man hitta en balans där ingen går runt och biter sig i läppen. Annars tror jag att risken är stor att den som går runt och biter sig i läppen tröttnar på detta till slut. Alternativet finns ju alltid att göra slut på ett otillfredställande förhållande, vilket - om man ska tro statistiken - är exakt vad folk gör. Och då spelar det ingen roll om den som blev lämnad "hade rätt att få göra saker på sitt sätt".

Fast det kan ju lika gärna vara kvinnan som blir
Skrivet av knyttet
lämnad för att hon bara tjatar om "sitt sätt" hela tiden... Och inte då heller spelar det någon roll om hon hade rätt att få göra saker på sitt sätt. Jag tycker inte att man skall bita sig i läppen - man kan säga vad man tycker, men inte hela tiden och inte utan att försöka kompromissa. Fast en annan sak är alla kvinnor som går runt och klagar på sina män inför andra - skulle de själva tolerera att deras män klagade på dem med kolegorna på jobbet? Visst kan man säga saker lite på skoj, men att allvarligt klanka ner på sin partner är inte o.k.

Rent teoretiskt...
Skrivet av Eva E
...skulle det kunna vara så, men statistikmässigt är det männen som blir lämnade. Så det verkar vara jobbigare i längden att leva med att bita sig i läppen, än att få göra saker på sitt sätt.


finns fleeer anledningar...
Skrivet av SAGA
...till att man lämnar varandra än bita-sig-i-läppen-anledningen... Jag är inte riktigt med på varför du till den milda grad talar dig så oerhört varmt för just denna fråga, det är ju trots allt så att det finns vi andra som helt enkelt inte gnötar och tjötar och till varje pris måste få livet serverat exakt som vi vill ha det. Kompromisser är grymt viktiga, respekt likaså... Så om du i början av ett förhållande ser att era toleransnivåer går helt åt helsike isär, gör då slut istället för att hoppas på en förändring...

Beklämmande
Skrivet av Eva E
Jag blir beklämd när jag ser hur kvinnor ALLTID görs skyldiga/själva tar på sig ansvaret för att få hemarbetet att fungera. Att många kvinnor hamnar i ett slitsamt dubbelarbete när barnen kommer är belagt i forskningen. Att hemarbetet blir så ojämlikt fördelat blir en källa till slitningar i förhållandet är likaså ingen nyhet. Den som ägnar mest tid åt kraft att försöka lösa detta problem i förhållandet är kvinnan. Hon funderar ut hundra olika metoder för att få ordning på problemet och få mannen att ta större ansvar för hemarbetet hon gör listor, arbetsfördelningar, föreslår att de ska städa tillsammans, pratar, diskuterar, försöker strunta i röran, blir förbannad gapar och skriker, gråter, försöker sänka sina krav för att inte se röran etc etc etc. Det nya modebegreppet är nu att man ska släppa ansvaret. Även i den här metoden är det kvinnan som görs till den ansvarige för att arbetsfördelningen fungerar till bägges belåtenhet i hemmet. Den innebär egentligen bara i praktiken att mannen och kvinnan slutar bråka om hemarbetet _därför att kvinnan låter sig nöja med en mycket låg nivå på mannens prestationer i hemmet_. Vill hon inte leva i en fullständig röra så är det hennes fel, hon har för höga krav, hon är besatt av att saker ska göra saker på hennes sätt osv. Mannen ska man inte ställa några som helst krav på. När det gäller köket får man t ex inte ha högre krav än att man fysiskt ska kunna ta sig fram till vattenkranen, har man högre krav än så är det KVINNAN som behöver förändra sig! Herregud. Döp om metoden Släppa ansvaret till Låt honom göra precis så mycket eller lite han vill. En man kan komma undan mycket hemarbete bara genom att kalla det för Jag gör det på mitt sätt. Jag tycker att det är barockt att se kvinnor sitta och försvara de stackars männen som blir förtryckta av kvinnor för att de förväntas diska undan kontinuerligt under sin köksvecka! Normala krav på normala vuxna människor. På en arbetsplats där man kör med rullande ansvar för köket skulle det ALDRIG accepteras att den som har köksveckan sparar allt till fredag eftermiddag.

Men varför Eva
Skrivet av FL
ska det vara just kvinnans nivå som ska vara styrande? Vet kvinnor bäst eller vad? Genomgående omyndigförklarar du männen här i dina inlägg precis som om männen vore en lägre stående art.


Men att ni inte SER!!!
Skrivet av Helena
Eva (och jag) drar resonemanget till sin spets - var riskerar man hamna med den här "släpp"-attityden? SJÄLVKLART är det inte automatiskt så att kvinnan är den som har rätt i det hon gör - men i de förhållanden där fördelningen av och ansvaret för hemarbetet är en källa till konflikt och kvinnan upplever att hon har det absolut största ansvaret - vad är det då för fel i att komma med konstruktiva förslag om kompromisser och att hitta en nivå som BÅDA kan leva med? Varför i jösse namn ska den slappare parten (vem det nu är, inom vilket område det nu vara må) kunna komma undan med att helt enkelt undandra sig huvuddelen av ansvaret, utföra sina uppgifter på ett undermåligt sätt (och ja, det går nog rätt lätt att komma överens om hur en diskad disk eller en tvättad bil ser ut!)? Har man kommit någon vart då - i tillitens namn?

Jättebra skrivet Eva E!
Skrivet av Kattis
Jag instämmer helt med dig, det är beklämmande att det ständigt är kvinnorna som skuldbeläggs i den här diskussionen. Jag tycker som du, när man uppmanar kvinnor att "släppa ansvaret" så innebär det att vi inte ska få ställa några som helst krav på våra män. Vi förväntas vara såååå tacksamma om våra män någon gång nedlåter sig till att diska eller tvätta att vi inte ställer några som helst krav på att arbetet ska vara väl utfört. Nä, bara han har vispat runt lite med diskborsten så är det så bra, så bra... Jag tycker att hela den här diskussionen andas ett slags förakt mot, och nedvärdering av, hushållsarbete. Precis som allt annat arbete så är det väl värt att utföras väl? Det här handlar inte om att kvinnor kräver att männen ska stryka mattfransar eller andra onödiga fånigheter - utan det handlar ju faktiskt om att vi kvinnor måste kunna förvänta oss att vuxna män klarar av att utföra NORMALT hushållsarbete på ett tillfredsställande sätt. Jag blir så trött på att kvinnorna skuldbeläggs i den här frågan, och på pratet om att vi kräver att männen utför arbetet "på vårt eget sätt". Men om vårt eget sätt faktiskt är det bästa, då? Om vi faktiskt sitter inne med en stor erfarenhet och kunskap om hemarbete, är det då inte rätt rimligt att männen lyssnar på oss och lär av oss? Varför ha rmånga män så himla svårt för att lära sig något av kvinnor? När man kommer som nyanställd på en arbetsplats så sätts man ju in i arbetet av någon som är mer erfaren. Därför att i arbetslivet finns det tydligt uppställda arbetsuppgifter och tydliga krav på hur de ska utföras. Jag tycker att man kan se hemmet som en arbetsplats också. För att vardagslivet ska funka, så krävs det faktiskt att samtliga som arbetar i hemmet gör vad de ska och gör det bra. Jag har väldigt svårt att se varför detta enbart skulle gälla för kvinnor.

Mycket bra, Kattis! (imt)
Skrivet av Helena



Okey
Skrivet av FL
så hemmet är en arbetsplats där kvinnan ska bestämma för att hon har erfarenheten och vet bäst....jämlikhet...hmmmm

Nä FL
Skrivet av Helena
Men OM det nu föreligger en konflikt som beror på en snedfördelning av ansvar och kvinnan har den största delen av detta ansvar (inte så ovanligt va?) så kanske man kan dra slutsatsen att hon är mer rutinerad och har tillskansat sig en hel del nyttiga kunskaper och erfarenheter? Jag säger hela tiden att det är rimligt att den med större kunskaper delar med sig till den som är mindre rutinerad - det gäller i alla sammanhang, både på arbetsplatser och i hemmet, självklart. Varför är det en så stötande tanke?

Inte stötande
Skrivet av FL
Det är inte stötande men det är problematiskt då det blir på "kvinnas vilkor" hela tiden om hon nu ska bestämma. Det går ju inte att komma ifrån att "kvinnan" har då dikterat vilken nivå paret ska ha. Det rimmar illa med att man i nästa andetag suckar över att kvinnan får dra lasset i hemmet...det tror tusan det när en man måste rätta sig efter vad kvinna bestämmer i hemmet. Har man någon som hela tiden "vet bäst" och ska bestämma då låter man ju till slut denna bestäma och man gör "inget" förrens man får direktiv. Varför ta egna initiativ när det ändå inte duger, då är det bättre att invänta order på vad man måste göra och vilken nivå det ska ha. Borde man inte istället söka en kompromiss...varför ska det vara så stötande?


FL
Skrivet av Helena
Du kan visst inte läsa. En kompromiss har jag talat för hela tiden - att båda gör avkall på somligt, om det nu är så att man är så himla olika.

Helena
Skrivet av FL
jag kallar det inte för kompromiss när man måste anama kvinnans nivå.

Men FL...
Skrivet av Kattis
...du verkar förutsätta att kvinnans "nivå" är helt orealistisk, typ kamma mattfransar med finkam och stryka alla kalsonger :-) Vad är det egentligen som hindrar att två vuxna individer, som (förhoppningsvis) älskar varandra och som har valt att leva tillsammans, gemensamt kommer fram till en vettig arbetsfördelning och en rimlig nivå för hushållsarbetet? Självklart måste båda parter vara beredda att kompromissa, ingen härinne har väl påstått något annat? Det jag protesterar mot är inställningen att det alltid är KVINNAN som måste sänka sin nivå, aldrig mannen som måste höja sin. Vari ligger rättvisan, eler jämställdheten, i det?


En sak till, FL...
Skrivet av Kattis
..att kvinnan så ofta får "dra hela lasset" i hemmet beror ju, tror jag, just på det faktum att männen så ofta smiter från sitt ansvar och inte gör sin del av jobbet ordentligt. I stället gnäller de över att kvinnan har för höga krav... Men om man som kvinna hela tiden måste göra färdigt allt som mannen har lämnat oavslutat eller förbättre det som han har gjort på ett hafsigt ocn slarvigt sätt, PLUS sin egen del av arbetet - ja, då är det ju inte konstigt om man till slut ger upp och tar över mannens jobb också, och därmed hela lasset. Det handlar inte alls om att kvinnan ska "diktera villkoren" - vad det handlar om är att det finns ett slags rimlig normalstandard på de jobb som behöver göras i ett hem, och denna rimliga normalstandrad bör man faktiskt kunna kräva att en normalbegåvad man klarar av att nå upp till!

FL
Skrivet av Helena
Var läser du det? Jag säger att om man har så olika toleransnivåer så är det ju läge att den ena parten höjer sin och den andra sänker sin, dvs tar lite större krafttag än dittills? Hur definierar du kompromiss annars??

Jo kattis
Skrivet av FL
DU har påstått något annat och det är detta jag reagerar emot: "Jag blir så trött på att kvinnorna skuldbeläggs i den här frågan, och på pratet om att vi kräver att männen utför arbetet "på vårt eget sätt". Men om vårt eget sätt faktiskt är det bästa, då? Om vi faktiskt sitter inne med en stor erfarenhet och kunskap om hemarbete, är det då inte rätt rimligt att männen lyssnar på oss och lär av oss? Varför ha rmånga män så himla svårt för att lära sig något av kvinnor?" Detta låter inte som en kompromiss i mina öron...detta är dina egan ord som du har skrivit. Sen är jag trött på att det hela tiden ska utgås ifrån att männen är dom med den "låga nivån" och kvinnorna är dom med den "höga nviån"...vilka förutfattade meningar måste jag säga.


OK, FL...
Skrivet av Kattis
...men där menade jag absolut inte att ALLA kvinnor har den bästa kunskapen! Jag tror absolut inte att förmåga att städa eller tvätta är något som är biologiskt nedärvt hos just kvinnor - tvärtom, jag tror att det är en kunskap som alla, män som kvinnor, är fullt kapabla att tillägna sig. Utan det jag menade var att i de relationer där det faktiskt är kvinnan som sitter inne med den största kompetensen på det hör området, så tycker jag det är fullt rimligt att mannen är beredd att lära av henne. På samma sätt som en nyanställd på jobbet är beredd att lära av en mer erfaren kollega. Att det ofta är kvinnor som besitter den största kompetensen när det gäller tvätt och städning beror ju på att det tradtionellt har ansetts som kvinnans roll att ha ansvar för detta. Vi har alltså en lång tradition inom området. I många, många generationer har hushållskunskaperna förts i arv från mor till dotter, medan fäder och söner inte har ansetts behöva befatta sig med detta... Jag tycker att det nu är hög tid att männen gör en inryckning på detta område, men för att klara detta kan de i vissa fall behöva sakkunnig handledning av kvinnor. Just eftersom de ofta är ovana. Precis på samma sätt kan kvinnor behöva handledning av männen när det gäller traditionellt manliga sysslor som t ex att meka med bilen. Skillnaden är, att när det gäller bilen så är det ingen som skulle drömma om att säga åt männen att sänka sina krav, "släppa ansvaret" och acceptera att kvinnorna slarvar och hafsar med att byta tändstift, kolla oljan eller vad det nu kan vara. Nej, då ska det minsann göras helt enligt instruktionsboken. Varför ska inte samma sak gälla för att skura ett golv eller tvätta en tvätt? Jag vidhåller att det här inte alls handlar om att vi kvinnor är diktatoriska och ställer orimliga krav på våra män. Tvärtom, jag tycker det är ett problem att så många kvinnor ställer på tok för LÅGA krav på sina män och tycker de är så fantastiskt snälla bara de nedlåter sig till att svepa runt lite med dammsugaren någon gång emellanåt...

Så vad det förr
Skrivet av FL
men så är det inte nu Kattis. Vi har klivit in i 00-talet och det är en gigantisk omsvängning när det gäller hur mycket männen är med idag. Det du skriver tycker jag bara grundar sig på gamla klyschor...vi är långt bättre än så idag. Men visst finns det en hel del kvar att göra...absolut. Jag använder Helenas ord som svar: "Kan kvinnan behöva sänka sin tolerans? Ja. Kan mannen dra nytta av tips om det ena och det andra, om han är ny på området? Svara själv...Svar JA." DET är en kompromiss som förhoppningsvis passar båda.

Vad fräck du är FL...
Skrivet av Helena
... jag och Kattis säger ju samma sak, om du tar och läser våra inlägg. Det ÄR så att kvinnor fortfarande drar ett större lass när det gäller hemarbete (i genomsnitt är förhållandet ungefär 1:4 till kvinnornas nackdel) - är det konstigt om de tillägnar sig djupare kunskaper och utvecklar det berömda "seendet" då?


Men suck, FL...
Skrivet av Kattis
...om det verkligen är så bra idag, hur förklarar du då de studier som visar att kvinnors nivå av stresshormoner stiger när de kommer hem efter jobbet, medan männens sjunker? Och hur förklarar du de studier som tydligt visar att det FORTFARANDE är till övervägande delen kvinnor som har huvudansvaret för barn och hushållsarbete? Du skriver att jag drar upp gamla klyschor - jag tycker nog snarare att det är du som inte vill se verkligheten så som den faktiskt ser ut. I överigt är jag helt överens med Helena, givetvis måste kvinnorna vara beredda att sänka sin toleransnivå i de fall där den är orimligt hög - det innebär dock inte detsamma som att acceptera hur låga nivåer som helst...

Helena
Skrivet av FL
Detta är ditt egna inlägg Helena: "Men OM det nu föreligger en konflikt som beror på en snedfördelning av ansvar och kvinnan har den största delen av detta ansvar (inte så ovanligt va?) så kanske man kan dra slutsatsen att hon är mer rutinerad och har tillskansat sig en hel del nyttiga kunskaper och erfarenheter?" Jaahaa, här vet kvinnan mest...dina egna ord. Forts: "Jag säger hela tiden att det är rimligt att den med större kunskaper delar med sig till den som är mindre rutinerad - det gäller i alla sammanhang, både på arbetsplatser och i hemmet, självklart. Varför är det en så stötande tanke?" Jahhaa....den som har större kunskaper (i ovan kvinnan)delar med sig till den som har mindre (måste ju vara mannen då) Dessa ord kan jag bara tolka på ett sätt...det ÄR INGEN kompromiss...den som vet mer här dikterar hur man ska göra för den som vet mindre. Kvinna som vet mer har alltså tolkningsföreträde och bestämmer nivån på t ex städning......hmmm. Jämlikhet...kompromiss...hmmm.

Jag ställer upp ett antal förutsättningar...
Skrivet av Helena
... som är belagda i varenda studie som finns på området: kvinnor har det största ansvaret för hemmets skötsel fortfarande. Männen gör i genomsnitt mindre. OK? Är det då orimligt att kvinnor har bättre koll? Nej. Är det rimligt att man diskuterar för att komma fram till hur det kan blir bättre? Ja. Kan kvinnan behöva sänka sin tolerans? Ja. Kan mannen dra nytta av tips om det ena och det andra, om han är ny på området? Svara själv...


Helena
Skrivet av FL
nu var det andra ord ifrån dig..så sa du INTE innan.....men men nu ändrade du ju inriktning och då blir mitt svar detta. "Kan kvinnan behöva sänka sin tolerans? Ja. Kan mannen dra nytta av tips om det ena och det andra, om han är ny på området? Svara själv...Svar JA. Nu är vi överens.

Om du har läst alla mina inlägg...
Skrivet av Helena
... så ser du att jag inte har ändrat inriktning en tum. Möjligen har du själv låst dig vid en ofördelaktig tolkning och silar mygg medan du sväljer kameler. Ajöss.

Nänänä
Skrivet av FL
så var det INTE. Då är du bra enögd.


FL
Skrivet av Helena
Från mitt allra första inlägg i den här debatten: "I en sådan situation är det väl antagligen läge för en diskussion och förhoppningsvis en kompromiss. Det finns ju liksom mellanlägen mellan att diska upp efter varje måltid och lämna köket skinande rent till man går in för att ta en macka en halvtimme senare, och på den andra ytterlighetskanten, spara allt till ett grönluddigt berg som tas om hand på söndagen?! "

Helena
Skrivet av FL
ett annat inlägg som du skrev: Men OM det nu föreligger en konflikt som beror på en snedfördelning av ansvar och kvinnan har den största delen av detta ansvar (inte så ovanligt va?) så kanske man kan dra slutsatsen att hon är mer rutinerad och har tillskansat sig en hel del nyttiga kunskaper och erfarenheter? Jag säger hela tiden att det är rimligt att den med större kunskaper delar med sig till den som är mindre rutinerad - det gäller i alla sammanhang, både på arbetsplatser och i hemmet, självklart. Varför är det en så stötande tanke? Rimmar inte med ditt.

Gör det väl...
Skrivet av Helena
Jag tycker ärligt talat du mest verkar vara ute efter att bevisa att jag (och fler) har FEL - inte tillstå att vi har en poäng... Sista försöket då: om kvinnan är den som har tagit en större del av ansvaret är hon rimligen mer rutinerad. I den kompromissdiskussion som bör följa på en konflikt kring hushållsarbetet är det naturligt att båda parter framhåller sig toleransnivå. Är den överenskomna nivån högre än mannen liksom klarar av att upprätthålla (eftersom han är ovan och inte "ser") så är det naturligt att kvinnan tipsar. Enkelt för mig och inte det minsta inkonsekvent.


Helena
Skrivet av FL
jag förstår mycket väl vad du menar.Du behöver inte rapa om.

Aha FL
Skrivet av Helena
Så du var tvungen att bli lite otrevlig i slutet när du inte hade mer att säga?

Nääruu Helena
Skrivet av FL
men du var tydligen tvungen att dra till med det för att få in en slutkläm. För vad annars fyllde ditt senaste inlägg för funktion mer än att vara rent tjabbig och provocerande.


jämställt?
Skrivet av Mervi80
Håller med! Så länge en stor del människor menar att "vi har det jämställt i Sverige" är det väldigt svårt att komma åt problemet med ojämlikheten mellan könen. Jag önsakr att jag kunde hålla med om att "vi lever på 2000-talet, det är inte längre så att kvinnan gör mer hemarbete". Det räcker med att se sig omkring och fråga olika familjer i bekantskapskretsen samt läsa forskning från 2000-talet, så förstår man ganska snart att det inte är jämlikt med fritid/hemsysslor mellan könen. Sen är det olika vad man "skyller på" i varje familj. Olika orsaker anges av olika individer, men orsakerna förändrar inte det faktum att fördelningen är ojämlik. SJÄLVKLART finns det undantag, och omvänt att mannen gör mer än kvinnan, men mönstret är generellt fortfarande så att kvinnan har huvudansvar / ansvaret för hemsysslorna. Dessutom finns det kvinnor som trivs bättre att ha det så, jämfört med att försöka få mannen att ta sitt ansvar. Tyvärr.

Kanske en fråga om definitioner här?
Skrivet av Lingling
Jag brukar aldrig tala om för maken HUR, metoden, han ska göra saker, hålla strykjärnet eller vilket verktyg som är bäst till ngt - om han inte frågar eller saker _verkligen_ är på väg att bli förstörda. Däremot har vi bägge två synpunkter på frekvensen i hur ofta saker ska göras, NÄR. Soppåsar (blöjpåsar!) som luktar illa eller matrester i diskhon eller sunkig tvätt - det finns en gräns där. Det finns en gränshöjning och det är när man delar bostad eller utrymmen. Jag har bott på korridor, delar man kök med andra (det här gäller tvättstugor också) då får man hålla en högre nivå än man skulle göra om man bodde ensam. Jamen det är ju främmande mänskor? Ska jag vara så mkt mera hänsynsfull mot främlingar än emot mina egna? Men jo, när det gäller ngn jag är beredd att dela min tandborste med (men inte brukar:)) då tål jag mer, men det finns en gräns iaf. Man snyggar upp efter sig i badkar och handfat t ex. I köket ska man kunna sitta och äta (iaf i vårt kök:)) utsikt över lortig disk (som luktar) och en skräpig bordsskiva är inte trivsel. Annars en stilla fråga: Varför förvara smutsiga grejer på diskbänken och i hon, när man kan ha dem rena i skåpen, eller åtminstone i diskstället? F ö hör Kyoto till mina drömresmål, och jag tror inte att min man nånsin anser att jag inte kan släppa taget om hur saker ska göras:)

Oförskämt och elakt kallar jag det!
Skrivet av Elin
Visst har man gnällt liiite nångång men inte på det sätt du beskriver det.. Fast jag måste bara lägga in att tyvärr så finns det män (niskor?!;-)som idag inte vet mycket om hushållsarbete pga att de haft en mor (ja oftast iaf) som stått för ALLT ansvar i hemmet och för barnen! Så är det iallafall för mig och min tillvaro. Både jag och min sambo slåss med våra "spöken" från forna tider då könsrollerna var annorlunda och dessutom accepterade på det sättet. Han har haft en mamma som gjort allt hushållsgöra (utom städning av hans lägenhet) för honom. Visst han hade kunnat säga tack men Nej tack , men det gjorde han inte. Och han håller därför på att LÄRA sig laga mat, göra inköpslistor, sortera tvätt osv.... och han lever med mig och därmed så vänder han sig om råd från mig och jag får lära honom det hans mamma inte lärde honom.... fast jag behandlar honom verkligen inte som en hundvalp för det, utan som en vuxen som vill lära sig något nytt... Jag har valt honom och får stå "ut" med hans brister liksom han får stå ut med mina .. Men vi håller på att öva upp oss på att samarbeta!!


tillägg/ändring
Skrivet av Elin
Till stycket "Han har haft en mamma som gjort allt hushållsgöra (utom städning av hans lägenhet)...." måste jag bara lägga till att det inte var så att hon var där och tog hand om han, utan snarare så att han prioriterade annat, som att äta ute, vara ute o svira, så hemmet va inte så viktigt för han. De gånger han åt hemma så åt han tillsammans med mor sin... Tvätten tog mamsen hand om.. :&

fast man är olika också
Skrivet av kua
Jag är kvinna och jag tycker helt enkelt att hushållsarbete är jättetrist och ofta fullständigt meningslöst´. Det handlar inte om uppfostran utan att vi är olika som människor. Jag håller hjälpligt undan men jag kommer aldrig att ha ett välstädat hem. Och jag mår inte dåligt av det :-)

men du skulle väl inte..
Skrivet av Elin
..skälla på din sambo för att det var för välstädat eller att han / hon tvättat dina kläder?? ;-) Det är klart man är olika som människor, men dessa olikheter kommer ju nånstans ifrån,eller är allt baserat på graden av intresse för hushållsarbete?? Hur som helst så är det konstigt om man pratar ner eller elakt om den man påstår sig älska (som exemplet ovan beskriver)! .


Jag håller med dig kua IMT
Skrivet av Också kvinna
.

Vad är det för fel att dela med sig av kunskap?
Skrivet av Elanor
Sambon hade kört bil dagligen i tio år när vi träffades men var ungkarl och barnlös. Jag var en veteran till husmor efter tjugo år med fyra barn menm hade inte kört bil sedan jag tog körkort. Jag skulle aldrig drömma om att ifrågasätta hans kritik av mig när det gäller fickparkering och filbyten. Han har lärt mig oändligt mycket när det gäller bilkörning. På samma sätt har han varit oerhört prestigefri när jag visat honom hur man gör en sås, hur man tvättar fönster och hur man avfrostar frysen. På jobbet undervisar jag och handleder självklart yngre kollegor. Kan man något vill man dela med sig, kan man inte, vill man i bästa fall lära sig.

Men det....
Skrivet av AH
är väl skillnad på att lära nån köra bättre eller putsa fönster på ett bra sätt (om man vill bli lärd) mot att tex tycka att det är "rätt" att diska si och så ofta eller att tvätten skall vara vikt på ett speciellt sätt.


en liten liten kommentar Elanor...
Skrivet av SAGA
vad är det som säger att ngn med körkort i 10 år kör bättre än en med ett förhållandevis nytaget??? Har åkt med grymt dåliga 5, 10, 15. 20 års gamla körkortsinnehavare och de kan köra otäckt illa... Dessutom så tvättar jag fönster bättre än min mamma som har tvättat i 25 år mer än mig... Man behöver inte gjort något länge för att uttala sig som expert... s...

Till viss del..
Skrivet av Cee
Visst måste man låta folk uträtta uppgifter på sit eget sätt, men det finns ju gränser. Att man inte gör uppgiften perfekt är väl en sak, men om man bara gör halva jobbet så kan man ju inte bara applådera.. Ex. Om en person ska ta hand om disken och lämnar två stora grytor odiskade på köksbänken (och inte går tillbaka 20 minuter senare när matresterna löst upp sig för att slutföra jobbet) kan man knappast säga att uppgiften är utförd. Om personen har diskat allt, torkat av bänken och spisen men glömt att lägga på spislocken eller diskat besticken före glasen så kanske man ska låta bli att klaga. Ex2. Om en person har tagit tvätten, men låter bli att vika efter att den tumlats ( så att den hinner ligga och bli skrynklig) så blir det ju merjobb. Det finns kanske inte 1 rätt sätt att utföra en uppgift på, men det finns sätt att göra jobbet dåligt och sätt som skapar merjobb. De tycker jag inte att man kan acceptera. Observera gärna att hela mitt inlägg talar om personer, och inte om män och kvinnor. =)

Jämlikhet

Artiklar från Allt för föräldrar

Artiklar från Familjeliv

Livsstadier

Samarbeten

Forum

Verktyg

Information