Varför är det alltid kvinnan som gör fel?

Varför är det alltid kvinnan som gör fel?
Skrivet av	Kattis
För att anknyta till den långa tråden här nedanför - jag tycker det är så trist att det alltid är kvinnor som skuldbeläggs och som tvingas ta på sig hela ansvaret för att skapa en jämställd relation. Det heter att vi kvinnor måste lära oss att "släppa in" männen. Men i praktiken innebär det oftast att det är vi kvinnor som ska ta ansvar för att våra män mår bra. Som så ofta förr... I diskussionen nedanför har det handlat om städning och hemarbete. Jag skulle vilja dra en annan parallell - till amningen. Ofta sägs det att ammande mammor måste vara beredda att dra ner på amningen, hålla sig borta och låta mannen mata med flaska, just för att "släppa in" honom till barnet. Personligen tycker jag det är ett bakvänt sätt att tänka. På det sättet blir det ju mamman som tvingas ta på sig ansvaret för att pappan får en bra och nära relation till barnet. Jag menar att det ansvaret måste pappan själv ta! I stället för att kräva av mamman att hon avstår från att amma för att "släppa in" pappan, så tycker jag det är upp till pappan att hitta sina egna sätt att närma sig barnet och sina egna sätt att trösta, mysa och gosa. Varför förutsätts det så ofta att det är mamman som ska ta ansvaret för pappans relation till barnet? Varför anses det så ofta att det är MAMMANS fel om pappan inte har en bra relation med sitt barn? För mig är detta en klar parallell till debatten om hushållsarbete. Även här snackas det ju en massa om att kvinnor måste "släppa in" männen och ge avkall på sina egna önskemål och sin egen trivsel för att annars kommer minsann inte männen att ställa upp där hemma... Jag tycker detta är helt fel väg att gå. Jag tycker det är hög tid att myndigförklara männen, hög tid att vi kvinnor slipper ta hela ansvaret för att männen ska bli delaktiga i skötseln av barn och hushåll. Det är faktiskt upp till dem själva att visa att de vill vara delaktiga fullt ut, och att de klarar av att ta ansvar själva! Det handlar, enligt mitt sätt att se, inte alls om att kvinnor vägrar "släppa ifrån sig ansvaret" - utan det handlar oändligt mycket oftare att männen använder detta som ursäkt för att slippa ta sitt ansvar!
Svar på tråden: Varför är det alltid kvinnan som gör fel?

Fast det finns rätt gott om kvinnor...
Skrivet av Birgitta, since 1997
... som inte släpper ifrån sig ansvaret! Jag har väninnor som absolut inte kan låta bli att rätta till mössan lite på barnet om pappan satt på den. Eller som bara måste ge några sista instruktioner innan de går hemifrån. Sen ringer de 5 gånger och kollar att allt är bra och ställer tusen frågor om små oväsentligheter när de är borta några timmar. De bara inte kan låta bli att förbereda barnets mat och ge synnerligen detaljerade instruktioner om på vilket sätt den ska matas. Vad de papporna än gör så kan du ge dig katten på att mamman hade gjort det bättre! För vad ska hon annars vara bäst på...?

Ibland när
Skrivet av PBSthlm
jag läser om den typen av kvinnor/mammor så blir jag så glad över en fru som inte håller på så. :)


Ja, var det!
Skrivet av Birgitta, since 1997
Det måste vara otroligt påfrestande att aldrig vara betrodd till 100%, inte ens när det gäller ens egna barn ...

Ett större samhällsproblem...
Skrivet av Kattis
...tror jag att det du skriver om är. Nämligen att kvinnor som grupp saknar makt och inflytande i samhället. Då är det kanske inte så konstigt att en del kvinnor kämpar för att bevara den enda maktposition de har, nämligen i hemmet. Jag tror alltså¨att när jämställdheten ökar i samhället i stort och kvinnor får ett reellt inflytande och reell makt, så kommer behovet av oinskränkt makt i hemmet att avta. Dessutom tror jag att de kvinnor du beskriver redan nu är i klar minoritet. Jag tror att de allra flesta kvinnor skulle vara överlyckliga om deras män fullt ut delade ansvaret för hem och barn. Problemet är ju, som jag skrev i tråden nedan, att alltför många män fortfarande inte tar sitt ansvar och inte sköter jobbet (hemarbetet) tillräckligt bra, kanske eftersom de inte anser det som viktigt.

Såg på doktor Phil
Skrivet av MMX
igår. Jag har alltid upplevt mig vara närmare mina barn än mitt ex, och då slog det mig. Den stora skillnaden i de tidiga månaderna mellan mig och de flesta andra män vad jag har hört, var att jag tog hand om barnen på natten. Jag var den som vaknade av gråten i spjälsängen och gick upp och tröstade, bytte blöjor, och antingen förberedde inför bröstet eller beredde mjölkersättningen. Vad doktor Phil sa var att det är mamman som inte bara kliver ur sängen, hon gör det också med glädje. Han menade att det är där banden mellan barn och mor görs som starkast. Inte bara det att mödrarna gör det frivilligt, de gör det med glädje, går upp mitt i natten för att sköta barnen. Dr Phil sa att det var där som den stora skillnaden mellan mödrar och fäder grundlades. Och så vände han sig till den manliga delen av publiken och sa: för erkänn grabbar, när det gäller kontakten med era barn kommer ni inte ens i närheten. Ska väl inte säga att jag minns att jag gjorde det sprudlande lycklig, men jag gjorde det, och jag vet att jag tyckte om det, även om jag var fruktansvärt trött. Och ja, jag jobbade heltid under hela tiden, och nej, hon tog ut hela föräldrapenningen på båda barnen. Egentligen tror jag den teorin är skitsnack. Tror det har med helt andra saker att göra också. Fast helt säker kan man ju inte vara. Svamlat en fredagskväll av


Hmm...
Skrivet av ES
... är man då en "dålig mor" enligt Dr P om man inte gör det "med glädje"? ;-) För visst gjorde jag det, men inte var det mycket glädje kl 3 på natten... Låter som att han har gått på lite för mycket av "myten om den goda och med glädje totaluppoffrande modern" i mina öron.

Nej det sa han inget om
Skrivet av MMX
Han bara "konstaterade" att banden mellan mor och barn var starkare än mellan far och barn. Kände mig nästintill kränkt av det påståendet, som om det vore biologiskt faktum, och det stämmer inte för mig. Men sedan kom han med det exemplet och det lustiga var att för mig så stämde det. Men programmet är ju väldigt amerikanskt, mycket svart och vitt. Fast det var inte den totaluppoffrande modern som var temat. Temat var att göra bort sig totalt och i detta fall var det verkligen fullkomligt. Men det var något helt annat.

Åh fy fanken
Skrivet av Helena
Den där glädjen, den kunde Dr Förenklade Lösningar få berätta lite mera om. Sånt där skapar BARA skuld och inget annat, jo möjligen ett självbelåtet leende och självrättfärdigande åsikter hos dem som faktiskt känner den där glädjen, för det är klart att den finns. Men varför den ska framhållas som någon slags modell och ideal, det fattar jag inte. Betydligt mera konstruktivt att tala om den uteblivna glädjen i så fall och hur den får kvinnor/mödrar att må...


stockkonservativ
Skrivet av skeptisk
Erkänner utan omsvep att jag då och då låter mig fängslas av doktor Phils härligt svartvita värld med lättköpta lösningar på allt från fetma och barnuppfostran. MEN. Även om den gode Phil ju har en och annan klok tanke är han faktiskt stockkonservativ när det gäller jämställdhetsfrågor/föräldraskap. Jag har sett flera program där han reducerar pappan till att bli ett bihang i uppfostringsfrågor och dylikt. Jag tror att vi har kommit mycket längre i Sverige vad gäller synen på likställt föräldraskap än i USA så jag skulle ta Phils åsikter med en nypa salt i just detta ämne.

Ja, jag kände mig
Skrivet av MMX
mycket illa berörd av hans sätt att resonera kring mannens roll vad gäller barnuppfostran, men det roliga var att i just det exemplet som han drog upp som "kärnan" för varför det förhåller sig så, så hade jag faktiskt bytt plats jämfört med de klassiska könsrollerna. Håller med dig helt och fullt i din analys, både om det fängslande med den svartvita bilden, och hur fel det bilden blir när kartan och verkligheten inte stämmer överens.

Jag skulle precis... långt
Skrivet av Totte
strunta i att svara, jag har svårt för folk som tar på sig offerrollen självmant och sen klager. MEN jag såg din grej med amningen och den satt i mig. SÅKLART! ska männen inte begära att tjejen ska dra ner på amningen och pumpa osv, för mig ville det vara vansinne av högsta grad. Jag hade svårt vid att !få lov! till att byta blöja, gosa med barnet, tvätta honom och allmän ompysslande, att han skulle somna på _min_ mage var otänkbart för mamman, något hon självmant har bett om ursäkta sedan. Det tog 3 månader innan jag hade trötta ut hende nog till att hon släppte in mig och då blev hon väldig förvånat över att jag faktisk var/är en bra pappa...... Mycket av tråden nedan handlar om att olika personer har olika nivå. Vissa har tydligen för sig att personen med lägsta toleransnivå har rätt! Jag anser att detta inte är fallet men att man ska respektera varandras önsken och behov i _samförstånd_ viklet betyder att man _inte_ kan kräva att ett visst sätt ska genomföras. Jag kan mycket väl förstå om man har punkter vars tillstånd som har stor betydelse men då får man ju vara beredd att släppa lika mycket till på andra eller hur? Jämlikhet är att respektera varandras synspunkter och hitta en gyllene medelväg som båda är nöjda med. Det är en svår process som kräver kommunikation och inte det enögda diktatur som jag ser tydliga exempler på i den lååånga tråden. Att _släppa_taget_ betyder ju att man litar på att man har klarat av att kommunicera fram en lösning som båda är nöjda med och därför inte lägger sig i hur målet nås. Men på det fick jag mothugg så det visslade, att släppa taget betyder tydligen enligt vissa att deras sätt _är_det_enda_rätta_ och att de minsann vet hur det ska vara för det gör ingen annan! Att låta bli att ta ansvar i ett hushåll är något båda parterna ägnar sig åt, det är inte ofta att jag har hört att tjejen fixade bilen för att det var något vajs, det blir oftast: "älskling, bilen låter sådär knack-knack-knack igen, är du snäll att fixa det?". Jag vet ju att vi kan olika saker och att det är bra om den som är bäst till en viss sak också fixar det men hur ofta kollar ni oljan bara för att vara säkra? Eva E: och du ser väl hur ofta killen gör det och lär av det???? Just det, en del tjejer (och killer) anser inte att det är deras ansvar....... Det finns alltså en uppdelning som _kan_ vara bra men som också kan vara ett hinder i hemmet och detta ska man ta tag i så bra det går, öppen kommunikation utan krav och ensidighet är A och O på den vägen. Jag vet av egen erfarenhet att mitt x klagade på allt jag gjorde, det var ju inte på hendes sätt och då var det fel eller jag gjorde det inte alls. Till slut lät jag bli att göra något alls, hon klagade och gnällde ju ändå så varför skulle jag trötta ut mig på köpet??? Grejen med att släppa taget är just att värdera sin partner som vuxen och ha förtroende för att det faktisk står vid sitt ord och de överenskommelser som parret har avtalat. Om man då får bita sig i tungen är det ju mer ett uttryck för egen inskränkthet och brist på tolerans än att partnern gör fel. Nu är det nybakat sockerkaka, ha det.


Tack för ditt inlägg
Skrivet av Elanor
Visst är allt kvinnans fel. Du har så rätt. Tack för ditt inlägg.

Jaså?
Skrivet av Totte
Säger du det? Ja, då är det väl så. Jag har ju förvisso uppfattat att individer kan ha fel men är det kvinnor....hmm...livet blir ju en del lättare på det viset!

Jag håller med dig...
Skrivet av Eva E
...om att det som så ofta förr är kvinnorna som görs ansvariga för att få förhållandet att fungera. Jag håller också helt med dig om att det är dags att myndigförklara männen. Och det gör man genom att förutsätta att de är vuxna nog att ta lika stort ansvar för att förhållandet fungerar! Svårare är det inte. Om jag får kommentera ditt inlägg nedan så håller jag med dig om att det rent objektivt naturligtvis finns bättre och sämre sätt att sköta ett hushåll. Jag är VÄL medveten om att jag har massor att lära själv :-)! Men man BEHÖVER naturligtvis inte göra på det objektivt sett "bästa" sättet. Om bägge är nöjda med att hushållet sköts på ett mindre "bra" sätt (t ex om man är ense om att disken får stå veckovis istället för diskas upp direkt) så är det ju helt OK!!! Här hemma är vi t ex fullt eniga om att några örngottsband inte ska krusas och några mattfransar inte ska kammas :-). Även om det naturligtvis rent objektivt sett vore ÄNNU prydligare här hemma om vi även gjorde det. Men vi är eniga om att vi avstår från den prydligheten och då uppstår inte problem heller. Det är när åsikterna om man ska göra på det bättre eller sämre sättet som det uppstår problem. Och det är då jag menar att det inte automatiskt är den som vill göra det på det objektivt sett sämre sättet som har tolkningsföreträde, utifrån någon idé om att den absolut måste få göra på det sätt den vill. Man måste hitta en kompromiss - en medelväg - som funkar för bägge. Jag tycker att den första utgångspunkten i en sån diskussion måste vara att fastställa nån slags "normalnivå", som man har RÄTT att kräva. Man är inte ett UFO för att man tycker att det är normalt att matrester avlägsnas från kastrullerna efter maten är lagad. Det är faktiskt normalt. När man har fastställt en "normalnivå" (är det svårt att enas om en normalnivå får man väl fråga vännerna eller skicka in ett inlägg till fN :-)) så kan man börja diskussionen utifrån det. Den som ligger långt ifrån normalnivån får då kompromissa sig till normalnivån. Om jag t ex kräver krusade örngottsband hemma - men det inte anses tillhöra normalåtagandet när man tvättar - så får jag ge mig på den punkten. Vill jag ändå ha krusade örngottsband för att trivas får jag krusa själv - VARJE vecka. Mannen slipper. Om diskussionen däremot gäller disken så får nog som sagt normalnivån anses vara att matresterna avlägsnas från kastrullerna _varje_ dag. Och då får den som vill diska en gång/vecka ge sig och ändra stil. Svårt? Inte så hemskt, väl...? Och något förtryck tycker jag absolut inte att det handlar om!


Precis!
Skrivet av Kattis
Håller helt med dig. Här hemma krusas det inte heller några örngottsband, långt därifrån :-) Visst är det så att man måste försöka enas kring en rimlig "normalnivå", medan den som vill hålla på och tjafsa med örngottsbanden (eller kamma mattfransarna) får roa sig med det på egan hand.

Japp!
Skrivet av Cee
När det handlar om barn och hemarbete så ska kvinnorna släppa in männen. När man diskuterar arbete och styrelserummen så är det ju bara för kvinnan att ta plats, att veta sitt värde, att kämpa på samma sätt som männen, att framhäva sig. KOnstigt att det på båda ställena är kvinnorna som gör fel...ironi

städa själv då
Skrivet av L M-ö
det är då enda slutsatsen jag kan komma fram till efter att ha läst här. Om kvinnan alltid gör allt rätt så är det väl bäst att hon gör det själv då. Städar, tvättar och tar hand om barnen. För om en man först måste läras upp, så handlar det om att infantilisera honom, och det vill vi väl inte....


Hur läser du då?
Skrivet av Helena
Kattis inlägg handlar ju om att mannen själv måste ta plats i hemmets sfär - precis som kvinnor (som Cee skriver) förväntas kämpa sig till platser i styrelserum och offentlighet av egen kraft. Handlade inlägget om att infantilisera mannen och frånkänna honom någon som helst talang för hushållsarbete och skötsel av barn, ja, då skulle väl ingen förespråka att han deltog överhuvudtaget? Vem vill släppa sina ungar i händerna på en odugling liksom... (Få se nu hur det här inlägget misstolkas;-)

kämpa själv?
Skrivet av L M-ö
det är ju precis det här som många har emot omvänd diskriminering och kvoteringar av kvinnor...

Så lärande...
Skrivet av Kattis
...innebär infantilisering? Det var en märklig definition, tycker jag. Själv anser jag att lärande innebär växande. Det handlar inte alls om att kvinnan är bäst eller alltid gör rätt. Utan det handlar om att det är hög tid för män att växa upp, sluta skylla ifrån sig och klaga över kvinnor som inte "släpper in dem" och själva ta ansvar!


och motsatsen
Skrivet av L M-ö
gäller då det som Helena skrev om att kämpa sig in i styrelserummen. Dvs att kvinnor ska sluta skylla ifrån sig och klaga över männen och själva ta ansvar över att ta plats i styrelser osv. jojo :-)

Jag håller med dig förstås!
Skrivet av Helena
Det är verkligen en viktig synpunkt och faktiskt en av feminismens kärnfrågor som jag ser det - detta ständiga ansvar för alla och envar som kvinnor förväntas ta!

fast det är ju ansvaret hon skall släppa
Skrivet av knyttet
som jag ser det.


Ja...
Skrivet av Helena
... men förstår du inte? I och med att "hon måste släppa ansvaret" säger man ju indirekt att hittills är hon skyldig till att ha tagit ett för stort ansvar - det är liksom inte mannen som tagit ett för litet...

Tack Helena...
Skrivet av Kattis
...du förklarade precis hur jag också menade! Skulden läggs på oss kvinnor...

Fast det är naturligtvis både och
Skrivet av knyttet
om ansvaret är felfördelat... Det är ju det jag menar att vissa kvinnor vägrar se sin egen roll, utan kräver att mannen skall ändra sig helt, medan hon fortfarande vill ha makten och därmed fortfarande tar det största ansvaret... Kanske menar vi samma sak men på olika vis.


exakt samma
Skrivet av L M-ö
"problem" med att männen känt sig huvudansvariga för försörjning osv, inte tagit ut föräldraledigt för att jobba osv.

Jag håller inte med
Skrivet av knyttet
I vissa hem är det kvinnan som har makten över barnen, hemmet och en del annat och det är därför hon som måste släppa lite på denna makt om hon förväntar sig att mannen skall ta lika ansvar. På samma sätt måste vissa män in näringslivet släppa lite på sin makt för att kvinnor skall kunna komma in. Självklart finns det ett ansvar hos den andra parten också - hos killarna att ta på sig mer i hemmet och hos tjejerna att ta för sig mer i näringlivet... Och det finns förhållanden som är tvärtom, men eftersom vi pratar om kvinnors ansvar att släppa - så går jag inte närmare in på detta. Jag tycker inte att kvinnor skall sluta amma för att släppa in mannen - men lämna över barnet till mannen korta stunder redan från dag ett. Jag tror också att man som mamma måste slappna av och låta mannen sköta barnet på sitt sätt... Precis som jag förutsätter att min man låter mig sköta barnen på mitt sätt. Min ståndpunkt är att kvinnor inte både kan kräva att ha makten över hemmet och total jämlikhet med mannen.

Bra sagt! imt
Skrivet av Totte



precis
Skrivet av L M-ö
Det hänger ihop jättemycket!!

Bra sagt !!
Skrivet av Maria
Håller med dig fullständigt. Många kvinnor...tar på sig ett allt för stort ansvar utan att tänka sig för. Vi måste också förstå att männen inte är tonåringar som inte kan hålla ett fungerande hushåll. Vad som däremot får dem till ATT verka meningslösa i hushållet är kvinnan själv, eftersom hennes krav ibland kan verka enorma. Låt männen finna sin egen väg till barnet,samt att man i enighet med varandra finner en bra lösning på det fungerande hushållet. Man kan inte begära att allt skall fungera av självmekanik utan i samråd med varandra. Kommunikation kallas det !!!

fniss
Skrivet av natti
Jag håller med dig, vad jag fnissar åt var detta: "Jag tror också att _man_ som mamma måste slappna av och låta mannen sköta barnet på sitt sätt..." [min kursivering] Ibland gillar jag att fundera över vilken roll språket egentligen spelar, och generiskt "man" är det som ger knäppast meningar...


förstår vad du fnissar åt
Skrivet av knyttet
jag har en förmåga att skriva man, när jag kanske menar jag...

Inte alltid kvinnan som gör fel
Skrivet av Ullen
Jag tycker inte alls att man säger att kvinnor alltid har fel bara för att man säger att alla (både män och kvinnor!) måste antingen lätta på kraven kring hur (inte att) saker ska göras eller göra de sakerna själv. Min man klagar på hur jag dammsuger och fyller diskmaskinen eftersom jag inte gör det på exakt hans sätt. Därför får han göra de sakerna, vilket han gör utan att klaga. Han tycker att soppåsen är full när jag tycker den är halvfull och jag tänker inte gå ut med en halvfull soppåse. Jag skulle inte våga ta hand om en bebis på egen hand ett par timmar om dagen, om jag visste att dygnets övriga timmar ammas bebisen varje gång den skriker. Jag tycker det handlar om att, både som man och kvinna, sätta sig in i hur den andra upplever situationen. Jag har förstått av inlägg här att det fortfarande finns många män som inte tar ansvar för barn och hem, och där har kvinnan all rätt att klaga. Men jag tycker både här, och i min bekantskapskrets, att vissa kvinnor som klagar på sina män egentligen bara är missnöjda med det sätt som männen utför hushållssysslorna och jag kan förstå de män som då ger upp.

Tummen upp!
Skrivet av Totte
Du har helt rätt. Men i och med att JAG svarar lär du få mothugg av vissa andra.

Varför är det alltid kvinnan som gör fel?

Artiklar från Allt för föräldrar

Artiklar från Familjeliv

Livsstadier

Samarbeten

Forum

Verktyg

Information