Vad menar Jämnställd pappa med...

Vad menar Jämnställd pappa med...
Skrivet av	Stina
att säkra bevis? Hur gör man det? Och varför pratar du hela tiden om att debattera detta på ett sansat sätt, det är ju precis vad vi gör!
Svar på tråden: Vad menar Jämnställd pappa med...

Jag vet inte om det
Skrivet av Jämställd pappa
debatteras så sansat när man ropar på polis innan man vet - dvs endast tror. Varför är det viktigt jo rättsäkeret är viktigt oavsätt om det gäller barn eller vuxna och så måste det förbli. Barn vars utsagor, beteende, symptom mm misstolkas oc blir till anklagelser är i lika stor grad offer som den som anklagelsen riktas emot. Det barn som faktisk varit utsatt och vars utsagor på grund av myndigets-personers, personal inom skola och barnomsorg samt föräldrar aggerande inte blir trodda av domstolen är offer i dubbelbemärkelse. Vad menar jag med säkra bevis jo att inte förstöra bevis (exvis barnens utsagor) genom att ställa ledande frågor, lägga ord i barnens mun osv. Jag är inte expert på detta men har talat med tillräckligt många domare som alla bekräftat att man tvingats frånse från åberopad bevisning för att förhörsledare inte genomfört förhör på ett korrekt sätt. Det kan tyckas absurdt att det är så men betänk effekten av att vi inte skulle ha rättsäkerhet. Låt säga att ni som ensamstående mamma blir anklagad för övergrepp. Ert barn har sagt något som fått dagispersonalen (som inte gillar ditt sätt gentemot ditt barn - de kanske tycker att du gjort henne eller honom till substitut för dess pappa) att anmäla till socialen. När socialen talar med ditt barn så berättar ditt barn att mamma slog mig igår. Barnet som börjat öppna sig för andra vuxna märker att det får upmärksamhet särskilt när det berättar "läskiga" saker osv. Socialen beslutar om omhändrtagande och du får inte träffa dottern. Pappan som du inte har haft en bra kontakt med men som du tvingats ha gemensamvårdnad tillsammans med kommer nu in och börjar "fantisera" kring tidigare händelser och utsagor ifrån ert barn. Skulle du vilja sitta där och dömmas skyldig utan att det har gjorts en korrekt bevisvärdering? Dessa frågor är inte lätta men det ända vi vet med säkerhet är att barnen är de största offren i samtliga fall. Låt mig ta ett exempel fårn mig själv barnets mor lät vår son använda kniv vid fyra års ålder. Han skar sig ordentligt! Om vi legat i konflikt kring barnen och om jag haft ett ombud av det mer krigiska slaget skulle jag då anmält och kanske vunnit kortsiktiga poäng men på vems bekostnad? Eller skulle jag anmäla när deras mor efter att sonen hållt på och reta gallfebern på henne i flera dagar till slut slet tag i honom "troligen litet för hårt"? Med misstro skulle mycket vardagligt kunna bli till anmälningsbara förseelser. Idag har vi en relation som är sådan att vi tar hjälp ifårn varandra när det blir jobbigt därför att vi är samarbetande föräldrar och inte två ensamstående (hur man nu kan vara det när man har ett utbygt umgänge eller vxlvis boende). Visst har jag också gjort misstag och har då fått hjälp med annat angrepps sätt av barnens mor eller här på föräldranätet. Övergrepp emot barn förekommer i alla samhällsskikt, i alla boendeformer och även bland "vanliga" människor. Jag vet och har tyvärr egen erfarenhet av detta. De barn som är utsatta i hemmet riskerar att utsättas av kamrater, äldre kamrater och andra vuxna - de blir till lätta "byten". Tyvärr är de också så att man själv inte vill se sig som offer samtidigt som man ser sig som ansvarig - man tror sig kunna påverka vilket är en skenbar illusion. Att då tvingas delta i en process som inte leder någon vart gör dig till offer men utan rätt det är det sista man vill vara.

Ps beklagar alla
Skrivet av Jämställd pappa
skriv- och stavfel men hade inte tid att korrläsa texten. Ser fram emot synpunkter. Ds


Förlåt mitt osansade debatt inlägg!
Skrivet av utsatt som barn
Läser dina inlägg med rysningar. Känner igen detta så väl. Stackars barn med hysteriska mödrar som pratar med barnen om övergreppen blablabla Storsint av dig att inflika "Visst har jag också gjort misstag" dock!

Jag ryser också!
Skrivet av anonymus
När man inte har egen erfarenhet pratar som Jämställd pappa och tror att man kan och vet allt. Problemet är ju inte att anmälningar görs i onödan utan att så många brott av detta slag INTE blir anmält därför att vuxna inte förstår barnets signaler.

Vad är det som säger
Skrivet av Jämställd pappa
att jag inte har egen erfarenhet. Vill du ha deltaljerna (vilka jag själv vågar ser efter så där ett och ett halvt år i terapi) eller räcker det med mitt ord?


Jag förstår din rysning
Skrivet av Jämställd pappa
men vi måste våga se på problemen ifrån alla håll. Rättsäkerheten gäller för alla men främst barnen. I en situation med en svår separation och en lång tvist mellan föräldrarna så är just det du belyser (en panik-chockad mammas prat med barnet något som kan försvåra utredningen och i västa fall leda till att tilltron till barnet minskar. Vi gör alla misstag och att erkänna det är inte storsint utan mänskligt likväl som det är mänskligt att fela. Utsatt som barn (jag var utsatt som barn av andra barn som var över fem år äldre). Tyvärr var det ingen som vågade se så missen var den motsatta i mitt fall. Men vi kan inte veta vad barnets subjektiva uppfattning om vad det varit med om är än mindre dess långtgående effekt. Därför är det även ur det perspektivet väsentligt att inte ge barnet en eller flera vuxnas bild av det inträffade innan barnet själv fåttt ge sin bild. Jag har aldrig sagt att man inte skall prata med barn men det måste ske sansat (tyvärr är normaltillståndet inte att vara sansad om man övertygat misstänker att ens barn utsatts för övergrepp). Jag skulle vilja att du förklarade hur man skall kunna gå balansgången mellan allas rättsäkerhet (inlusive och främst barnets) och skyddande av barn. Jag är så naiv att jag tror att vi först måste börja våga tala om detta vuxna emellan och sen även med våra barn. Dels avskräcker vi potentilla förgripare samtidigt "vaccinerar" vi våra barn mot att bli manipulerade offer.

Panik- chockade?
Skrivet av utsatt som barn
Jag tycker inte att jag behöver ge dig en förklaring "hur man skall kunna gå balansgången mellan allas rättsäkerhet (inlusive och främst barnets) och skyddande av barn." Jag gillar inte din utgångspunkt, dina formuleringar. Orkar inte läsa igenom ditt högtravande svammel här på sidan igen. Blir bara så trött av det. Men ett exempel från ditt inlägg här ovan är: en panik-chockad mammas prat med barnet något som kan försvåra utredningen och i västa fall leda till att tilltron till barnet minskar. Panik- chockad!? I de allra flesta fall där en mamma talar med barnet trots pågående utredning är att det tar sådan tid. Att mamma helt "sansat" väljer att hjälpa baranet att bearbeta sitt trauma, inte gjöra det osynligt och röstlös. Att vara tyst ÖKAR nämligen stigmatiseringen. Sedan att det kan påverka ev dom är INTE ett problem som skall lösas genom att "panik- chockade" mammor skall "sansa" sig. Utan att synen på barnens trovärdighet, värde förändras. Hela tillvägagånssättet inför utredningar och rättegågar skall förändras. Så att FLER anmäler. Så att FLER barn får tala om sitt trauma DIREKT. Trött nu, Adjö!

Läs på!
Skrivet av utsatt som barn
http://www.angelfire.com/ct/vagase/lenafe.html


Har läst på
Skrivet av Jämställd pappa
sen tidigare. Ja tyvärr är mitt "svammel" högtravande och det är väl möjligen mitt sätt att närma mig något som för mig är svårt. Men om nu Utsatt som barn orkat läsa och försökt förstå vad jag skrev så har jag aldrig sagt att man skall tiga men det är som du själv skriver viktigt att barnet självt får berätta! Jag avslutar härmed detta snack. Beklagar att inte mer konstruktiv energi ägnades åt att just belysa probelmet utan att allt gick åt till känsolmässiga raktioner.

håller med dig..
Skrivet av en mamma
mycket bra skrivet, och ett bra inlägg. min situation ser ut som du beskriver. sitter i en vårdnadstvist. pappan hittar på lögner som att jag slår barnen, att han sett det osv. fått veta att han tänker säga det i rätten. förlorar jag i rätten p.g.a hans lögner, förlorar ju också barnen. och vad händer med mig. får jag rentav böter för något jag ej har gjort?! en vårdnadstvist kan vara ett bråk som aldrig tar slut. och barnen vet hela tiden om bråket. det känner av det.

Vad menar Jämnställd pappa med...

Jag vet inte om det

Ps beklagar alla

Förlåt mitt osansade debatt inlägg!

Jag ryser också!

Vad är det som säger

Jag förstår din rysning

Panik- chockade?

Läs på!

Har läst på

håller med dig..

Artiklar från Allt för föräldrar

Artiklar från Familjeliv

Livsstadier

Samarbeten

Forum

Verktyg

Information