Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

blir så arg

Skrivet av k
Jag fattar som vanligt inget...

Jag talade med polisen i dag och jag sa : hur kan jag berätta om detta när jag inte har sett , jag vet inget egentligen….ingen har sett !!!
Polisen sa då att efter ha förhör andra i vår omgivning så är det så att de andra har sett!
Alltså är jag den enda som inte har sett….till och med skolpersonal har märkt ….förmodligen så är det j-vligt lätt med facit i hand eller så undrar jag om det nu är så att andra har sett och misstänkt hur kommer det sig att INGEN har anmält sina misstankar … okej jag är väl dum i huvudet och fattar ingenting men varför har inte skolan anmält sina misstankar …..
Men det är bra för min dotter att andra har märkt för det styrker hennes historia men jag blir förbannad…dom kunde ha slagit något hårt i huvudet på mig så jag skulle ha vaknat och sett…då kanske hon hade sluppit dom sista övergreppen…
Usch jag blir så förbannad….
Svar på tråden: blir så arg

Svårt med misstankar....

Skrivet av  f.d utnyttjad
...vad gör man av dem....

Tycker själv att jag utrustats med en "radar" som pejlar av "barn" och "vuxna" som är inblandade i sexuella övergrepp...men eftersom jag själv har erfarenheter...innebär det att jag känner rätt?
Eller att jag är överspänd?
Jag har kännt detta "fenomen" ca 4-5 gånger under 20 år som jag arbetat med barn och ungdomar, men aldrig anmält...
Vad skulle jag anmäla? Att han känns som en pedofil bara han kliver över tröskeln...fast att jag inte hört barnet säga något...eller han ge intryck av att ha konstiga vanor/relationer. Nej...jag trycker ner mina känslor och tror att det är något gammalt spöke jag har i garderoben. När det sedan någon enstaka gång visat sig stämma kan man ju säga:
-Jag tyckte mig se...känna...vaddå? Något som jag inte ens vågade säga till mina kollegor. Svartmåla en frisk familj på detta vis i sina tankar. För så kanske det varit i de andra fallen...helt normalt...
Inte lätt...
 

Artiklar från Familjeliv