Hej!

Hej!
Skrivet av	Suck
I slutet av april skrev jag en insändare om att min son berättat att han blivit sexuellt "utsatt av grannpojkken som är ca 5 år äldre,.Jag har pratat med skolsköterskan och hon ville först anmäla den andra familjen men det ville inte jag eftersom jag inte ville lämna ut min son och dessutom har pojkarna idag ingen kontakt. detta hände från min son var ca 4 - 8 år. Nu är han 10 år så det var ett tag sedan. Sonen har inte nämt detta sedam dem lv\'ööem han ber\'ttade för mig och jag lovade honom på hans begäran att inte berätta det för någon. Min fråga är hur gör jag nu???????? ska jag bara låta det vara eller ska jag ta upp det med sonen igen. Det verkar inte som det har varit något "fullbordat samlag" utan mer "sugande på snopp o.s.v..Snälla hjälp, hur tacklar man det här. Jag tänker mycket på så att jag gör rätt. Jag vill ju ta honom och hans berättelse på alvar samtidigt som jag inte vill väcka den björn som sover om ni förstår vad jag menar.
Svar på tråden: Hej!

tyvärr
Skrivet av Minna
så kan den björn som sover med tiden bli ett rovdjur i hans själ och förstöra så oändligt mkt för honom, kanske till och med ta hans liv. Att "suga snopp" är inget man ska ta lätt på, det är lika fullt en grov kränkning som ett samlag är. Dessutom så vet man ju inte om det finns mer som din son inte är mogen att berätta ännu. Nej, du borde absolut inte låta saken vara, inte ens om din son vill att du lämnar det hela. Naturligtvis är det oerhört smärtsamt för honom att bearbeta eller ens tänka på det som hänt, men det får inte hindra dig från att vara hans förälder, som i detta fall innebär att du ser till att han får läka sina sår. Läkningen efter sexuella övergrepp sker sällan spontant, då offret istället klandrar sig själv och går ner sig i skuld och skam, utan det kräver ingripande av professionella som vet hur man hanterar någon som blivit så grundläggande kränkt. Ärren efter sexuella övergrepp liknar i mycket de själsliga ärr man får efter att ha genomlevt krigssituationer. Man brukar tala om posttrauma. Att din son inte vill att saken ska nämnas mer, ger bara vid handen hur smärtsamt detta är för honom. Hans person har blivit kränkt i grunden, detta kommer att få konsekvenser av ngt slag om inte du som förälder ser till att stoppa det händelseförloppet. Det kräver handling och envishet av dig, som är hans vårdnadshavare. Såren i din son försvinner inte självmant och det är inte alls säkert att du ser vad som pågår i hans inre. Den som blir utsatt för sexuella övergrepp blir en mästare på att gömma sina känslor, både för sig själv och omvärlden. Skammen blir helt enkelt för stor. Du har ett ansvar att inte bara låta din sons förtroende rinna ut i sanden. Att han överhuvudtaget berättade detta skamliga för dig är ett tecken på att han sannerligen behöver och någonstans vill ha hjälp. Jag anser att det är ditt ansvar att se till att får den hjälp han behöver, dvs att få träffa en psykolog för samtal. Att inte göra det är att inte ta ditt ansvar som förälder. Jag förstår att det känns svårt, men det är absolut nödvändigt.

Helt rätt!
Skrivet av Jag vet
Mycket bättre ta det nu, det blir jobbigare sedan och det måste tyvärr tas upp annars kan det leda till problem i vuxen ålder


Minna har helt rätt...
Skrivet av MA & son
... och hon har på ett mycket bra sätt sammanfattat problematiken. Lyssna på hennes råd!

Sonen förlåter dig aldrig,
Skrivet av Bit ihop och var ett stöd
om du inte visar att han har ditt stöd. Att krypa under täcket och gömma sig, för att det verkar lugnt, är helt fel taktik. Pojken måste få reda ut det hela. Utsatta som aldrig fick bearbeta det hela som barn, har ett dåligt fortsatt liv, livet ut faktiskt. Om dom lever så länge, många tar sitt liv.

Allt är inte svar och vitt
Skrivet av Jämställd pappa
men om du låter tiden gå så blir det lätt just svart eller vitt. Du har fått ett förtroende av din son ta vara på det. Du har dessutom en skylldighet att vara vuxen - det som han själv med staplande steg påbörjat resan till. Det går inte att säga att din sons liv blir skit, trasigt eller att han tar sitt liv. Men det finns en större risk i hans fall. Jag tycker att du skall fundera på hur din son känner det varje gång han hör, ser eller läser i media om övergrepp på barn. Jag tycker att du skall fundera på hur han tänker kring detta efter som du eventuellt väljer att vara tyst. Jag tycker att du skall fundera på hur han när han är tonåring tänker första gången han har sex med en tjej eller kille. Jag tycker att du skall fundera på hur hans pappa reagerar om han får reda på vad som hänt. Hur tror du han tänker och kommer att tänka kring sin sexuallitet? Tror du han funderar på om han är bög, om han är konstig mm? Tror du han funderar på varför jag? Skolsköterskan har gjort fel för hon är skyldig att anmäla oavsätt vad du säger! Jag känner inte dig men jag vet hur jag själv hade agerat. Först hade jag pratat med min son inte om sugandet mm utan om hur det var runt om kring (pratat är i detta fallet att lyssna så intensivt att han måste tala). Sen hade jag sökt hjälp ifrån rädda barnen eller liknande - hjälp i form av instruktioner om hur jag skall föra samtalet vidare för att sonen skall vara mogen att själv välja att få hjälp av proffs. Våga lita på dig själv men släpp inte frågan. Tänk på att förbudet som sonen belagt dig med är ett test av dig som vuxen och förälder - vågar du vara vuxen eller gör du som han säger!!


Hej !
Skrivet av KA
Utifrån våra erfenhetr ska du göra en anmälan, för din pojkes skull. Det är tufft men leder till något bättre trots allt. Sopa under mattan blir farligt i längden, framför allt för ditt barn men kanske fler.

Hej!

tyvärr

Helt rätt!

Minna har helt rätt...

Sonen förlåter dig aldrig,

Allt är inte svar och vitt

Hej !

Artiklar från Allt för föräldrar

Artiklar från Familjeliv

Livsstadier

Samarbeten

Forum

Verktyg

Information