Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Utbränd? Deppig?

Skrivet av Så trött
Inte JAG väl??

Jag arbetar väl inte särskilt hårt. Är mammaledig med minsta nu (har ganska många barn) och pluggar deltid på distans. Har svårt att hinna med eftersom jag inte får ha de större på dagis mer än 15 timmar i veckan. Babyn somnar aldrig före 23, så därefter kan jag i bästa fall börja plugga.
Jag har hand om huset och trädgården och till största delen också bilen. Maken jobbar heltid.
De enda vuxna jag träffar utöver maken, är de på dagis samt klasskamraterna vid våra träffar. De är två gånger i månaden.
Öppen förskola och liknande fungerar inte, eftersom mina olika barn har olika tider, både med skola och dagis. Känns ändå inte osm om det är nåt jag skulle vilja gå på. Jag har kommit på mig själv för att inte vilja träffa folk fastän det antagligen är just vad jag behöver), att tycka det mesta är jobbigt och att nästan ingenting är kul.
Studierna trivs jag faktiskt väldigt bra med, men blir ledsen och irriterad när jag aldrig hinner med det jag ska.

Vi har ingen släkt och inga vänner i närheten. Jag har aldrig avlastning utöver de där 15 timmarna i veckan på dagis - babyn har jag ju nästan jämt, även om pappan tappert försöker ibland.

Det är en evig oro för ekonomi hela tiden. Vi börjar just komma ikapp med räkningar, så blir smabon varslad. Efter december är han arbetslös igen. Vi är vana att vända på varenda krona, men ändå.. Det tär så på psyket, tt aldri gkunna göra når roligt, aldrig köpa sig ett klädesplagg, att undra vad man ska äta resten av månaden när allt är slut.


Nu är jag bara så trött! Jag tycker jag fungerar bra på förmiddagarna för det mesta, men framåt etermiddagen då ett av skolbarnen hunnit hem, är jag bara hyperirriterad, snäsig och väntar på att de ska gå och lägga sig. Tycker synd om barnen, de förtjänar bättre.


Några tips??
Svar på tråden: Utbränd? Deppig?

Du arbetar..

Skrivet av  Åsa m januari bebis
inte särskilt hårt skriver du. Jag tycker tvärtom det låter på din beskrivning som du arbetar mycket hårt. Pluggar, tar hand om din bebis och flera barn i olika åldrar, tar hand om hus och bil, det är ju mer än ett heltidsarbete. Varför får du inte mer dagistid du pluggar ju? En extra börda är ju att er ekonomi inte går ihop, jätte trist att din make blivit varslad det tar ju hårt på psyket att känna sådan ovisshet för framtiden.
Jag befinner mig själv i en tung period just nu (går inte in på varför) och jag har bokat tid för kurator samtal för att få hjälp att strukturera upp mina tankar och kunna ta mig vidare. Kanske det vore något för dig, genom samtal med en utomstående kan man få hjälp att se saker ur ett annat perspektiv och se nya lösningar. Det är mitt tips till dig.
 

som studerande

Skrivet av  makeba
har du rätt att ha barnen heltid på dagis. Eller halvtidsstuderar du bara?
Du går två heltidsjobb i nuläge MINST...
inte konstigt du går på knäna...
 

Tack för era svar

Skrivet av  Så trött
Nej, jag får inte ha barnen mer på dagis. Jag har försökt. Eftersom jag är mammaledig, resonerar kommunen som så att jag studerar på min fritid. Pluggar på havltid bara, men eftersom det görs paralellt med mammaledigheten, som sagt...

Nån kurator har jag inte råd med, men tack ändå.
Vet inte riktigt vad det är jag behöver.. Lite kul vore kul, men allt kostar pengar och jag vet ju egentligen inteom jag har lust heller...
 

Bara en tanke

Skrivet av  Skrållan
måste du plugga just nu? Kan det inte vänta ?
Tror vi många ggr skall göra så mkt samtidigt.
Ta hand om hemmet, sköta om små barn, arbeta, plugga.
 

En kurator behöver

Skrivet av  Kia
inte kosta så mycket. Gå till din husläkare och be h*n remittera dig. En kurator har inte lika lång väntetid som en psykolog, och det känns ofta "lättare" att träffa en kurator av någon anledning. Du kan också få hjälp på BVC som har psykologer.
 

råd?

Skrivet av  My©
kurator på VC kostar ca 100 kr/besök, efter 900 så har du frikort.Kan det vara värt om du kan få ihop de kronorna,dvs en hundring i veckan under lite drygt 2 månader innan du har frikort för ett drygt 8 månader framåt i tiden(de räknar ju från sista stämpeln resterande tid till första datumet i stämpelhäftet för frikort som den tid du får nyttja sjukvården grastis)

 

Skolverket

Skrivet av  Omnia
Jag ringde och frågade skolverket angående studier, föräldraledighet och dagis. Enligt dem är det behovet som styr, studerar man heltid har man rätt till heltidsplats på dagis. Att man finaniserar studierna med fp har inget med saken att göra.

Så stå på dig, få ett utlåtande från skolverket och kämpa. Fast det är ju kanske inte så lätt.

Lycka till!
 

flera tips...

Skrivet av  Maria
Gå till doktorn, du mår inte bra och där får du också vidare kontakt med psykolog.
Familjerådgivning, ni har helt fel fördelning hemma och det kan inte fortsätta så kan ni inte kommunicera så måste ni söka rådgivning.

Utbränd är = utmattningsdepression och ska tas på allvar eftersom om man inte gör det kan det till slut bli kronisk depression.

Ta hand om dig, du behöver tid avsatt för bara dig och tid att andas fritt!

Kram

Maria
 

Känner igen mig

Skrivet av  Maria.K
i det du skriver. Då har jag inte hus och skola att ta hand om ens... Är mammaledig med en 10 månaders och sen en treårig son också. Man bli så irriterad och har inte ork med nåt. Att umgås med vänner orkar man inte heller fast man borde det. Inget är kul. Allt är bara jobbigt. Att gå på (psykolog/kurator)samtal hjälper inte heller (såvida de inte kan sitta barnvakt;-). Man blir bara mer stressad av att ta sig dit o ha ytterligare en tid att passa.

Jag skulle önska att man kunde få vara helt i fred bara någon dag kanske. Kunna skrota hemma helt själv och kolla nån rulle, läsa, bada och sova ut. Men hur får man till det???

 

rätt till dagis

Skrivet av  knicksan
om jag inte har helt fel har du rätt till heltid på dagis även om du bara studerar halvtid. KOntakta din kommun och hör efter
 

Sök hjälp

Skrivet av  Har varit där
Vänd dig till vc eller liknande och berätta hur du mår. För om du inte kan "ta dig i kragen" så kan det mkt väl vara en depression. (Utbrändhet är också en slags depression, men med speciella kriterier) Det är inget konstigt - det är faktiskt en hemlig folksjukdom. Det är inte heller farligt att söka hjälp. Felaktigt kallas dagens bra mediciner för "lyckopiller" men jag lovar att de inte gör dig lycklig. Men de kapar dalarna, ger dig möjlighet att samla lite kraft för att orka ta itu med saker som just nu ter sig omöjliga. Tar du itu med det som inte fungerar i ditt liv förebygger du vidare depressionsperioder :)
Vill du inte ta piller _kan_ det hjälpa med terapi, men det är ytterst tveksamt. Dessutom är köerna så långa att du hinner självläka :) En depression självläker på ett år sisådär - men under tiden kan du hinna krascha relationer och ekonomi, och i de allra värsta fallen kan självmord komma i tankarna. Det är det ju absolut inte värt.
Men först - iväg till en läkare för diagnos och råd. Lycka till!
 

Artiklar från Familjeliv