Omskakad och ledsen

Omskakad och ledsen
Skrivet av	svärdotter/svägerska
Ja ibland kan man fundera. Min svärmor lyckades verkligen förstöra min julafton igår och svågern hjälpte henne på traven. Jag är hemmamamma med två barn, en på 1½ och en på nyss fyllda 4. Jag försöker så gott jag kan stimulera dem på dagarna, en vanlig dag brukar se ut så här: 7 Barnen vaknar, vi myser, äter frukost, klär oss. 9-9.30 brukar vi hitta på något. Antingen så är vi bara ute och leker i trädgården, eller så är vi till badhuset eller ÖF eller träffar någon vän med barn. I vilket fall som helst så hittar vi alltid på något. Vid 12.30-13 brukar vi äta och efter maten sover lillen middag i två timmar. Unden den stunden lillen sover så brukar den stora få roa sej själv en stund. Antingen tittar han på någon film eller leker med sina leksaker. Givetvis är jag alltid i närheten av honom men jag brukar sitta vid internet eller något en liten stund. Vill han mej något så självklart så finns jag där men just den stunden så aktiverar jag honom inte utan han får aktivera sej själv. Detta har alltid fungerat i vår familj men igår blev jag så ledsen. Svärmor vet att jag alltid tar mej en liten timma där på eftermiddagen då jag kanske läser eller surfar medans barnet leker själv (oftast är vi i samma rum) Igår började dagisdebatten här, den pågår ofta. makens släkt har ingen förståelse för att jag är hemmamamma och det blir ofta diskussioner om det. Men jag har aldrig blivit så ledsen som jag blev igår. Inför både svägerska, svåger och svärfar säger svärmor till mej så här: "Ta inte illa upp nu xxxxx men jag måste få säga detta, jag tycker du gör fel. Dina barn går inte på dagis då ska du fylla dagisets behov men det gör inte du. På eftermiddagarna så kan du sätta dej vid datorn i en timma medans yyyyy sover och aaaaa får leka själv. Det är fel. Det spelar ingen roll om du har lekt med barnen hela förmiddagen, du kan inte ta en rast förstår du väl. Om yyyyy sover så måste du ändå roa aaaaa. Ni borde gå ut och ta med bebilyssnaren, du kan inte kräva av en fyraåring att han ska roa sej själv. Det är fel och det vet du" Jag blev både så förvånad och fruktansvärt ledsen så jag kom inte för mej att försvara mej, jag bara satt och svalde ner klumpen i halsen och kämpade mot tårarna. Givetvis passade hon på när inte maken var närvarande, annars hade hon nog fått höra. Jag kan inte tycka att jag gör något fel, en fyraåring ska väl kunna sysselsätta sej själv en timma per dag i alla fall, min son gör det. Sedan, vår fyraåring är just nu inne i en väldigt trotsperiod och ibland beter han sej som en riktig "Emil i Lönneberga". Han är så go och underbar men han kan vara en riktig vilde. Svågern och svägerskan har ett barn på två år som är lugnet själv och igår satte de igång att jämföra våra barn. De talade om för mej att jag inte sätter gränser ordentligt och att det är mitt fel att han kan vara lite vild ibland. Jag talade om för dem att jag visst sätter gränser men att jag VÄLJER mina duster. En vild föraåring, jag kan inte vara stenhård för då skulle vi inte göra annat än bråka hela dagarna. Men givetvis har jag gränser och sger ifrån. Då säger svågern till mej att om hans son betedde sej som vår gör så skulle han ge honom en örfil!!!!!!!!!!!!!! Jag exploderade och gjorde klart för dem alla att mina barn skulle aldrig kunna göra något som skulle kunna få mej att slå dem, ALDRIG!!!!! Då fick jag höra att jag fick skylla mej själv som inte satte gränser och det var mitt fel att vår fyraåring är vild. För det var minsann skillnad på aga och uppfostring påstod dem!!!!!!!!!! I mina ögon är en örfil inget annat än misshandel och jag skulle aldrig göra det mot mina barn!!!!!! Maken hörde inget av detta och jag hanterade det hela så fel. När hans släkt hade åkt var jag så ledsen och omskakad och jag tog ut det på honom. Jag kastade i ansiktet på honom att hans släkt inte var riktigt klok och en massa annat hemskt. Så givetvis blev han sur. Jag låg vaken till 03.30 inatt och grubblade. Jag tycker det är så olusitgt. Min mans släkt anser inte att jag är en bra mamma, de anser att min älskade son är alldeles för vild och att det är mitt fel. Nu vill jag inte träffa dem, det känns som att de kommer granska allt jag gör och säger mot sonen och sedan sitta tillsammans och diskutera vad fel jag gör. Jag är även orolig för svågern och svägerskans barn, svågern sa igår att han aldrig hade gett pojken en örfil men att han skulle kunna göra det om att han var lika vild som vår. Pojken har en fruktansvärd respekt för sin pappa och han är väldigt lugn av sej. Jag har itne tänkt så mycket på det men nu gör jag det, tänk om han är rädd. Han kanske inte vågar vara annat än lugn. Är så omskakad efter gårdagen och känner mej så ledsen oc kränkt!
Svar på tråden: Omskakad och ledsen

Förstår att du blir ledsen!
Skrivet av En mamma
Låter som om de hackade på dig på ett mycket orättvist sätt (och givetvis då din man inte hör)! Skulle också ha blivit jättearg!! Självklart är det jättenyttigt för en 4-åring att också kunna sysselsätta sig själv! Har en 3-åring som leker jättebra själv (spelar upp hela dramatiska skådespel med sina leksaker!), och även om vi ofta, ofta leker tillsammans, så VET jag att mammor behöver en stunds andhämtningspaus och att då barnet kan sysselsätta sig själv är väl något positivt, inte negativt. Har min dotter inga leksaker till hands (t ex på bussen, leker hon att fingrarna är olika personer, hon har enorm fantasi som jag tror stimuleras när hon själv bestämmer över lekarna, också utan mig! Tycker din svärmor är enormt orättvis mot dig! På dagis finns ju ingen fröken som ligger på golvet och leker med barnen precis hela tiden, utan barnen stimuleras att själva ta initiativ till lek, och min dotter pysslar många gånger på dagis själv, t ex lagar låtsasmat, nattar dockor m m. Att slå/örfila barn bara för att de är trotsiga - eller att slå överhuvudtaget - är ju inte bara förbjudet i svensk lag utan också självklart helt fel. Om svågern överväger sådan "uppfostran" tycker jag det bara visar att han inte är någon bra förälder. Många tröstekramar till dig!

Usch vilken släkt!
Skrivet av anonym
Man kan ha olika uppfattningar om dagis men att vara så taskig som din svärmor var är under all kritik. Sedan kan man undra vilken "sysselsättning" dagis ger. Som det ofta ser ut så är barngrupperna på dagis alldeles för stora och personalen hinner sannerligen inte sysselsätta alla barn utan de får nog många gånger vackert sysselsätta sig själva. Ang din svåger så tycker jag hans resonemang är oroväckande! Att ge en örfil är misshandel och om man anser det vara ok i "uppfostringssyfte" så har man väldigt farliga värderingar. Barn är olika. Vissa barn är mer aktiva än andra och det behöver inte ha att göra med en "slapp uppfostran". Alltför lugna barn som inte vågar visa känslor, glädje som ilska oroar mig mer. Jag förstår din oro ang din svågers barn, med tanke på hans värderingar. Har du berättat om händelsen för din man? Kan han stötta dig? Jag skulle umgås så lite som möjligt med den släkten. Varför ska man umgås med människor som bara kränker en? Vi har ingen kontakt med min mans bror av den anledningen.


Bravo dig!
Skrivet av C med 3
1. Oerhört svagt av svärmor och övriga att kritisera dig på detta sätt, inför andra och ej i närvaro av din man. 2. Dina barn är även din mans barn. Alltså kritiserar de inte bara dig utan även sin egen släkting. Undrar just om de tänkte på det?! 3. Starkt av dig att säga emot! Bravo! 4. Idiotiskt att jämföra barnen. Alla barn och familjer är olika. 5. Tycker du/ni verkar göra på ett sätt sm passar er familj bra. Visst är dagis bra, men inte är det hela tiden nån där som aktiverar barnen. De får faktiskt leka mycket själva också. 6. Tycker det är helt rätt att du sitter en stund för dig själv ibland och barnet leker själv. Bra för er båda. Du får en paus, barnet får använda sin antasi och kreativitet. Det är nyttigt att ha lite tråkigt ibland. 7. Din son anses vara vild. Vad betyder egentligen det? Är han frisk osv så är det väl bara normalt att visa livsglädje och ha lite "myror i brallan"?! Och dessutom, vilket barn blir INTE lite uppspelt på julafton? 8. Är ju förstås lite känsligt för din man detta, men poängtera att hans släkt faktiskt iom detta också kritiserar honom, så tror jag nog att han förstår dig.

En sak...
Skrivet av Sara
bara. Jag vet att man tar åt sig nr folk säger sånt rakt i ansiktet på en, men jag vill säga en sak om "din timme" på eftermiddagen. Det finns väl inget bättre än barn som kan leka för sig själva utan att bli stimulerade hela tiden, jag tycker man gör sitt barn en stor tjänst om man låter dem använda sin fantasi till att leka själva. Dessutom, om man e hemmamamma, hemmapappa, eller tom mammaledig med ett litet barn, så behöver man tid för sig själv ibland, när man inte är mamma, utan bara människa. På det sättet orkar man vara en mamma med kvalitet när man sen är med sina barn. Vad gäller örfilarna, jag tycker inte att man nånsin ska slå sina barn, jag tycker inte ens att man får skrika åt sina bran. Jag har en ytterst vild dotter, och ibland är det omöjligt att undvika bråk, men jag kommer oftsat längst på att så lugnt o utförligt som möjligt förklara och ibland mötas halvvägs, oftast så förstår hon, fast hon är ju fortfarande lika vild....

Att låta barn
Skrivet av Skrållan
få ha tråkigt stimulerar kreativiteten och uppfinningsrikedomen. Skulle du stimulera och aktivera din 4 åring hela dagarna skulle du göra den en björntjänst. Skulle aldrig ha mina barn på en förskola där man hela tiden aktiverar och där personalen inte låter den fria leken ha sort utrymme. Det är nog att barnen hela tiden har kompisar.


Men du, det förstår du
Skrivet av lyckligt lottad
väl att för det första så har de inte med det att göra (hur du lägger upp dagarna och lever ditt liv) och för det andra har de ju helt fel i sina resonemang. Jag tror att skon kanske klämmer ngn annanstans, de kanske retar sig på att du inte arbetar utan tycker att du utnyttjar din man som försörjare? Men så kan de inte med att säga det för då framstår de som gemena och näsvisa, så då försöker de hitta andra fel istället. Bara en teori. Men jag tycker inte du ska slösa energi på att känna dig sårad eller bråka med din man om detta, herregud, skit i dem bara.

Ta inte åt dig av det
Skrivet av Morsan som jämt var ute
Visserligen kan jag tycka att ni kanske skulle vara ute lite mer än bara någon halvtimme. Du skulle kunna låta den lilla sova i barnvagnen ute. När jag hade 4-åringar, så sov dom middag eftersom vi var ute så mycket och dom fick rasa av sig. Att dom behöver vara på dagis för att få stimulans är helt fel. Där får dom aktivera varandra, det är ju inte så att personalen står för den biten direkt. Om du mår dåligt av att att dom säger så här kan bara du själv svara på. Kanske har du lite dåligt samvete? Men i så fall så kan du fixa det själv med att vara mer ute. Det tjänar ni alla 3 på. Man kan även äta lunch och mellanmål ute, både vuxen och stor.

Du missuppfattade mej morsan som var ute jämt.
Skrivet av svärdotter/svägerska
Givetvis är vi inte bara ute en halvtimma, hur skulle det ens vara praktiskt möjligt att hinna badhuset eller ÖF som jag skrev på en halvtimma? Det jag menade var att vid 9-9.30 så går vi ut eller åker. Sedan kan det variera allt mellan en till fem timamr beroende på VAD vi gör och väder


Har så mycket jag skulle kunna säga
Skrivet av space
men har inte tiden just nu. En liten grej bara: det är faktiskt inte så att barn som går på dagis blir aktiverade hela tiden heller! Barn behöver lugnare stunder på dagarna när de sitter för sig själva. Många barn gör det även på dagis! Den här aktivitetshysterin som råder idag är en riktig barnfälla! Barn mår inte bra av det!

Brukar inte vara här inne men
Skrivet av Ebba m.3
detta måste jag svara på. Känner igen mig i mycket av det du beskriver, jag har också en svärnor som "vet bäst". Hon har vid flera tillfällen antytt eller sagt rent ut att hon är en bättre mamma än vad jag är. Vet inte din svärmor att det bästa för barnen är att vara hemma med sin mamma? Ingen och absolut inte dagispersonalen kan ge samma trygghet och kärlek till ett barn som en mamma kan göra. Stå på dig! Du är världens bästa mamma som är hemma med dina barn! Jag har själv mitt mellanbarn på dagis, men bara på 25%. Detta bara för att min yngsta på 5 månader inte sover på nätterna. Jag trivs inte alls med att vara bara hemma, men jag beundrar de som är det. Min äldsta son var också jättetrotsig i 4 års åldern och då var både han och min yngsta hemma på heltid, jag bråkade med denna vilda trotsiga pojk vareviga dag. Men aldrig att jag skulle slå honom! Det är barnmisshandel. Det jag kan säga till tröst är att 5 års åldern är såååå mycket ljuvligare. Trotset vände nästan över en natt, så håll ut det blir bättre. Vad gäller att han roar sig själv en timme eller 2 på eftermiddagen så är det ju bara bra! Min syster är förskollärare och hon säger att de får lära sig i utbildningen att det bästa för att barn ska kunna lära sig att klara sig på egen hand längre fram är att de lärt sig att använda sin fantasi när de har tråkigt. Jga brukar säga att det är barnens ansvar att de har roligt och att det är mitt ansvar att jag har roligt. Inte alltid såklart men ibland. Bra att du sa i från! Stå på dig!

Förstår att du känner
Skrivet av Frida
dig ledsen och kränkt!! Du måste ju berätta för din man vad som hände och hur ledsen du blev.. Angående hur dina och barnens dagar ser ut så är det ju absolut inget fel och det hoppas jag att du förstår. En 4-åring SKA kunna roa sig själv tycker jag samtidigt som du behöver en stund för dig själv när den mindre sover! Det är inget som är konstigt med det! Hoppas du kan ta upp det här igen med din man i lugn och ro, så att du har hans stöd och att ni är på samma sida. Jag har tre supervilda killar och om jag ens skulle höra någon släkting skämta om att ge någon av dem en örfil skulle jag bli helt vansinnig!! Och din svåger lät väl helt allvarlig?! Usch.. ingen rolig julafton för dig!!


vilken skit....
Skrivet av jem
dessutom rukar barn på dagis typ se film, sitta och rita, pyssla och leka själv minst en timme om dagen. Inte har väl de någon som står och leker med dem hela tiden. Sammtidigt förstår jag ditt dilema, hur ska man göra. Du måste lära dig att försvara dig, för du kommer aldrig i från din makes släkt, speciellt om de är så fula och säger saker när han inte är i närheten. Ett tips när disk drar igång säg det här vill jag inte prata om de får ni ta med gubben, le sedan opch börja prata om vädret. Vet att de är enklare att säga än att praktisera men jag har inget annat tips. Jag tror inte du ska bryta kontakten, det förvärrar det hela tror jag.

Stå på dig
Skrivet av Karin med Jacob och Josefine
Åh vad arg och ledsen å dina vägnar jag blir nu. Som om dagis skulle vara någon sorts norm för hur det ska vara. Dagis finns ju främst av politiska och ekonomiska skäl. Heja dig som är hemma och tar hand om dina barn själv. Det tycker jag du ska fortsätta göra så länge ni trivs med det själva. Håller dessutom med de andra om att barn inte behöver stimulans hela tiden, det är bara snack. Hinner inte så mycket mer nu, men stå på dig som sagt var!

Det var det värsta!
Skrivet av Malinau
Förutom att jag instämmer med de övriga så tycker jag att du kan kräva av din man att säger ifrån till dessa människor. Jag skulle aldrig mer vilja ha med dem att göra, den saken är klar. Möjligen skulle de få en chans att be om ursäkt. Om de _verkligen_ menade det. Frågan är om inte jag hade kört dem på dörren om de varit hemma hos mig. Därtill är det extra smak- och omdömeslöst att göra detta på julafton och till synes utstuderat när din man inte är där. Jag förstår verkligen om du är upprörd och inte kunde sova, men din kudde borde vara skönast att sova på. De borde ha dåligt samvete om någon. Håller på dig! Bra att du sa ifrån. Fortsätt med det!


Vilka knäppisar
Skrivet av Mamma Mu
Usch,försök skaka av dig deras dumma komentarer. Jag tycker du gör helt rätt.Enligt mig bör man inte tok-aktivera barn.Nog ska de kunna leka själv också.Det gör de tom på dagis. s Kram på dig!

Oj!
Skrivet av Vamling
Vilken bedrövlig inskränkthet och vilka ouppfostrade människor! Vanligt hyfs har de tydligen inte hört talas om? Naturligtvis kan och bör en fyraåring kunna sysselsätta sig själv, jag kan i alla fall inte se fördelarna med att barn har underhållning som de förses med varje vaken stund. Barn behöver ha tråkigt för att deras kreativitet skall främjas, det tror jag absolut på! Du skall inte ta åt dig överhuvudtaget och de metoder som de verkar förespråka är ju inte ens lagliga, så gör du som du gjort tidigare. Själv har jag gott om åsikter om hur min bror och svägerska uppfostrar sina barn, men jag och mina släktingarn har åtminstone den goda smaken att hålla inne med sånt. Det är inte min sak att lägga mig i så länge jag vet att deras barn mår alldeles utmärkt, växer och frodas och är harmoniska.

Brukar inte skriva här, men nu kan inte fingrarn..
Skrivet av Mallaco
låta bli. 1. Att du är hemma med dina barn tycker jag är JÄTTE bra. Tänk om fler fick den val möjligheten. Jag hade tagit det direkt, det är ju mina underbara barn och jag vill vara med dem så mycket som möjligt! 2 Att barnet får leka själv en timma är också toppen bra, han lär sig att ta egna initativ, använda sin egen fantasi m.m Andra barn verkar ni ju träffa ändå på ÖF och när ni fikar. 3 På förskolan "sysselsätter" man inte barnen hela tiden, det är oftast upp delat under dagen Ex Samling, vila, ngt kretivt, men absolut har det "lektid" och inte sitter personalen jämte ungarna hela tiden då. Iallafall gör inte vi det, just för att barnen måste finna egna mål och erfarenheter, klart vi finns i närheten och hjälper om barnen behöver hjälp eller det händer något, men det skriver du ju att du gör också. ALLA barn har trotsåldrar mer el mindre, vänta du den som skrattar sist!!!! Inget illa ment, men det lär hända svågerns familj någon gång också. Tråkigt att vissa "familje" meddlemar inte kan acceptera vissa val man gör. Ha en god fortsättning!


TACK alla!!!!
Skrivet av svärdotter/svägerska
Att läsa era stöttande svar betyder så oerhört mycket! TACK!

Vilka hemska människor
Skrivet av Susanne med Viggo 030721
Om detta hade hänt mig hade jag sagt upp kontakten med makens släkt på en gång. Man ska inte behöva umgås med människor som nedvärderar en på det viset. Dessutom tycker jag att de har fel. Min son är betydligt yngre än din och om vi är hemma själva längre perioder så är det klart att jag ibland gör saker som han inte kan vara så delaktig i, medan han leker med sina saker eller tittar på det jag gör. Om han behöver mig så avbryter jag givetvis det jag gör och väntar till senare. I mitt tycke är det bara bra att barn lär sig att stimulera sig själva lite då och då. Är du i samma rum är de ju knappast ensamma heller och din son är ju ganska stor nu. När det gäller uppfostran så är det ju hemskt att din svåger skulle kunna tänka sig att misshandla sina barn. Om din son blev utsatt för sånt skulle han säkert kuvas till lydnad, men till vilket pris? Jag tror att de s.k. trotsåldrarna har sitt syfte för den mentala utvecklingen och att barn behöver gå igenom dem. Ofta är ju barnen desto mer mogna och samarbetsvilliga efter en sådan period. Sedan är ju barn väldigt olika och min erfarenhet är att olika barn behöver väldigt olika sorters föräldraskap. Så länge man är lyhörd mot sitt barn och just dess behov så gör man oftast rätt. Stor kram, Susanne

Folk begriper inte
Skrivet av Jockemamma
När min son var 4-5 år var vi på restaurang med släkten och sonen var väl lite jobbig men inte så att han välte några bord direkt. Han tjatade för att han inte fick det glas han ville ha. Men det gick bra efter lite lirkande, vi hade det trevligt. Tyckte vi. Efteråt får man höra att en av de närvarande sagt att om HAN burit sig så illa åt som vår son när han var i den åldern, hade han minsann fått sitta av hela tiden ute i bilen ... Nu har vår son blivit diagnosticerad med autism. (Det där med dricksglaset var en rätt typisk sak för autister, har vi fått lära oss.) Vi har fått svälja rätt många gånger när välmenande medmänniskor velat ge oss uppfostringstips. Eftersom jag har ett normalstört barn också vet jag vilken skillnad det är i fråga om den energi man får lägga ner på att få ungen att fungera. Vi jobbar dubbelt så mycket för att få ett hälften så bra resultat. Att sätta en fyraåring i en bil och låta honom vara inlåst och ensam där i två timmar är i alla fall vad jag kallar barnmisshandel. (Ska väl tillägga att idioten som gjorde uttalandet ovan idag har ett eget barn som han inte får umgås med på egen hand eftersom han inte fixar det.) Men att låta en fyraåring leka ensam medan mamman sysselsätter sig med annat är EN HELT ANNAN SAK. Din svärmor kan ju inte begripa någonting, tror hon att barn mår bra av att bli underhållna dygnets alla vakna timmar? Människor har i alla tider och på alla ställen i världen låtit ungarna rå sig själva en STOR del av dagen - fast under uppsikt förstås. Att finnas tillgänglig för barnen betyder INTE att man ska agera skojig lektant åt dem hela tiden. Du överger inte ditt barn, du lär honom istället några väldigt viktiga saker. Ett barn som aldrig får lära sig leka ensam kommer att bli en fantasilös, uttråkad vuxen som inte kan ta egna initiativ. Om han sedan är stökig kan det finnas tusen anledningar - även s k diagnoser, tyvärr - men det kan knappast bero på att han får leka själv någon timme om dagen. Överstimulerade barn kan ju också bli väldigt stökiga. Och fyraåringar, vad tusan, de är som de är! Min son var en ängel när han fyllde två år. När han var två och ett halvt satte tvåårstrotset in och då blev det för jäkligt. Lyssna inte på de där människorna, försök reda ut det hela med din man istället så att ni som familj står enade. Jag tycker att det där snacket om gränssättningar är väldigt överdrivet men det är ju inne att prata om sådant nu. I själva verket sätter vi nog alla gränser utan att tänka på det, när det gäller sådant som är viktigt för oss. Folk som berättar för en hur man ska uppfostra barnen har sällan barn i samma ålder. En man hutade åt min då treårige son och tjatade också om vilka regler som gällt när HAN var barn, bla bla ... och då frågade jag honom rakt ut hur han så väl kunde minnas tiden när han själv var tre år. Nä, det visade sig ju att han talade om tidpunkten då han varit konfirmand. Jaha.

Omskakad och ledsen

Förstår att du blir ledsen!

Usch vilken släkt!

Bravo dig!

En sak...

Att låta barn

Men du, det förstår du

Ta inte åt dig av det

Du missuppfattade mej morsan som var ute jämt.

Har så mycket jag skulle kunna säga

Brukar inte vara här inne men

Förstår att du känner

vilken skit....

Stå på dig

Det var det värsta!

Vilka knäppisar

Oj!

Brukar inte skriva här, men nu kan inte fingrarn..

TACK alla!!!!

Vilka hemska människor

Folk begriper inte

Artiklar från Allt för föräldrar

Artiklar från Familjeliv

Livsstadier

Samarbeten

Forum

Verktyg

Information