Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Humörsvängningar. Nån som....

Skrivet av Pia
har det ungefär likadant och kan peppa mig lite.
Vår som 8½ är väldigt i obalans just nu. Ena stunden skrattar han, nästa gråter,är stöddig eller svarar snäsigt.Han är en urgo artig trevlig kille men också med ett hetsigt humör emmellanåt.
Och det svänger fort. Likadant i skolan. Fröken säger att om han är glad och så på ex på morgonen så helt plötsligt kan det bli att han är tjurig nästa lektion.

Som ikväll. Han grinar för allt.Att han inte vill sova, att han vill gosa med mig. Om jag då lägger mig och gosar så vill han gosa i soffan, vill att jag ska vara med han på rummet men när jag är där säger han inget, bara grinar. Går jag skriker han att jag ska komma osv. Som om han vill styra och ställa vad alla ska göra i huset. Han säger att det inte är nåt särskilt men han kan hitta på det mesta att grina om.
Inget i hemmet är annorlunda eller i omgivningen så det är lugnt och harmoniskt.
Inte kan dom väl redan vara inne i någon förpubetet?
Är det gränsen mellan att få vara liten och behöva vara stor som spökar? Hur handskas man med det, förutom att han själklart får vara liten och barnslig för han är ju inte så stor än....
För det är nog jobbigt likväl för honom som för oss.
Hur hjälper vi honom?
Råd önskas.
Pia
Svar på tråden: Humörsvängningar. Nån som....

förpubertet

Skrivet av  K
När barn når ca 9-års ålder hamnar de i något som vi under utbildningen kallade för förpubertet. Om du frågar av människor runt omkfing dig lär du höra att många har/har haft det lika dant när barnen var i den åldern. Det var väldigt intressant och höra de andra med äldre barn berätta om liknmande episoder som hänt 10 år tidigare som några tampades med just då.
 

Min spontana tanke är trötthet...

Skrivet av  Gafsan m. Axel & Kalle
...ett barn som är glatt och piggt på morgonen men urartar framåt dagen kan mycket väl helt enkelt lida av sömnbrist.

Sömnbrist är tyvärr väldigt vanligt bland skolbarn. Ett sömnbehov på ca 12 timmar är inte alls ovanligt långt upp i mellanstadieåldern men tyvärr är det inte så många barn som får sova så mycket.

Ett barn med sömnbrist brukar bete sig exakt som du beskriver - inget är bra, man försöker domdera och styra och ställa och har hemska humörsvängningar. Ofta går det från manisk aktivitet och uppspelthet till vredesutbrott på nolltid.

Övertröttheten som blir ett resultat av sömnbristen gör ofta att barnen blir så uppskruvade att de inte kan eller vill sova. Det blir konflikter kring sänggåendet och även när barnet väl ligger i sin säng så kan det ta lång att varva ner och somna. Sömnen kan också bli orolig och resultatet blir förstås att nästa dag är barnet ännu tröttare - det blir en ond cirkel.

Barns sömnbehov avtar inte rätlinjigt med åldern utan kan variera. I intensiva utvecklingsfaser behövs oftast mera sömn, så en sömnranson som räckte för några månader sen kan mycket väl vara för liten nu.

Ett sätt att veta om det verkligen är sömnbrist som är boven i dramat är att fundera över hur det är i perioder när han sover lite mera - är det bättre då?

Något som kan göra humörsvängningarna värre men knappast orsakar det hela, är blodsockersvängningar. I perioder när barnen har svårt att hantera sin tillvaro så kan en blodsockersvacka vara förödande för humöret. Boten för det är att eliminera skräpmat och onyttigheter och se till att den mat som han äter är nyttig och har ett bra GI-värde. Och att det inte går alltför långt mellan måltiderna.

Kram och lycka till!
 

Tack för era svar. IMT

Skrivet av  Pia
...
 

Artiklar från Familjeliv