Andrea..

Forumarkiv I Forumarkiv II

Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Andrea..
Skrivet av	M
Såg att du svarat på mitt inlägg om hur tidigt andra märket att era barn var "speciella". Min flicka är sådan just nu. Ska vara nära nära, helst sitta i knä när jag går på toa. Stormtrivs på dagis, men är även där väligt aktiv ock krävande. Barnpsykologen vi går hos är helt underbar. Han har även sagt att om hennes symptomer visar sig vara ADHD när hon blir större, så skiljer det sig ofta från pojkar. Nu i efterhand så har jag funderat på vad han menar, vet du, eller någon annan?!
Svar på tråden: Andrea..

Flickor blir oftast inåtvända.
Skrivet av Jocke och Linneas mamma.
Hejsan. Du undrade vad skillnaden på pojkar och flickor med diagnos Ad/Hd är. Jag har en kille på 12år som har svår Ad/Hd-DAMP och varit i svängen länge nu. Har även en flicka som är 2 1/2 år som skall utreddas för liknade. Pojkar är oftast mer utåtaggerande medans flickor är inåtvända vid 5-6års ålder. Självmordsbenegenheten är större bland flickor med denna diagnos i tonåren än pojkar.

Jo, det finns ju alltid skillnader
Skrivet av Andrea
Jag menar - även om man tittar på pojkar och flickor som INTE har ADHD, så skiljer sig ju flickorna från pojkarna. I genomsnitt menar jag då, för såklart så finns det också flickor som är pojkflickor och relativt mjuka pojkar. Men vad jag hört, så kan det se ganska olika ut, när det gäller tjejer med ADHD. En del är väl betydligt lugnare än pojkarna, men det finns också "vilda" ADHD-tjejer. Min dotter (som inte har diagnos än, men det är ganska uppenbarligen ADHD) är ju också lugnare än vad min son är. Men hon har också en annan pappa. Min son kanske har fått det från båda sidorna. En annan skillnad är väl att hon svänger mer i humör än vad pojken gör, och hon är mera långsint och trotsig. Fast där kanske spelar hennes pappas läggning i också. Jag har också hört av många vuxna kvinnor med ADHD att de var lite pojkflicka, och att de lekte mest med pojkar som barn. Det är nog ganska vanligt. Jag tror också att tjejer, i genomsnitt, har bättre "social kompetens". Dels gör det att problemen inte märks så mycket, de kan skärpa sig bättre i skolan, än vad pojkar kan. Och sedan omgår de med pojkar för att det inte märks så mycket där heller. Det senare är min egen erfarenhet. Jag har alltid tyckt att det var lättare att umgås med killar, för att tjejer ställer höga krav på andra tjejer när det gäller det sociala.

Artiklar från Allt för föräldrar

Artiklar från Familjeliv