1:a klass,EVK,behöver råd och tips(långt)

1:a klass,EVK,behöver råd och tips(långt)
Skrivet av	tifo
Hej! Har pratat med fröken för 2 veckor sedan. Då var situationen så att han stör så mycket att han måste skickas ut från klassrummet flera ggr varje dag. Han lyssnar ej på fröken, har svårt att ta instruktioner, kan inte koncentrera sig utan ska kommentera alla och allting, skriker rakt ut, "gör ljud", trillar av stolen, sätter sig under bordet. Har svårt att göra färdigt uppgifter och ha tålamod att göra något ordentligt. Har försökt be fröken att ge honom positiv uppmärksamhet, så att han inte behöver göra ljud för att få uppmärksamhet till vilket pris som helst. Nu till min fråga till er som har erfarenhet av EVK: Vi ska på EVK och fröken sa att hon tyckte att han skulle gå i en liten klass med andra barn med koncentrationssvårigheter, men jag skulle helst vilja att han får en assitent så han kan vara kvar i klassen. Så jag vill hemskt gärna ha tips på vad som man förbereda sig på...vilka rättigheter har han...känner mej maktlös just nu...speciellt när fröken sa att det finns INGET positivt att säga om honom när jag bad henne ge positiv uppmärksamhet...tidigare på terminen har hon ändå hållit med...hon är mkt erfaren..varit lärare i över 2 år...men nu börjar jag tvivla...jag valde denna skolan då jag trodde den skulle vara bäst för honom och speciellt denna fröken...då hon hade bestämde klara regler...men hon verkar inte riktigt orka...jag har full förståelse...men att säga att det finns inget positivt..det finns det ju alltid något hos oss alla tycker jag...och en fråga till...innan EVK...ska det inte vara utvecklingssamtal som föregår den...ska pojken vara med på den i så fall?... Vet inte om han har någon bokstavsdiagnos eller om det handlar om hans bakgrund...skriver lite nedan om detta...Jag är rädd att han någon lättare form av alkoholskada FAE, då hans mamma drack under graviditeten. Jag är fostermamma till en pojke som är 7 år. Han har bott 1 1/2 hos oss. Han är uppväxt hos mormor som hastigt dog i cancer. När vi tog hand om honom för ville vi att han skulle få hjälp hos BUP...han hade tidigare innan han kom till oss haft problem på dagis sedan han börjat där som 1 1/2-åring till och från....styrt vuxna totalt...fanns bara en fröken han lyssnade på...inte kunnat vara med på samling...svårt att ta intruktioner...och det var svårt nu när han började 6-årsverksamheten med koncentrationen...men kontakt med BUP motsatte sig soc..."Det är bara vi vuxna som tycker att man ska bearbeta saker snabbt...vi ska inte stressa honom...det visar sig i skolan om han behöver hjälp"...Han klarade av hösten dåligt.Jag fick under våren avbryta mina nyss påbörjade studier, då han inte klarade att släpa iväg mej.. efter jag stannat hemma (han gick på sexårs, men var på dagis färre timmar), var det bättre på dagis och sexårs i våras men ...nu när han börjat 1:an så stör han så mycket att han skickas ut från klassrummet flera ggr varje dag...Jag blir sååå ledsen...jag tycker det är så cyniskt att de(soc) väntar ut att det ska bli problem istället för att förebygga. Varför kunde han inte fått hjälp så att han kunnat börjat skolan som alla andra och under året innan gå på BUP? Min man sa från början till mej att säg aldrig något du vill till soc utan låt de tro att de kommit på det själva...han har ju sprungit på möten med sin syster(pojkens mamma) sedan hon var tonåring...hon är idag över 25...och så blev det i detta fall...en principfråga där "de minsann ansåg att han behövde ingen hjälp, det var en naturlig reaktion på det han upplevt"... och det är klart det var en reaktion på det...men han kanske hade behövt hjälp i detta och jag menar att bara själva situiationen i säg att vara familjehemsplacerad och inte få bo hos mamma och pappa gör att han mådde dåligt och hade behövt hjälp...och sen tillkom det att mormor...hans trygghet där han bott sen han var liten hastigt dog...vi försökte ge all trygghet vi kunde och kramades ofta...vi började prata om hur han kände...Han hade en klump i magen...jag bad honom rita det...han ritade en stor svart klump i magen...stackars lilla grabb...vi började prata om hur han kände...och klumpen förändrades...och han började kunna prata om hur han kände när han var orolig och ledsen och inte behövde inte "stöka" lika mkt för att få uppmärksamhet och först då frågade någon vad det var...Men ändå blir jag såå arg och besviken att soc inte tar ett barns rop på hjälp på allvar...att han var som han var på dagis var ju ett rop på hjälp..."se mej...jag mår inte bra!"...jag hoppas vid Gud att det kommer gå bra för honom...jag har nu fått tid på BUP och vi ska träffas med fröken och prata om vilken hjälp han behöver...men jag hävdar ändå att detta kunde undvikits om soc hade tagit oss på allvar som träffar honom varje dag...och ser att han mår dåligt... Dett om bakgrunden...hoppas ni inte tycker man blir alltför långrandig...
Svar på tråden: 1:a klass,EVK,behöver råd och tips(långt)

frökens erfarenhet är 20 år...
Skrivet av tifo
...inte 2...nollan trillade bort...också lite andra bokstäver hamnade huller om buller...hoppas ni har överseende...är svårt att se hur texten blir när man skriver i rutan....sorry..

Om du vill...
Skrivet av mia
..kan jag skicka dig den powerpointpresentation jag tidigare erbjudit andra här på fN. Den är fylld med bra info om skollagar, utdrag ur läroplanen och annat nyttigt. Jag har fått den av en annan mamma som uppmuntrade mig att ge den vidare om någon ville ha den. Även om man inte vill använda den som presentationsmaterial så är den utmärkt att hitta bra argument mot problem som skolan eventuellt vill skylla på för att t.ex. dra ner på kostnader. Maila mig på [email protected] Alla som vill ha den är välkommna.


tack gärna
Skrivet av tifo
jag skickar ett mail till dej...jättesnällt.. Kram

Nu är den skickad.
Skrivet av mia
Lycka till på EVK:n.

Blir illa berörd..
Skrivet av Wild
av hur din son har det. Av hur det påminner om hur min son har haft det och hur dåligt han har mått genom åren .(ja vi vuxna också så klart) Blir också mycket illa berörd av att den "erfarne" läraren inte kan hitta något positivt att säga om din son!! Visst kan man vara utmattad och trött på sitt jobb och situationen - men det finns faktikst något bra och gott hos alla!! Och just hos dessa barn är det så enormt viktigt att plocka fram de små (och stora) saker och berömma. Berömma och återigen berömma. Få deras självkänsla och självförtroende att öka. Funderar lite på det här med liten grupp och kontra assistent. Det är ju som känner din son bäst, varför tror du det skulle passa bättre? Är det för att han behöver gemenskapen i klassen? En liten grupp tror jag kan funka utmärkt också, och det kan även funka utmärkt med assistent. (min son går i en liten grupp och stormtrivs för första gången på 3 år i skolan) Det viktiga är som du måste ha med dig när du går på EVK, det är du som känner din fosterson bäst. Ni måste stå på hans sida, fråga skolan vilka flera pedadgogiska åtgärder de kan göra. Hör vad skolpsykologen och skolkuratorn har att säga. Lycka till!


tack för era erfarenheter och råd
Skrivet av tifo
Hej! Vill börja med och tacka er som svarat på mitt mess...är skönt att få höra hur andra gjort... och få skriva av sig...det lättar inombords lite då... ...din fråga varför jag tyckte assistent var bättre än liten grupp...jag tycker att varje elev ska ha möjlighet att få stanna i klassen och få hjälp...om och när man prövat det och det inte funkar tycker jag att en liten grupp är ett jättebra alternativ...klassen står ju för en grupp man tillhör...där han har svårt att fungera dessvärre...men om man kan få det att fungera i klassen efter stöd...så har han ju lärt sig väldigt mycket socialt...jag fick en powerpointpresentation av mia som handlar om lagar och regler angående barn med behov av särskilt stöd inom skolan...Skolverket har där skrivit något som satte ord på det jag anser att man ska pröva att få hjälp i klassen först...och jag menar inte på något sätt att kritisera den hjälp din pojke fått...det verkar ju vara jättebra för honom ...han trivs och vill verkligen gå till skolan.. och jag menar att alla är individuella...det som passar ett barn kanske inte alls passar ett annat...jag vet inte om det kommer funka med assistent i klassen för min pojke...men min förhoppning är att han först får en chans till hjälp i klassen...funkar det blir ingen lyckligare än jag och han själv naturligtvis... och nu när jag fått läsa vilka rättigheter han och vi har så ska jag stå på mig...jag citerar det som stod i powerpointpresentationen där Skolverket skriver så här: Särskilt stöd ska i första hand ges i den klass eller grupp eleven tillhör. Det finns studier som visar på att undervisning i särskild grupp skapar ett utbildningshandikapp. Forskningen visar att det är avgörande för elevens självuppfattning att specialundervisningen bedrivs inom the main stream.(Stangvik 1979, Murray 1994) ..än har vi inte fått någon hjälp men jag hoppas...vet ni hur lång tid det brukar ta från EVK till det sker något i handling? Kram Tifo

Från "tanke" till handling!
Skrivet av Wild
Hur lång tid det tar från EVK till handling är nog mycket individuellt från skola till skolan. Men sätt ett datum på EVK för uppföljning så skolan inte blir för slapp i sin åtgärdslösning. Och nej då, jag tror absolut inte att du kritiserar den lösning vi har får vår son. Vi har dock inte testat assistent i klassen för honom, men en rad andra åtgärder utan "vettigt" resultat. Även idag är han "medlem" i sin vanliga (stora) klass. Han har alltid gympa, slöjd, rytmik, engelska samt alla utflykter med sin klass och behåller på så sätt sin klasstillhörighet. Han har alltid med sig en lärare från den lilla gruppen när han är med stora klassen som ett sorts "hjälp jag". Det funkar fint. Hoppas nu ni kommer någonstans på EVK och att ni kan få testa olika lösningar och hitta den som passar er bäst.

ta initiativet
Skrivet av Karina
Först, mycket dåligt av en lärare att inte kunna säga något positivt om sin elev. Det säjer förmodligen mer om läraren än om barnet i fråga. Min son är också svårhanterlig i klassrummet och när han fick en alldeles ny fröken strax innan sommarlovet förra året, så började hon genast prata om att flytta honom till en annan skola med en mindre klass. Jag sa rakt och tydligt NEJ till detta. Nu går han kvar i klassen och har en assistent på halvtid, och det fungerar mycket bättre. Det är ju förstås billigare att flytta barnet, speciellt om det finns en plats "över" i den lilla klassen, men det kan också vara förödande för barnet att byta klass. Vi går hos BUP och pratar om vårt barn, och psykologerna där tycker att skolan bör lära sig mer om vårt sätt att hantera vår son, eftersom det fungerar bättre hemma än på skolan. Nu har skolan också börjat tänka i dom banorna och vill gärna träffa oss och psykologen för att prata mera om hur dom ska bemöta honom.

1:a klass,EVK,behöver råd och tips(långt)

frökens erfarenhet är 20 år...

Om du vill...

tack gärna

Nu är den skickad.

Blir illa berörd..

tack för era erfarenheter och råd

Från "tanke" till handling!

ta initiativet

Artiklar från Allt för föräldrar

Artiklar från Familjeliv

Livsstadier

Samarbeten

Forum

Verktyg

Information