Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Till Gustav: ang skolplacering...

Skrivet av lärare
Jag läste ditt inlägg längre bak ang. om skolan kunde gå bakom ryggen på föräldrar och mot deras vilja placera en elev i liten undervisningsgrupp.

Det kan inte skolan göra, men man måste samtidigt vara medveten om att man som förälder därmed tackat nej till ökat undervisningsstöd/specialpedagogik som skolan erbjudit.

Att gå i liten undervisningsgrupp innebär samtidigt att eleven lättare kan få individanpassad studiestöd.
Lärartätheten är större - ofta med speciallärarkompetens, och hjälpmedlena finns på plats. Basämnena har ofta en framskjutande plats på schemat, och praktisk/etiska ämnen får extra tid.

Tackar man nej till detta, så k a n det vara svårt att komma och kräva specialinsatser längre fram i den stora gruppen. Man gör helt enkelt ett val.

Likaså kommer det finnas anteckningar på att skolan förordat liten undervisningsgrupp men att föräldrarna avsagt sig detta i elevens papper. Detta för att skolan inte längre fram ska riskera en stämning från föräldrarna när eleven kanske inte går ut med godkänt i basämnena, och då plötsligt blir varse att eleven haft rätt till individuellt stöd under grundskolan.

Som förälder har man alla rättigheter att välja för sitt barn. Viktigt är bara att man är medveten om vad valet innebär, och vad man ev. avsäger sig iom valet.
Svar på tråden: Till Gustav: ang skolplacering...

Dålig erfarenhet...

Skrivet av  Mani
Vi har mycket dålig erfarenhet av den lilla gruppen.
Sonen blev erbjuden plats i en liten grupp på högstadiet som vi tackade ja till.
Från början fanns 5 killar varav 2 med Asperger syndrom (min son AS+DAMP då i kö för utredning, en annan kille AS + selektiv mutism) en kille med ADHD väldigt utagerande, en kille med allvarlig dyslexi, en kille med DAMP som hade fått stöd esedan 1:an.
Det anställdes en lärare med specialkompetens (fast inte om AS) och en assistent. I december på 8:an flyttade specialläraren till norrland. Han hade berättat för oss under höstterminen. Då fanns endast assistenten kvar. Det märktes direkt att klassen blev då bara föravaring. De 2 killar med AS fick sin utredning klar på AL i februari. Rektorn assistenten och kuratorn var med när läkaren på AL pratade om sonens behov. De ställde bara frågor om pengar: om det gick att få pengar för det.
Vi märkte i juni att skolan annonseradeflera lärartjänster men inte speciallärare. Vi (de 4 föräldrar med As pojkar) fick ett möte med rektorn efter skolavslutning där vi fick höra att skolan inte hade pengar för en huvudlärare i en liten grupp och att vi skulle vara glada att den duktiga assistenten tog åt sig klassen/gruppen med pedagogisk handledning av de andra lärare i skolan!
Vi läste skollagen och i det desperata läge föreslog jag att de skulle köpa distansundervisning från Sofiaskolan!
Där blev vi igen lurade av rektorn: han köpte bara kursen i svenska (kärnämne) och bara för våra 2 pojkar.
Det betydde att de fick ingen stöd av assistenten när de jobbade mot Sofia!
Dessvärre i o med att killen med dyslexi och en annan kille flyttade till andra klasser placerades iskolan terror i lilla gruppen.
ADHD killen som var den enda utåtagerande i lilla gruppen fick en kompis.
Resultat: ADHD killen och terrorn började (fortsatte?) från bus till kriminella handlingar (stölder bl.a). På våren blev bägge polisanmälde av skolan. De hade redan andra polisanmälningar.
De fick stanna hemma till slutet av året.
Så var det med den lilla gruppen.
Sonen började på Naturbruksgymansiet med en assistent och sedan dess har alltid varit frid o fröjd.
Han har bra betyg (bl.a. VG i svenska o SO).
Vi fick höra att om man gick i en liten grupp fick man inte tenta mer än G.
Det är kanske en extren dålig erfarenhet men jag kommer alltid att ångra den här placeringen.
 

Ni har nog...

Skrivet av  Lärare
...haft extrem otur!

En liten grupp ska vara extremt inriktad på individapassat lärande. Inte en förvaringsplats för elever som andra lärare inte klarar av! Punkt!

Tyvärr ser även jag att skolan gärna skyfflar in all möjlig problematik under vårt tag.
Det gäller därför att vara extremt stark gentemot skolledningen själv och tydligt visa sin proffession!

Alla olika problem funkar INTE med varandra. Högaktiva ADHD barn är oftast en katastrof i kombination med tex långsam inlärning eller AS.

Men ALLT handlar om pengar...det är dyrt för skolorna att köpa in specialskolornas/ -klassernas platser.
Hellre fixar man ihop en egen "liten grupp" som får funka som någon form av "slasktratt" för övriga klasser.

Här gäller det att lärare och skolpsykolog klarar att säga NEJ!

I ert fall så måste din son inte fått sitt åtgärdsprogram uppfyllt iom att inte behörig personal undervisade. Det hjälper antagligen inte er, men sånt ska anmälas till skolverket....
 

Vi valde..

Skrivet av  Mani
att inte anmäla till skolverket för att vi ansåg att det skulle ta för lång tid att fixa och att vi endast var 2 föräldrarpar som samarbetade mot rektorn.
Föräldrarna till den ADHD-killen vill inte vara med: de var rädda att även assistenten skulle sluta.
Det var specialläraren från lilla gruppen året efter som fick ha ansvaret för åtgärdpg (hon hade killarna i engelska)
Det här med Sofiadistans var en nödlösning men kunde ha funkat om skolan verkligen hade gått in för det.
Skolan hade ingen skolpsykolog men vi fick hjälp av skolkuratorn som bl.a. drev genom en endagsutbildning i AS för assistenten o specialäraren i lilla gruppen i 8:an (hon som gjorde årgärdspg).
Vi märkte på en gång att åtgärdspg blev mycket bättre efter AS-utbildningen och att specialläraren hade snappat en del, tyvärr hade hon bara engelska.
 

Artiklar från Familjeliv