Va d är det för ngt som händer??

Va d är det för ngt som händer??
Skrivet av	det blev långt
Snart 11 åriga dottern är rent ut sagt förjäklig! Visar ingen respekt alls för oss föräldrar. Sköter sig jättebra bland andra (tror jag allafall) men hemma....hjälp!! Nyss blev hon bokstavligen hysterisk för att vi sa åt henne att gå upp på sitt rum, när hon bara satt och skrek då vi sagt åt henne om en "baggis" Hon vägrade så jag tog i armen för att "dra" med mig henne. Hon skrek att jag gjorde henne illa osv osv och var som värsta psykopaten. Hemskt att säga så om sitt egna barn...För ingenting. Jag försökte få henne att stanna i sitt rum genom att hon skullle sätta sig i sin säng, men hon var helt vild! Efteråt pratade jag med henne (fortfarande var jag rätt upprörd över hennes beteende) Grannarna tror ju kans´ke att man gör ngt dumt mot sin a barn vilket vi inte gör! Hon fick dataförbud tre dar plus att jag berättade att man får självklart bli arg men inte så där hysterisk och vråla och ha sig! Hon svarar uppnosigt och tror att hon ska bestämma allt. Usch där försvann all söndagsmyskänsla....
Svar på tråden: Va d är det för ngt som händer??

Det kallas
Skrivet av Nettan
förpuberteten. Det går över men när var en annan femma....

Dags för det klassiska boktipset?
Skrivet av tanten
Det finns en bra bok med mycket info och jättebra tips om hur man som förälder kan handskas med svåra beteenden som det här. Det "vanliga" sättet som vi av tradition använder funkar oftast inte särskilt bra på barn med npf, det brukar bara bli värre. Men det finns bra strategier som man kan prova på och som många verkar haft god nytta av, att döma av vad man sagt om just den här boken. Den heter "Explosiva barn" och är skriven av Ross W Greene. Brukar finnas på bibl, ev att beställa.


likadant här
Skrivet av mamma till 4
Har varit i stockholm över helgen (utan barn) trodde väl i min enfald att det skulle bli mysigt att komma hem till mina 4 "änglar". När jag pratade i telefon med dom som haft hand om barnen över helgen så sa dom att alla barn varit helt underbara, plockat in i diskmaskin, städat undan efter sig, varit trevliga osv osv. När jag kommer hem har äldsta pojken (15 år med AS) varit ensam hemma tillsammans med 2 av sina kompisar i ett par timmar. Köket såg ut som en tornado gått fram, de hade gjort chockladbollar och det var smet över hela diskbänken, pärlsocker över golvet och disk stod överallt. Pojken hade åkt på hockey precis innan jag kom hem så jag kunde inte prata med honom heller. Så kommer pojken som är 12 (AD-HD) hem tillsammans med lillen 9(misstanke AD-HD). De hinner inte ens innanför dörren förrän de är igång och slåss, jag delar på dom och säger till 12-åringen att han inte får vrida av armen på lillebror varpå jag får heta hora, bitch, kärring och diverse könsord. Ledsen och trött som jag var reagerade jag inte så bra, jag tog tag ganska hårt i pojken och sa nåt som jag absolut inte borde sagt-försvinn in på ditt rum för annars vet jag inte vad jag gör med dig. Så nu sitter jag och gråter och barnen har somnat utan att vi fick prata i genom allt. ja, där rök min söndag kväll och jag som längtat efter barnen så mycket. Så du är inte ensam. lycka till med allt kramizar

Onödigt råd? men ändå: tala
Skrivet av tanten
om för dom idag hur mycket du längtade hem till dem -bättre sent än aldrig.... Läs boken som jag tipsar om ovan och se om du kan använda dig av ideerna i den, den ääär faktiskt myyycket bra.

Va d är det för ngt som händer??

Det kallas

Dags för det klassiska boktipset?

likadant här

Onödigt råd? men ändå: tala

Artiklar från Allt för föräldrar

Artiklar från Familjeliv

Livsstadier

Samarbeten

Forum

Verktyg

Information