Vet inte vad jag ska ta mig till

Vet inte vad jag ska ta mig till
Skrivet av	Anonym nu
Har varit otrogen mot min man med en fd arbetskollega, som nu bor i en annan stad. Vi har kontakt med varann varje dag i stort sett. På helgerna skickar vi mail, på dagarna mail och telefonsamtal. Det är så svårt. Ibland vill jag bara lägga ner det här och hänge mig åt min man. Men så fort den andre ringer, så faller jag tillbaks..... Både han och jag har familj och vi vill inte ge upp dessa, just nu ialla fall. Varför ska allt vara så komplicerat??? Om det tar slut med min man, är jag beredd att flytta till hans hemstad (ligger ca 60mil bort). Men hur gör min man och jag med våra två barn? Vem ska ha vårdnaden om dem? Mina föräldrar, jag är van att träffa dem. De sitter barnvakt mm.... Om jag flyttar dit, då måste jag vara beredd att lämna min familj och bara leva för hans skull. På hans premisser.....tänk om det skiter sig med honom, vad händer då? Det är ju inte så att vi har någon "prövotid", den nye och jag, utan då måste jag verkligen flytta hem till honom. Fy fan, säger jag bara. Är det någon som har några bra tips???
Svar på tråden: Vet inte vad jag ska ta mig till

Ja du...
Skrivet av Camelia
Du får väl helt enkelt fundera över om du tycker att han är värd att du lämnar din man, ser till att dina barn kommer att få det ytterligt svårt att ha annat än sporadiska träffar med den ena föräldern resten av sin uppväxt och om du skulle må bra av att leva på en otrogen mans premisser resten av livet och hur trogen du tror att han kommer att vara mot dig om ni nu blir ett par. Och så bör du nog gärna komma upp med en vettig förklaring så att du vet vad du ska komma med för slagkraftiga argument när dina barn, din man och din älskares fru kommer att fråga dig vad du håller på med.

Vad vill du?
Skrivet av Daddy cool
Med största sannolikhet vill du som alla andra bli lycklig. Hur kan du bli det med din man? Hur kan du påverka honom i positiv riktning? Att välja att gå till någon annan är ofta en enkel väg ut. Inte fel, men enkel... Ja, det tar mer kraft att få ett gammalt förhållande med barn och allt att hålla en hög kvalitet. Men det går! Sedan har vi det där som vi alla vet, det blir bara bättre i början. Om du skulle lyckas hålla ihop med den nya i 12 år så kan jag lova att det ser ungefär likadant ut. När du byter parner får du inte ett nytt förhållande, det är bara nytt till 50%, du är ju kvar. Och det är den halvan som du kan göra något åt. tror jag alltså...


Bra tips?
Skrivet av Ziggy
Ja inte vet jag om jag har några "bra tips" mer än att det kanske är dags för dig att bena ut var du står och att till att börja med inför dig själv ta ett personligt ansvar för den situation du nu befinner dig i! "Varför ska allt vara så komplicerat???"....frågar du. Ja du, livet blir ofast inte mer komplicerat än vad du själv väljer att göra det när det gäller det här sammanhanget. Du har själv aktivt valt att vara otrogen och i och med det har du själv aktivt valt att komplicera ditt liv. Och nu sitter du och grubblar över konsekvenserna av dina val. Det jag tycker att du åtminstone från och med nu skall börja tänka på är dom som kanske får ta dom största konsekvenserna av dina val utan att ha haft någon som helst möjlighet att påverka dom. Och sen kan du fundera på om du "ärligt" inför dessa i framtiden kan stå för dom val du gör och konsekvenserna av dessa. Kan du inför dina barn stå för ett val där du lämnar dom och flyttar 60 mil till din älskare? För det måste du kunna göra....du låter nämligen inte dom välja. Du väljer åt dom och det enda dom får göra är att hantera konsekvenserna av DINA val! Likadant gentemot din man. Du har nu valt att vara otrogen....han har inte fått möjlighet att vara delaktig i detta val. Om det nu innebär att du skall satsa på din älskare så måste du även där själv våga ta ansvar för att det är DINA val som genererar konsekvenserna. Det är DU som väljer bort din man. Det är DU som väljer att du och han och barnen inte längre skall ha en familj......han väljer inte...han har bara att hantera konsekvenserna av DINA val....och det är något som du måste ta ansvaret för att det eventuellt blir så! Du msåte ta ett ansvar för den situation som du har valt att sätta din man och dina barn i. Så tpset är väl att börja ta det ansvaret inför dig själv....inse och acceptera ansvaret för de konsekvenser som DINA val hittills har gett och vilka konsekvenser DINA framtida val får för dom som idag är dig "närmast". Det är avsevärt mer konstruktivt och kommer sannolikt fortare att hjälpa dig att hitta en lösning på det som du nu upplever som "komplicerat" än att stanna kvar i en "jag är ett offer för omständigheterna"-mentalitet som nu skiner igenom i form av tex: "Ibland vill jag bara lägga ner det här och hänge mig åt min man. Men så fort den andre ringer, så faller jag tillbaks....." Ta befälet över dig själv och dina egna val.....du är inget offer för "omständigheterna"....det är bara din man och dina barn som är!

Underbart tänkvärt svar!
Skrivet av Classic
Vilka kloka ord! ;-)

Vet inte vad jag ska ta mig till

Ja du...

Vad vill du?

Bra tips?

Underbart tänkvärt svar!

Artiklar från Allt för föräldrar

Artiklar från Familjeliv

Livsstadier

Samarbeten

Forum

Verktyg

Information