mina barn har ingen morfar längre... |
|
Skrivet av | Tina med Ida & Anni |
...och jag har ingen pappa! Det värker ihjärtat samtidigt som jag är onaturligt samlad och "normal". Min älskade pappa, jag fattar inte! Han dog i går, helt plötsligt, på jobbet. Föll ihop bland barnen på sin älskade skola! Jag reste hem. Fattar i alla fall inte fast jag både sett honom, sover här hemma och varit på hans skolas minnesstund (jag har fler anknytningar med den skolan). Fattar inte att det inte sjunker in! Pappa är borta för alltid. Mina barns morfar! Åh, samtidigt är det så hemskt! *förvirrad & gråter* Just nu sitter jag dessutom vid hans dator, den var hans stora intresse! Konstigt... Var rädda om er och era nära och kära! Min man & tjejerna kommer hit på torsdag. Känns långt bort till dem nu, men jag behövs här hos min pappas fru och min bror. Jobbigt att min "stora" lillebror är i Canada. Pratade länge på telefon nyss. Tungt att inte kunna krama om! Kände att jag behöver skriva av mig lite... |
|
Svar på tråden: mina barn har ingen morfar längre... | |
|
|
Många långa kramar |
|
Skrivet av Ulrica med Hedvig & Vidar | |
från mej... |
|
NEJ, kära du... |
|
Skrivet av Gunilla & Wilma | |
Det finns verkligen inga ord som kan lindra i denna stund. Vilken ofattbar situation... Satt och tänkte på dig igår kväll och skulle faktiskt till att skicka ett mail...så ser jag din signatur här och lyser upp för ett ögonblick innan jag upptäcker den fasansfulla rubriken. Jag förstår vilken oerhörd chock detta måste vara. Har man kommit fram till vad som har hänt? Tänker på dig och familjen i denna svåra stund. Ta hand om varandra och hör av dig när du orkar. Många stora kramar! Gunilla |
|
|
|
Ledsen |
|
Skrivet av Pernilla m Arvid | |
för din och er skull. Vet inte vad mer jag ska säga. Vet hur det känns när någon nära rycks bort i all hast, utan förvarning. Ta så mycket hand om dig du kan nu. | |
vad ledsamt! |
|
Skrivet av Marie med Hanna 0209 & Lina 0409 | |
Åhh, jag vet inte vad jag ska säga. Så fruktansvärt - helt plötsligt är någon man älskar bara borta. Skickar stora kramar till dig! | |
Finner inga ord |
|
Skrivet av Lotta S o Jonathan 0908 | |
för det tragiska som hänt dig o dina nära! Tänker på er och det oerhörda sorg ni måsta känna nu! Tänder ett ljus för er i natt..... |
|
|
|
Beklagar djupt! |
|
Skrivet av Sus + Julius + snitt i jan | |
Vilken chock! Må väl, så gott det nu går! | |
Vad hemskt! |
|
Skrivet av Venus | |
Förstår att ni har det jättejobbigt just nu! Det är verkligen fruktansvärt att mista sina närmaste! Tänkte på er i morse och skulle just gå in och skriva ett mail eftersom det var så länge sen vi sågs! Nu skriver jag här istället och du ska veta att det bara är att höra av er om/när ni känner att ni vill komma ut lite igen! Ta hand om varandra och krama om tjejerna från mig! |
|
skriv gärna |
|
Skrivet av Tina med Ida & Anni | |
skönt att "skrivas" även om jag har tungt att ta kontakt med alla nu. Skriv gärna och berätta hur ni har det nu! KRAM | |
|
|
Så ledsen för er skull |
|
Skrivet av Lotta m Frida & Oliver | |
Ta hand om varandra nu. | |
Kram.. |
|
Skrivet av Anne-Li med Alva | |
på er alla. Jag känner med er. | |
Stora kramar |
|
Skrivet av Lotta Li med Edvin | |
vad livet är förgängligt. Åh, så tråkigt. Kramar från oss. | |
|
|
Skickar stora kramar! |
|
Skrivet av Erica m Nellie & Felix | |
Det är verkligen min stora skräck att någon av mina föräldrar ska dö helt plötsligt. Jobbigt för dig att det blev så. *kram* |
|
*sänder en varm kram t dig* IMT |
|
Skrivet av Anna m Embla | |
. | |
Men å så fruktansvärt |
|
Skrivet av Charlotte med Jens | |
Fy jag kan inte ens föreställa mig hur chockad och ledsen du måste vara. Jag skickar bara en hel massa kramar och hoppas att du kan få allt stöd du behöver av din familj och barn. | |
|
|
Tack allihopa! |
|
Skrivet av Tina med Ida & Anni | |
Kramarna värmer i all förvirring och sorg. Jag kommer vara kvar här hos min pappas fru till på söndag. Sami och barnen kommer i kväll. Jag längtar efter dem något otroligt samtidigt som jag är skräckslagen för - hur ska jag orka med deras tempo!? Känner som livet går i ultrarapid just nu. Kram! |
|
Barnen kommer att känna |
|
Skrivet av Ulrica med Hedvig & Vidar | |
att något är annorlunda. Var heller inte rädda för att visa er sorg för barnen. Det kan också underlätta er egen sorg. Har tänkt på er... tänker på när min morfar dog 1984, vi var så nära. Allt blev så fint runt hans plötsliga bortgång så jag minns den helgen med värme i hjärtat. Vi vet att han dog lycklig för han satt och tittade på sin älskade tennis och vi har listat ut att han fick se att Wilander vände matchen... Morfar fick "sova över" hos mormor (de bodde på landet i ett stort hus) han låg i salen och alla fick tillfälle, stora som små, att ta farväl. På kvällen satt vi med tända ljus i köket och pratade om honom, minnen, saker vi gjort tillsammans, vad han åstakommit, knasiga upptåg. (Usch jag får klump i halsen när jag skriver... ) Så sa vi alla godnatt till morfar och nästa dag hämtades han av begravningsbyrån. De som ville fick vara med när de gjorde i ordning honom. Min morfar finns alltid med mig, det vet jag. Kram |
|
Nää |
|
Skrivet av Lotta S o Jonathan 0908 | |
nu fick du mig att börja gråta oxå.... Vilket fint avsked ni fick! När min pappa gick bort för 2 år sedan så var han ensam på sjukhuset och när jag o min syster kom för att ta farväl så hade han förtfarande blod i mungipan och halvöppna ögon....det var hemskt! |
|
|
|
Barnen vet & förstår |
|
Skrivet av Tina med Ida & Anni | |
mer än vad man tror. Ida pratar om honom och det som hänt ofta, ofta. Anni satt förra onsdagen på dagis och "ringde morfar" med en låtsastelefon. Dessutom frågar hon hela tiden vart alla i hennes närhet är! Jag var och tog farväl av pappa. Det kändes så tydligt i det lilla rummet att han inte var där längre! Men jag har inte fattat att han är borta för alltid ännu. Det slår mig med full kraft ibland - hu! Tack för att du delar med dig av dina minnen. Jag vet att denna vecka kommer att leda till ett fint minne. Att få se så många som bryr sig om min pappa och familj, otroligt! Kram! |
|
Beklagar din stora förlust. |
|
Skrivet av Jessica m Ronja o Oliver | |
Fruktansvärt att förlora sina nära så hastigt och oväntat. Min svärfar dog på liknande sätt endast 63 år och det tog lång tid att fatta att han var borta för alltid. Hoppas du har många nära och kära som kan stötta dig framöver. Kram |
|
Tänker på dig! |
|
Skrivet av Hanna -Liv, Es och F | |
Livet tar plötsliga vändningar och ibland står man helt utan förvaning en en situation som man inte ens kunnat föreställa sig! När du berättar så är det som igår min pappa bara plöstligt dog! Det är över fem år sedan nu. Chocken är enorm när sådant händer, och jag hoppas du kan skapa lite andrum omkring dig! Tänker på dig! |
|