Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Ny och en aning deppig

Skrivet av Sabina & Anton feb 03
Hej!
Jag är halvny här - ny på just detta snacket, men har tidigare varit en del på andra snack, mest läst men också skrivit då och då.
Har nu insett att jag kanske hör till äldre föräldrar-kategorin trots allt, är 40 år, även om jag då som alla andra (skulle jag tro) inte känner mig så "gammal".
Vi har en son som föddes februari -03, och försöker ihärdigt (hm...) att skaffa ett syskon till honom. Tyvärr har jag just idag tvingats inse att inte heller den här gången blev det något, och känner mig en aning deppig just nu. Är lite tröstande att läsa om andra som har blivit med barn i min ålder, men är ändå svårt att låta bli att tänka negativt. Jag vet ju egentligen att det bästa är att inte tänka för mycket på det, men hur låter man bli det när det känns som om tiden bokstavligen rinner iväg (mitt liv just nu består bara av månadsintervaller, en månad i taget av försök och besvikelse)?
Jag vet inte om det är någon idé att be om tips på dels hur man slutar att haka upp sig så fruktansvärt på just detta att skaffa barn, dels på hur man kan öka chanserna till att bli med barn (hm, något motsägelsefullt inser jag när jag läser det, men ändå...), men jag frågar ändå. När jag blev med barn förra gången var det inget vi medvetet tänkte på, och antar att det är hemligheten.
Ber om ursäkt för att det är inte var det gladaste inlägget, ska försöka att vara lite mer positiv nästa gång!
Svar på tråden: Ny och en aning deppig

Försök..

Att inte tänka på det skaffa något att görasom kan få tankarna på annat håll...(svårt) jag började att studera..med tankar om en till...\"vips\" fick jag annat o tänka på och då kom det som ett svar på posten! Nu hör det också till saken att det var massor av \"prov etc,) ...:)
Skrivet av    susett

Nu väntade jag inte så länge...

...men jag trodde ju att jag skulle vara med barn varje gång mensen kom = besvikelse. Först levde jag som om jag var gravid, åt sunt, drack inte någon alkohol mm. Sen struntade jag i allt i hop och körde på som vanligt och DÅ blev jag gravid.
Skrivet av    ~Trixie~

Normalt!

Hej! Välkommen hit. Jag tycker du låter rätt normal, eller så har jag varit lika onormal annars? Jag vet inte om man funkar helt annorlunda om man är typ 25, men nog har jag också känt att det är _bråttom_ pga åldern, och då tror jag man stressar upp sig. Jag har ingen aning om vad man kan göra åt det, att säga åt sig själv att coola ner är svårare än man tror. Så jag har alltså inget svar på fråga ett. På fråga två kan man ju ta till diverse stickor o sånt. Som kollar ägglossning. Fast då stressar man upp sig ännu mer, tycker jag. Inte mys på kul i alla fall... Kan väl bara önska lycka till o säga att du verkar helnormal i mina öron.
Skrivet av    E m N o ny knort

Tack för era svar!

Och jo jag vet, sluta tänk på det... men som sagt, man känner ju att man inte har SÅ värst mycket tid på sig (fast min mormor var 45 när hon fick sitt första och enda barn, och jag FÖRSÖKER att komma ihåg det men det fungerar inte alltid). Min man är 7 år yngre, så han känner ju inte alls samma stress som jag gör (och hade väl inte haft anledning till det heller för sin del även om han varit i min ålder). Och visst känner jag egentligen till hur barn blir till, när det är störst chans och all teori runt omkring barntillverkningen (illa vore det annars i min ålder och med ett barn ute), men man griper ju de halmstrån man kan hitta. Snart testar jag kanske några mystiska örter från yttre mongoliet, eller något liknande... Nej, får försöka att koncentrera mig på annat, nu är vi på husjakt så det kanske är ett bra alternativ till barnältandet. Tack igen och hoppas ni alla får en jättebra sommar!
Skrivet av    Sabina & Anton feb 03

Du

När jag var 40 var jag gift i ett annat äktenskap jag inte var lycklig i. Samma år träffade jag en mycket gammal flamma. Hans högsta önskan var att få ett barn till. Då var jag fast. Vi flyttade ihop och jobbade intensivt i 1½ år innan vår pojke kom. Pojken är snart 2½ år och vi ska få en till i höst. Det tar otroligt lång tid när man blir äldre. Men så länge du blöder har du en ny chans. Gen inte upp ännu. Jag är ett halvt decenium äldre än du och har fått till det två gånger efter 40. Men det har tagit tid. Se det som en gåva om ni lyckas. Inget ni kan planera. Men jag vet hur det känns när det åter igen inte blev något.
Skrivet av    Madonna

Tack

för uppmuntrande ord! Jo, har läst på annat snack där du brukar skriva (vinterbarn 02/03) där jag själv läser en del men inte skriver så ofta, och just sett att ni ska få ett barn till (Jättegrattis!), vilket känns väldigt bra att läsa om. För även om man vet att det teoretiskt går så känns det bättre ju fler faktiska bevis på att få barn efter 40 som man ser! Lycka till med nya bebisen och ha en bra sommar!
Skrivet av    Sabina & Anton feb 03

Hopp

Vill ge dig lite hopp. Är själv 44 år och har 4 barn. Min minsta är nu 10 månader så jag fick honom när jag var 43. Försöker nu få ett barn till men det har varit lite svårt så jag förstår hur du känner dig. Jag ammar fortfarande och jag vet inte om det påverkar. Man känner ju stress över att klockan tickar och man inte har så mycket tid på sig. Men jag har två vänner som var 46 när de fick barn och en som var 48. Så kan dom så borde vi kunna eller hur? Vi har ju lyckats tidigare så varför inte igen även om det skulle ta lite tid. Lycka till!
Skrivet av    suca

Artiklar från Familjeliv