Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Gnäll, gnäll o åter gnäll...

Skrivet av Leila
vad gör jag/vi för fel som har fått ett barn som gnäller hela dagarna. (lite överdrivet att säga hela dagarna men alldeles för mycket iaf)
Jag försöker prata med henne, sätta mig ner o säga att hon ska berätta för mig vad hon vill istället för att gnälla eller vara ledsen.

Allt blir fel hela tiden, allt är "Jag vill INTE" o "NÄ" o allt man kan säga för att motsätta sig, o upprepar det om o om igen som om jag inte förstår att hon inte vill. Ibland säger hon det utan att jag ens berättat vad vi ska göra. Något som hon kanske tycker är roligt men ändå ska det "bråkas" innan hon vet vad jag ska säga.

Vi jobbar jättemycket på att bli av med detta men vet inte hur vi ska göra. Är det fler som gnäller eller är det bara vi som gör fel. Ni kan väl berätta vilka tips som finns...vi har nog provat de flesta men säkert något som vi har missat, uppenbarligen!
Svar på tråden: Gnäll, gnäll o åter gnäll...

Hmm...

Vår lille kille säger också mycket nej och jag vill inte. Kan det ha med åldern attgöra? Jag har inga tips på hur man kan göra, men jag är ganska säker på att det går över! Kram
Skrivet av    ankan m Isa-01&Liam-03

Självständighet...

..har tom. vår lillkille börjat visa ständiga prov på. (Dock inte ständigt gnällandes, som storasyster, tack och lov! :oO ) Jag försöker mest markera att jag VET att han kan själv, och låter honom välja mellan två av mig givna alternativ, så att han känner att han kan påverka. Men vi har inga stora problem med det, när det gäller honom. Storasyster är ju äldre och fungerar väl därför lite annorlunda, men hon regredierar ju gärna till hans ålder eller lägre ändå, speciellt nu under inskolningen på dagis av de nya barnen. Hon har aldrig haft något stort behov av att kunna själv, så det är hennes service-längtan vi fått tampas med istället. Försöker uppmuntra henne och ge beröm när hon kan och vill själv, och inte skälla när det blir fe, helt enkelt. Vi tjatar regler inför varje ny aktivitet, och det brukar hjälpa. Vet man att man inte får glass innan man kommer hem, eller inte får dricka bara mjölk till middag, och man konfirmerar det inför varje måltid (fast helst då i posotiva formuleringar, inte \"du ska/får inte...\") så brukar det underlätta med henne. Nu har jag precis börjat läsa om \"Raising your spirited child\" och Lovisa hamnar i bedömning bland de som just är \"spirited\", så jag ska försöka hitta tid att fortsätta läsa där om hur man kan underlätta de konflikter som ideligen kan poppa upp med så intensiva barn som hon ju är, på gott och ont. För gladare och mer sprudlande tjej ser man knappast inte heller, när hon är på det humöret! :o) Finns på Adlibris, och har diskuterats inne på Attachment parenting, om du vill läsa mer, och tror att din Fia-Lisa är sån! Kram och lycka till! Ann, med \"Kan Hälv\" och Trams-Maja ;o)
Skrivet av    Ann&Lovisa01&Erik03

Johannes har perioder

under dagen när det är väldigt gnälligt. Numera kan man faktiskt säga åt honom att sluta gnälla, då tysnar han och ser lite sur ut, men går och leker med nåt sen. Annars stoppar jag honom i Ergon om jag vill få nåt gjort och han är gnällig, eller sticker åt honom en bit frukt, det brukar hålla humöret uppe. Min stora tjej hade väldigt svår för \"övergångar\" byta av aktivitet, så med henne var det bäst att inte prata så långt i förväg om vad som skulle göras, utan mer nu går vi ut, mm. I värsta \"jag vill inte\" åldern så brukade jag ge henne två alternativ att välja mellan, som båda var ok för mig. Ett tag var det ända som funkade \"du får inte ha de röda stövlarna\" ;) osv. då var det ju dem hon skulle ha förstås. Tröttsamt är det i alla fall med gnöl.
Skrivet av    Pernilla & Johannes 31/8

Artiklar från Familjeliv