Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

blyg 6-åring?

Skrivet av malin
Min son är så fruktansvärt känslig att tex gå hem till okända om inte vi som föräldrar varit där tillsammns med honom. Han kan bryta ihop fullständigt och gråta och klamra sig fast vid mig. Det kan ta uppemot en halvtimme efter ett sånt anfall innan han blir mer normal.
Han hade inga problem att börja dagis, på skolan har han gjort några besök under våren och tränade sig att vara själv på fritids innan lekis började. Det har gått bra för det mesta att lämna på skolan, någon dag har han gråtit men det värsta verkar alltså vara att gå hem till kompisar. Vi fick ringa och säga att han var sjuk en gång när han skull på kalas eftersom han redan i hallen hemma bröt ihop. Tycker att han börjar bli lite stor för att mamma ska sitta kvar hos kompisar eller på kalas, alla andra föräldrar går jämt, jag är den enda som har suttit kvar.
Någon som känner igen det och har några tips på vad jag kan göra för att det ska bli bättre.
Svar på tråden: blyg 6-åring?

MIn dotter var sådan

och jag stannade! Numer vet hon att behövs det så stannar jag, den vetskapen gör att hon oftast inte känner att jag behöver stanna. Gör ingen konflikt av det men fråga varje gång, vill du att jag stannar eller kan jag gå? Tala om att du tror att han skulle kunna klara det men känner han sig inte bekväm med att du går så stannar du. En vacker dag kommer han att säga jag tror jag vill prova att stanna själv.
Skrivet av    Sofia*

Vår grabb är likadan

Vi följer alltid med honom på kalas och första gången som han ska till någon kompis. Man känner sig som värsta hönsmamman men jag tror att det ger med sig sedan.
Skrivet av    Katti med Petter & victor

förhoppningsvis till tonåren...

ja, de kan väl inte alltid vilja ha med morsan, det känns bara lite trist att alltid vara den som sitter och hänger eller som det känns ibland, uppehåller en annan förälder i timmar bara för att barnen ska leka.
Skrivet av    malin

Artiklar från Familjeliv