Sök på innehåll hos Allt för föraldrar

Vilka krav kan man ställa på skolan? (långt)

Skrivet av Wondergirl
Skrev för ett tag sen om vår 6-åring som inte trivs i skolan inne på våra barns skola. Eller rättare, han trivs med kompisarna och lärarna, men får inga utmaningar. Ingen som helst utvecklande stimulans som han behöver.
Av detta visar han inget i skolan, utan han leker med kompisarna och är snäll. Men hemma så klagar han och tycker skolan är tråkig.

Just nu går han i en F-1, vi hade skrivit in honom i 1;an, men det finns inga som helst praktiska skillnader mellan nollan och ettan. Det hela är en ren förskoleverksamhet. Och faktum är att han fick lära sig mer på sitt förra dagis än nu. För där tog de tillvara på hans intresse.

Nu så får de välja mellan tex att hålla på med bokstäver, spela fotbollspel och vara ute och leka. Vad väljer barnen? Inte bokstäver, och sådeles väljer inte min son det heller. Han vill ju vara med kompisarna. I en situation där man sagt att först håller man på med bokstäver, sedan leker ute, hade passat honom mycket bättre.

Min sambo var på utvecklingssamtal och det blev väl en delvis hetsig diskussion, för de fokuserar bara på leken och ta allt i barnets takt. Vilket innebär att när barnen börjar tvåan så finns det ett fåtal barn som kan läsa och skriva och många som inte kan mer än några bokstäver. Och detta är för mig oacceptabelt.

Om man inte ger elever chansen att lära sig läsa och skriva, så kommer de ju inte heller att lära sig.

Vi försökte få svar på när de förväntar sig att då ska eleven kunna läsa och skriva, annars sätter man in stödåtgärder. Men det fanns inget svar.

Fram till 3;an leker man bara, och barnen får välja om de vill. Först i fyran blir det mer regelrätt undervisning. Och för mig skulle detta vara väldligt förvirrade att först få leka hela dagarna och inga krav ställs och helt plötsligt börjar det ställas krav.

Nu går ju vår son bara i förskoleklass och då kan man ju inte ställa några krav eftesom det är ju som dagis,och går under förskoleplanen om jag förstått rätt. Men i ettan vill jag faktiskt att han ska få undervisning, att lärarna faktiskt gör sitt jobb och lär ut. Att stimulera fram läsning.
Så vad kan man ställa för krav på skolan?

När jag började i tvåan så kunde alla läsa litegrann,och de som inte kunde fick extra hjälp.
Idag är det många som inte kan det.

Inte nånstans i skolplanen, läroplanen, styrdokumenten kan jag hitta vad eleverna förväntas kunna mellan årsklasserna, utan det enda jag hittar är vad de ska kunna när de gått ut nian.

Fungerar alla skolor som så idag, att det inte finns några som helst krav på barnen, utan att det leks under hela lågstadiet. Jag tycker det är att slösa skolår. Varför inte förlänga förskolan till 9 år i så fall, för där var det mer "skola" än i skolan?

Vilka erfarenheter har ni på era skolor? Får era barn lära sig nåt eller leks det bara? Och när börjar lärarna fokusera på att eleverna ska börja lära sig läsa och skriva och räkna? Där min son går är det bara leken som räknas.
Svar på tråden: Vilka krav kan man ställa på skolan? (långt)

Ställ krav!

Eller byt skola. Det är klart att din som ska få lära sig läsa, skriva och räkna. De flesta barn bör klara av att knäcka koden under första klass. Som du säger, är det mycket viktigt, för ju tidigare man kan sätta in stödåtgärder, desto lättare/snabbare blir barnen hjälpta. Då kanske man inte skulle få så många på Individuella programmet på gymnasiet. Om alla ska få jobba i sin egen takt, och väljer att gå på halvfart, då tar skolgången 18 år och det är ett enormt resursslöseri. Jag förstår inte de se menar att barnen ska jobba i sine egen takt, då det är sagt att vissa mål ska vara nådda i årskurs nio.
Skrivet av    Anonym

Oj....

Jag jobbar inte i skolan själv, men jag har tre barn; en i klass 2 och två i förskoleklass. Jag kan bara jämföra... Dottern (2:andraklassaren) hade strukturerad \"undervisning\" redan i förskoleklassen, dvs vissa timmar under dagen (främst förmiddagarna) då de fick ägna sig åt att ta in \"matte\", \"svenska\" ja till och med engelska genom olika spel, böcker osv. Eftermiddagarna ägnades mer åt fri lek. Hon fick tom läxor hem, iform av \"färg och form\" och matematik. (tex baka en kaka, en rund och räkna decilitrarna med mamma/pappa under nästkommande vecka osv) I ettan var det undervisning! De hade matteböcker, svenskaböcker och fick sannerligen mycket läs- , skriv- och räkneträning. Dessutom läxor som de skulle läsa/skriva nån gång i veckan. Killarna går nu i förskoleklass, och det ser ut på samma sätt. De har mer pedagogisk verksamhet på förmiddagarna och fri lek på eftermiddagarna. Men-det finns ju kriterier för vad barnen ska kunna efter varje \"årsklass\", dvs efter förskoleklass ska de kunna begrepp som former, färger, räkna ett visst antal osv. Kanske nöjer sig vissa skolor med att uppfylla dessa bara, och för mig låter det ju otroligt...det gör ju vid med våra småttingar som jag arbetar med på min förskola! aja, inget uttömmande svar kanske. Som sagt arbetar jag ju inte inom skolan, kan inte svara på vad de ska lära sig efter varje år, men du kan iaf se mina erfarenheter som förälder...=)
Skrivet av    Ulrica

Slarv - fy på mig :-)

\"Jag förstår inte dem som menar \" ska sista meningen börja, naturligtvis, och sin egen takt ska det naturligtvis vara.
Skrivet av    Anonym

Lite om matte och svenska *långt*

Här är lite som vi har på vår skola. Googla runt lite på skolor. Om du är så missnöjd med skolan så tveka inte att byta. Kursplan Åk 1 Eleven skall vad gäller Läsa • kunna läsa ljudenligt stavade en- och tvåstaviga ord. Tala • förstå vad ett rimord är. • kunna uttrycka sig på ett begripligt sätt. Skriva • kunna skriva alfabetet. • kunna skriva en- och tvåstaviga ord. • kunna skriva korta meningar. Lyssna • kunna lyssna till och följa enkla instruktioner. Åk 2-3 Eleven skall vad gäller Läsa • kunna läsa och förstå enkel text. • kunna skriva korta meningar. Tala • kunna återberätta innehållet i en muntlig framställning. • kunna dramatisera. Skriva • kunna skriva utan att blanda stora och små bokstäver. • kunna skriva egna små böcker och berättelser. • kunna skriva en kort sammanhängande text till en bild. • skrivstil skall påbörjas. Lyssna • kunna lyssna koncentrerat till en enkel berättelse. Grammatik • känna till begreppen ord och mening. • kunna utföra enkla rättstavningsövningar med ljudenlig stavning. • känna till begreppen motsatsord och synonym. • ha bekantat sig med de vanligaste ordklasserna. Litteratur • känna till lite om sagor och barnboksförfattare. 6-års Eleven skall kunna: �� räkna till 20 �� veta att klockan mäter tiden �� veckodagarnas namn �� skilja på helg och vardag �� se en avvikelse i ett enkelt mönster Eleven skall känna till: �� begreppen före och efter, större och mindre �� talen 1-10, kunna koppla ihop siffra med korrekt mängd �� månadernas namn och ordning �� veckodagarnas ordning �� de fyra årstiderna �� cirkel, triangel, rektangel och kvadrat År 1 Eleven skall kunna: �� skriva siffrorna 0-9 och förstå talbegreppen �� veckodagarnas ordning och antal �� årstidernas ordning �� räkna tal med summor upp till 20 �� rita eller klippa en enkel geometrisk form efter en förebild �� cirkel, triangel, rektangel och kvadrat �� klockan, hel timme �� månadernas namn, antal och ordning Eleven skall känna till: �� orden addition och subtraktion �� dubbelt och hälften, dela lika �� ental och tiotal �� klockan, halv timme och kvart i/kvart över �� utveckla begreppen före och efter samt större och mindre till att även gälla tal upp till 20 �� begreppen yngre - äldre, billigare – dyrare, längre – kortare samt smalare – tjockare �� linjalen, begreppen cm och m År 2 Eleven skall kunna: �� använda både addition och subtraktion upp till 100 (utan växling vid subtraktion) �� använda uppställning utan minnessiffra eller växling med tal innehållande tiotal och ental �� klockan, halv timme och kvart i/kvart över �� att ett dygn är 24 timmar �� räkna till 100 �� ental och tiotal �� dubbelt och hälften, dela lika �� återge eller fortsätta på enkla mönster �� begreppen före och efter upp till 100 samt större och mindre upp till 100 �� begreppen yngre – äldre, billigare – dyrare, längre – kortare samt smalare – tjockare �� mäta med linjal, cm Eleven skall känna till: �� begreppet skillnad �� multiplikation och dess grunder �� begreppen m och dm �� talen upp till 1000 �� begreppet omkrets �� enkel problemlösning �� enkla tabeller och diagram �� att termometern mäter temperatur År 3 Eleven skall kunna: �� lösa ”läsetal” anpassade till år 3, ta ställning till om addition eller subtraktion ska användas, visa hur samt skriva svar till frågan som ställts (med enhet). �� använda uppställning i addition och subtraktion med minnessiffra och växling �� hur multiplikation är uppbyggt och kunna tabellerna 0-5 samt 10 �� använda linjalen när det gäller cm, dm och m �� räkna ut en kvadrats eller rektangels omkrets �� hela klockan (analog) �� räkna till 1000 �� rita av en oregelbunden figur så exakt som möjligt �� läsa av termometern �� läsa av och konstruera enkla tabeller och diagram Eleven skall känna till: �� längdenheterna mm, km och mil �� viktenheterna g, hg och kg �� rymdenheterna tsk, msk, dl och l �� division �� digital tid �� multiplikationsuppställning utan minnessiffra och där ena faktorn är ett ental �� att det finns fyra olika räknesätt och att de kan benämnas på olika sätt (addition, subtraktion, multiplikation och division) �� olika redskap för att mäta längd, volym och vikt �� tabellerna 6-9 �� hur man använder miniräknaren �� enkel överslagsräkning
Skrivet av    -Selma-

Oj, blev lite konstigt

men ser bättre ut om du trycker på svara-knappen...
Skrivet av    -Selma-

Låter konstigt...

Jag jobbar som lärare i en 1 och vi samarbetar och håller till i samma lokaler som 6-års vilket innebär att vi blandar dem ibland och att de har vissa pass som utedag och idrott/bad tillsammans. För vissa ettor är det en jätteomställning att börja ettan vilket innebär mindre frilek än tidigare. Det är jobbigt att koncentrera sig och att sitta stilla och arbeta. Men självklart jobbar vi med bokstäver, läsning och matte. Det är jätteviktigt, för i tvåan ska man kunna läsa och räkna. Så det du beskriver låter jättekonstigt, varje skola har ju sina mål och ska följa kursplan och läroplan. Så be att få se målen för år 1. Man kan ju inte gå 6-års i två år. Men barnen väljer ju oftast den enklast vägen och de vill ju hellre leka än jobba. Om din son redan kanske kan läsa etc. så har han det ju bra förspänt, då klarar han sig även när det blir mer krav.
Skrivet av    L

Hej jag tycker att dina krav i

åk 3 borde gälla för åk 2.
Skrivet av    Undrande pappa

Förstår inte

Hur kan du säga att barnen hellre vill leka än lära sig läsa och skriva? Barn vill gå i skolan och lära sig de saker dem vet att man ska lära sig/bör kunna. Större delen av barnpopualtionen längtar till skolan för att få lära sig läsa och skriva. Jag tror att det är de vuxna som tycker att barn ska få leka och fortsätta leka så tillslut orkar inte barnen ta tillbaka lärandet och så hamnar vi där att ca 12 % inte är behöriga för gymnasiestudier.
Skrivet av    Anonym

Det går att ställa olika krav i utförandet på det mesta av det som står som mål för år 2-3. Idiotiskt att snöa in för mycket på dessa krav och börja tro att alla barn är stöpta i samma form. Just i lågstadiet ligger barnen otroligt olika till p g a mognadsnivå. Nu vet jag att många skriker rakt ut när man börjar prata om att vissa barn mognar sent, men det är verkligheten. Att börja ställa orimliga krav på barn som inte har en rimlig chans att uppnå dem p g a omognad är inte att göra barnen en tjänst. Är du själv lärare, undrande pappa?
Skrivet av    Lärare

förstår..

hur du tänker och det är ju jätteviktigt att ta tillvara barns lust. Men min erfarenhet är att \"leken\" kan vara en bra metod för lustfylld inlärning. Men det måste hela tiden finnas en tanke med leken och man skall fånga upp barnen där de befinner sig just nu. Det är också viktigt med tydligt formulerade kunskapsmål så att barnen vet vad som förväntas av dem.
Skrivet av    förskollärare

Delar uppfattningen att

man inte kan stöpa eller ens skall stöpa alla i en form. Men jag tycker att konskapsförmedlingen i skolan ligger på en för låg nivå. Sen är jag väl medveten om att alla inte har samma mognad eller ens samma begåvning att nå alla mål men då är det en fråga om anpassning utifrån idividuella behov. Nej jag är inte lärare.
Skrivet av    Undrande pappa

Svar

Barn vill också lära sig läsa och skriva och leka. Men efter en stunds arbete så är de faktiskt leksugna. Ifall jag skulle erbjuda lek varje dag hela tiden kanske de skulle bli lite konfunderade. Jag är rätt hård med att förklara att de inte kan ha lika mycket frilek om man jämför med 6-års men i början av ettan är jättemånga leksugna och fortfarande rätt små, de har mer ork i slutet av ettan. Men du ska veta att vi på mitt jobb och i min kommun har dålig ekonomi och skolan måste spara pengar, vilket innbär att vi får allt svårare att uppnå våra mål (mindre personal etc.). Så vi har just fått veta (av våra chefer) att målen inte är så \"viktiga\" det är pengarna som styr allt. Det känns ju jättekul som lärare. (ironi)
Skrivet av    L

Är inte mina krav,

det är skolans kursplaner som vi försöker att uppnå med de medel vi har i skolan. Tycker att kraven i år 3 är rimliga.
Skrivet av    -Selma-

Äntligen!

Jag tror att det blir mycket spilltid pga att det saknas pengar. Min dotter går i 8:an i en 7-parallellig skola. I en av åttorna upptas 4 klocktimmar utav planering, utvärdering och läspass. Alltså 4/34 = ca 11 %. Undrar vad de kunde ha lärt sig med läraledd undervisning?
Skrivet av    Anonym

Artiklar från Familjeliv